2000-08-30, AS. Stadion, idrottsanläggning på Östermalm i Stockholm, byggd till OS 1912. Byggherre var Sveriges centralförening för idrottens främjande, och arkitekt var Torben Grut, som här skapade ett monument inom den "nationella" tegelarkitekturen med associationer till medeltida ringmurar. S. är byggnadsminne. På S. har 80 världsrekord i friidrott och gång satts (t.o.m. 1999), fler än på någon annan anläggning i världen.
Från 299 kr
Lamellhus i parkmiljö, Leksands-Noret. Uppfört 1954 och ritat av dåvarande stadsarkitekt Erik Wåhlin. Stiftelsen hyreshus i Leksand var byggherre. Byggnaden har vissa välbevarade detaljer så som enkupigt taktegel, balkongfronter i sinuskorrugerad plåt, samt en slätputsad ljus fasad som är typisk för funktionalismen. Byggnaden är belägen i kvarteret Prinsen med flera liknande byggnader.
Brevkort vars motiv visar föregångaren i nyrenässans till dagens Tjolöholms slott. Byggherre var ryttmästare Werner Santesson och stod klar 1867 med 35 rum och enorm takkupol som vette åt havet. Men konstruktionen var undermålig då salthaltigt byggmaterial använts, så huset förföll kraftigt och revs i samband med att det nya slottet stod klart 1904. Nyrenässansbyggnaden hade också ersatt en äldre manbyggnad.
Stadion, Stockholm. 2000-08-30, AS. Stadion, idrottsanläggning på Östermalm i Stockholm, byggd till OS 1912. Byggherre var Sveriges centralförening för idrottens främjande, och arkitekt var Torben Grut, som här skapade ett monument inom den "nationella" tegelarkitekturen med associationer till medeltida ringmurar. S. är byggnadsminne.
Det pampiga mittornet till Djurö kvarn vid Bråviken väster om Norrköping. Kvarnanläggningen började byggas 1910 genom byggherren Pehr Swartz önskemål om en etablering i området. På platsen uppfördes även ett antal arbetar- och tjänstemannabostäder, vilka tillsammans med gemensamma anläggningar skapade ett mindre samhälle. Odaterat foto.
Församlingens kyrka i Ekebyborna är en ganska väl bevarad 1100-talskyrka, även om tornet troligtvis tillkommit senare. Under 1500-talets senare del uppfördes gravkoret i söder. Det byggdes på initiativ av och för ståthållaren Hogenskild Bielke till Ulfåsa men kom inte att användas för byggherren som istället fick en förnämligare viloplats i Riddarholmskyrkan.
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
Den mäktiga valvbron över Kräplingeån och vid Sofielunds kvarn strax söder om Bankekind. Bron anses vara länets äldsta daterbara bro, uppförd före 1769, då byggherren Jöns Steuch till Grävsten avled. Trots att bron utsatts för senare tids påverkan är den ännu ett gott exempel på ålderdomlig stenbrobyggnadsteknik. Foto 1928.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad för byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
När den vackra mangården till Björnhult i Skedevi uppfördes omkring 1875 sparades det inte på snickarglädjen. Mot den opanelade stommen skapades en charmfull kontrast som vi får anta även uppskattades av byggherren. Gårdens komplicerade ägarföljd lämnar förslag på personernas identiteter obesvarat.
Barkmanska gården på sin nya plats i Gamla Linköping omkring 1970. Huset hade sedan det grundlades 1713 stått utmed Apotekaregatan öster om domkyrkan. Gårdens namn har sin grund efter byggherren tillika jägmästaren Carl Gustaf Barkman. Över tid har självfallet en rad namn stått på fastighetens ägarbevis. Efter den mer sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall, kallas gården stundom även Hallska.
Byggnadsår senast 1833-1841. Byggherre sjömannen Johan Möller, skepparen J Kjellberg. Bopstadshusets norr del jämte flygeln mot norr brandförsäkrades 1833 av J Möller och södra delen jänte inkörsport 1841 av J Kjellberg. Till gården, som varit kringbyggd, har hört en byggnad i öster stall, fähus, lador och logar m m brandförsäkrat 1877 (nu riven). I söder ett bostadshus från 1963 på platsen för ett förutvarande uthus.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Hotell Palace i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivningshot. Ursprungligen uppförd på 1870-talets första hälft, möjligen av den för Linköping så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Som byggherre får tillskrivas Johanna Lindeberg som åtminstone från 1875 drev Hotell Lindeberg i fastigheten. Johanna hade tidigare varit gift med källarmästare Carl Gustaf Lindeberg som tillsammans innehade och drev Stora hotellet i staden. Hotellrörelsen kom att drivas under namnet Lindeberg till omkring 1930 då Palace tillkom.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Orig. text: Huslänga, herrskrädderi. Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.