Detalj av golvet i industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. På golvet ligger en plåtburk samt krossat glas. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Från 299 kr
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnads- och takkonstruktion med takfönster. Byggnaden är rejält nedgången och samtliga fönster är trasiga. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Vy från trapphus genom en dörröppning mot industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaden är rejält nedgången och väggarna är något nedklottrade. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Detalj av golvet, trasigt byggnadsmaterial samt resterna av ett par döda småfåglar. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Detalj av en grönmålad vägg där färgen har flagnat. Väggen är dessutom utsatt för klotter. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Vägg med två större öppningar samt med några utstickande rör. Byggnaden är rejält nedgången och väggarna är något nedklottrade. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot söder. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i bortre änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr, gavel mot väster. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i andra änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning över Lagar inom optiken. Lamberts lag vilket anger hur ljus av intensiteten försvagas då det passerar ett skikt samt och Beers lag som anger sambandet mellan absorptionen av elektromagnetisk strålning och egenskaperna hos det material genom vilket den passerar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 257.
Båtmodell, däckad kanonjolle av 1788 års typ, riggad med två loggertsegel, flagga på spel, vimpel och gösstake. bordlagd på spant, kravell, med inredning. utdragen akter. Tältstomme. 10 par årtullar, 10 par åror, 1 styråra. Roder med rorpinne. Fernissad med svart-vit reling. bruna åror, däcksluckor och lavetter. 2 träkanoner. 2 fernissade skrå (nytt skrå 1938). 1 grov kanon akter, 1 nicka förut., 1 man vid åran. Modellen tillverkad 1809 eller 1809 efter af Chapmans ritning. Skala 1:12. Kanonjollar av denna typ byggdes inför och under krigen 1788-1790 och 1809-1809 samt även senare under åren 1829-1836. Från modellkammaren i Stockholm 1907.
Ritning. Avkopplingsvagn. Kafe: för dem som efter några timmar känner sig sittrötta och vill ha lite omväxling på ett enklare sätt än vad som bjuds i resturangvagnen. Kaféet är inrett med 3 st höga bord vid vilka man intar sitt kaffe stående eller stödjande mot "rumpstöd". För dem som vill sitta finns pallar vid en lång väggfast bordskiva. 2 st varuautomater. Kiosk: med sortiment av kalla drycker, kex, frukt, choklad och cigarretter, tidningar, böcker, kartor, vissa leksaker, sanitetsvaror mm... PLANER SEKTIONER skala 1:20 maj .70 AGNETA TORNBERG 1-8
Båtmodell, däckad kanonjoll, 1788-års typ, riggad med två loggertsegel, flagga på spel, vimpel och gösstake. bordlagd på spant, kravell, med inredning. utdragen akter. Tältstomme. 10 par årtullar, 10 par åror, 1 styråra. Roder med rorpinne. Fernissad med svart-vit reling. bruna åror, däcksluckor och lavetter. 2 träkanoner. 2 fernissade skrå (nytt skrå 1938). i grov kanon akter, 1 nicka förut., 1 man vid åran. Modellen tillverkad 1809 eller 1809, efter af Chapmans ritning. Skala 1:12. kanonjollen tog fart 1789 och fullföljdes 1809-1809 och 1829-1836, då jollar av denna typ byggdes. Från modellkammaren i Stockholm 1907.
Tilia Andersson och Anna Karlsson står vid ett bord med och bakar kakor. Hon bär en ljus randig klänning, randigt förkläde. Hon har håret i en knut i nacken. Anna har en kortärmad klänning med ett ärmat förkläde med fickor över. Hon bär skor med slejf. Fönstret är inramat med tunna ljust randiga gardiner. I kökssoffan står ett krus och längre bort ligger en tidning. På bordet står två bakkärl och handduk med ogräddade kakor. På golvet ligger trasmattor och mot en stol står en plåt lutad. Bakom kvinnorna syns en spegeldörr målad i olika färger. På väggarna sitter en blommig tapet samt två tavlor. Den större har ett stadsmotiv och den mindre under är möjligen ett porträttfotografi. På väggen längst till höger syns en almanacka med datumet 15 måndag angivet.
Kung Oscar II anländer till Ljusne med sitt fartyg Drott en regnig augustidag 1890. Här följer ett utdrag med tillägg ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Dagen då Oskar II ska besöka Ljusne, inleddes med solsken, som under förmiddagen övergick i ett forsande regn och åskan hördes mullra, efter en timme skingrades dock molnen och solen strålade åter klart. Täta skaror strömmade ned till Ljusne kaj. Utom Ljusneborna kom åskådare även från landsbygden och med överfyllda ångbåtar. Konungen ankom till Ljusne med båten ”Drott” som ankrade på strömmen. Konungen hälsades med salut, 21 skott, från stranden. 13.30 lade konungens Kolibri till vid trappan och konungen med följe steg iland. Konung Oskar II tas emot vid trappan av Greve Hallwyl, som höjde ett ”Leve Konungen” varpå följde flerfaldiga hurrarop från den omgivande folkmassan Välkomstkommittén bestod av Greven och Grevinnan Von Hallwyl samt kapten Eckerman. En avdelning av Hälsinge Regementes musikkår spelade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.