'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad leopard (panter) sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Leoparden eller pantern. Då amerika blifvit beskärdt med den der frukatde jaguaren och Asien med kungstigern, har Afrika på sin lott ock erhållit en stor gul-svartbrokig, större kattart, eller pantern, men den sistnämda finnes ock i Asien äfvensom på Java och Sumatra. Pantern å dessa öar är i allmänhet mörkbruk med svarta fläckar, men torde likväl endast vara en lokalvarietet af den vanliga. Till lefnadssätt liknar han mycket de nyssnämda, stora kattarterna och skiljes lätt ifrån jaguaren derigenom, att fältet inom den svarta ringfläcken är utan midtfläck. Afbildningen är tagen efter ett djur från södra Afrika.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'1 monterad makak. :: :: Text till bilden: ''Makaken är allämn i Ostindien och tillfogar plantagegarna stor skada. Hon är särdeles läraktig och en utmärkt mimiker samt underhålles derföre ofta i menagerier. Man har till och med sett henne på en landtgård löpa fritt omkring och ridande åtfölja boskapen på bete, men då gårdsklockan ljöd, hoppade den lilla ryttaren ned och lunkade mot hemmet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'Monterad sahui eller ekorrapa. :: :: Text till bilden: ''Sahui eller Ekorrapa finnes endast i södra Amerika. Hennes öronpenslar och ringa storlek ger henne ej obetydlig likhet med ekorren. Likasom denna hoppa dessa apor med vighet från gren till gren, men åtföljas, skogarna omkring, i stora skaror. De äta gerna insekter. En afbildad gräshoppa angripa de med begärlighet, men bli förskräckta för figuren af en katt. En tam sahui fick en gång drufsaft i ögonen och blundade sedan alltid då han åt drufor. Locktonen har likhet med småfoglars.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

Fotoalbum med bilder från Karlskoga. 1. Omslag, framsidan. 2. Aggerudsvägen, Salemsparken. 3. Lövdalen, Loviselund, Bofors skola, Metodist kyrkan. 4. Solbringen, Mejeribacken, Mejeriet. 5. Dalins, Central biografen, Salems kyrkan. 6. Rehnbergs, Bartoldis, Tingshuset. 7. Armégatan, Emilsro, Hultsäter. 8. Ekbloms, Söderstens, Västergården. 9. Bredablick, Stationen. 10. Nickkällan, Ordenshuset I. O. G. T. 11. Bofors ungkarlshotell, Sundsvägsbron, Järnvägsbron. 12. Solbringen, Kallbadhuset, Näset. 13. Utsikt från Rävåsen. 14. Rävåsen. 15. Skolan i Rävåsen, Prostgården, Realskolan, Karlskoga Praktiska skola. 16. Liedbergs, Samlingshuset, Sjukstugan, Solbacka Lindholms. 17. Idrottsparken, Basar i samlingshuset, Kallbadhuset. 18. Marknad, Teatern, Friluftsteatern, Torgdag. 19. Badstugatan, Kanongatan. 20. Missionskapellet, Folkets hus, Dalbacken. 21. Dalins, Ekmansbacken. 22. Kyrkogården, Centralhotellet, Ekmansbacken, (Christerssons). 23. Kyrkan, Karl IX minnessten, Nya kyrkogården. 24. Baksidan.

Från 299 kr

Fotoalbum med bilder från Karlskoga. 1. Omslag, framsidan. 2. Aggerudsvägen, Salemsparken. 3. Lövdalen, Loviselund, Bofors skola, Metodist kyrkan. 4. Solbringen, Mejeribacken, Mejeriet. 5. Dalins, Central biografen, Salems kyrkan. 6. Rehnbergs, Bartoldis, Tingshuset. 7. Armégatan, Emilsro, Hultsäter. 8. Ekbloms, Söderstens, Västergården. 9. Bredablick, Stationen. 10. Nickkällan, Ordenshuset I. O. G. T. 11. Bofors ungkarlshotell, Sundsvägsbron, Järnvägsbron. 12. Solbringen, Kallbadhuset, Näset. 13. Utsikt från Rävåsen. 14. Rävåsen. 15. Skolan i Rävåsen, Prostgården, Realskolan, Karlskoga Praktiska skola. 16. Liedbergs, Samlingshuset, Sjukstugan, Solbacka Lindholms. 17. Idrottsparken, Basar i samlingshuset, Kallbadhuset. 18. Marknad, Teatern, Friluftsteatern, Torgdag. 19. Badstugatan, Kanongatan. 20. Missionskapellet, Folkets hus, Dalbacken. 21. Dalins, Ekmansbacken. 22. Kyrkogården, Centralhotellet, Ekmansbacken, (Christerssons). 23. Kyrkan, Karl IX minnessten, Nya kyrkogården. 24. Baksidan.

Från 299 kr

Sittande från väster: 1.Konduktör Berg, 2.Stationsskrivare Strandkvist 3. Stationsskrivare Axel Andersson, 4. Stationsskrivare Norberg 5. Stins Fernström, 6. Stationsskrivare Krag, 7. Karl Grönberg 8. Stationsskrivare Karl Nilsson Stående främre raden från vänster: 1. Kolvakt ?, 2. Konduktör Lindström 3. Smörjare Gottfrid Persson, 4. Stationskarl Sven Olsson 5. Stationskarl Nils Persson, 6. Banvakt Karl Andersson, 7. ? 8. Stationskarl Emil Lang, 9. Stationskarl Johan Hilding Nilsson 10. Stationskarl Petter Svensson Stående bortre raden från väster: 1. Stationskarl Nyström, 2. ? 3. Kolvakt Svante Johansson, 4. Stationskarl Karl Olsson 5. Kolvakt Ahnfelt, 6. ? Kortet torde vara taget år 1899 enligt en anteckning på baksidan av orginalet. Orginalet tillhör Ragnar Nilsson, SJ banavdelning, Klippan. Personuppgifterna ovan har den 1963-03-23 lämnats av före detta Förste kansliskrivare Sture Åkesson, Klippan

Från 299 kr

Text som finns med till fotot. "(Ur arkivnr 4298, Orderjournal göteborg) Trafik Direktörs Expedition Cirkulär Från och med Söndagen den 1ste November komma följande förändringar, att äga rum med befälet vid Stationerne nemligen Herr Major Flack emotager Stations Inspektors beffatningen vid Götheborgs Station Herr Norrie den vid Jonsered samt herr Johnsson 1ste Bokhållare Befattningen vid Götheborgs Station De nuvarande Stations Inspektorerna inventera ifrån sig till den nya emottagaren efter ömsesidig lägenhet Den nya Stationen vid Jonsered kommer att öppnas samma dag hvarefter intet tåg stadnar vid den gamla stationen utan på speciella ordres eller såvida signal dertill är uppe. Götheborg den 28 October 1857 " text på baksidan av fotot " stationen från sjösidan göteborgs hållet 1857?

Från 299 kr

Tredje året, vt 1936. Stina Berglund. På trappan till nya skolbyggnaden. (Siffror hänvisar till kalkerpapper medföljande positivet.) 1. Rune Johansson, 2. Rudi Vasen, 3. Jean Brandin, 4. Karl Erik Bergström-Lindström, 5. Sune Nilsson, 6. Per Olof Berntsson, 7. Stig Gustavsson, 8. Elon Stoltz, 9. Helge Andersson, 10. Gert Larsson, 11. Evert Hulterström, 12. Rolf Fant, 13. Gustav Nilsson, 14. Allan Hultgren, 15. Rune Andersson, 16.Rune Olsson, 17. Kerstin Magnusson, 18. Dagny Rosell, 19. ??, 20. Agnes Glans, 21. Elly Nygård, 22. Kerstin Andersson (min kusin), 23. Inger Sjögren, 24. Irma Floman, 25. Anna Lisa Östling, 26. Ulla Segerholm, 27. Gulli Andersson, 28. Mary Larsson, 29. Rut Larsson, 30. Kate Andersén. Fotot märkt 4 på baksidan.

Från 299 kr

"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) år 1978. Stenresterna är efter Karolina Petterssons gård Apelgården 1:6 "Lottas" (Gammelgården). Den vita villan (Kålleredgården 1:94) på Hedbäcksvägen 27 är byggd av Karl Karlssons dotter Siv Stockman med familj år 1954. Det var en liten del (arrendetomt) till Gamlegården ”Lottas” som styckades ifrån när gården såldes. ”Lottas” revs och en jättestor ek fälldes som stod i mitten på gården, med ladugård och lada runt om. 1991 kom styckningstillstånd i området och då först styckades "Karls" ifrån och blev tre tomter, varav Stockmans i låg mitten. Siv Stockman sålde de andra tomterna samt sålde Kålleredgården 1:6 till dottern Brita som hade övertagit. Ny väg kom till husen på baksidan, som ses på fotot. Relaterat motiv: A1618.

Från 299 kr

Fastskrufning av räls på den nya Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre

Från 299 kr

20 rallare med befäl vid spåret med grusvagnar i bakgrunden. Sista trafiken på den gamla Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre

Från 299 kr

20 rallare med befäl vid spåret med ånglok och vagn i bakgrunden. Sista trafiken på den gamla Kil-Fryksta banan. Text på baksidan; Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1,2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen d.v.s. den till dåvarande Kil nedre synes till vänster. Nya linjen d.v.s. den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den å vilket loket befinner sig å foto 2 den å vilken flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick gamla linjen från Kil nedre till Fryksta vilket skedde omkring kl 1 em den 31 okt 1906. Påföljande dag således den 1 nov 1906 nedlades Kil nedre

Från 299 kr

Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.

Från 299 kr

Timmer lossades från FJ till båtar mot England. Där användes timret som pit-props (gruvstöttor). Damen på fotot är med endast pga att hon för fotots skull hade hämtat sin makes rova. (Hon håller handen på honom). Men han blev arg för på fotot synes den ändå inte skymd av nedanstående persons hatt. Person i övre raden har en åklyka i handen. Man vriggade ekor över Ätran. Mannen mellan kvinnan och hennes man är Oskar Pettersson broder till förmannen på propsgården, Edvard Pettersson. Oskar tyckte inte om att kvinnor skulle vara med på bilden. Nr: 8 Bernhard Bengtsson. Han var även kusk hos Shutts mejeri. Hans fru Augusta Bengtsson hade bageri. Nr: 12 Bodde i FJ banvaktsstugan vid Tånga. Skötte banvaktssysslor. Nr: 20 Nils Johansson. Hans hustru hade bageri vid realskolan. De flesta på bilden bodde i Skrea. Fotot är en gåva av Ivar Pettersson son till förman Edvard Pettersson, fotot hängde många år på kontoret - propsgården. Flera texter på baksidan. Arbetare från Falkenbergs propsgård, Oscar Pettersson Ljungholmen Skrea, den 27/4 1902, den 28/ 7 1901.

Från 299 kr

Foto av syster Hulda hos Kassman i Norrköping sittande vid ett bord (enligt text skriven i albumet).Text på framsidan: "Skulle ärmarna vara vida kan du ju låta en kappsömmerska sy in dem, det är ju bättre än att de äro för trånga. Du använder väl vita kragen för jag har ej satt något på kragen. En glad Pingst". Text på baksidan: "Kära syster, jag skickar nu dräkten, hoppas du blir belåten. Jag har sytt den efter en ny modern modell, min dräkt är ju gammalmodig. Tycker du ej om kragen så kan du ju till ett annat år sätta på ...krage, men dessa äro så moderna. Skulle du ej vilja ha den får jag öfvertaga och du får mitt tyg istället. Skulle kjolen vara för trång så släpp ut i sidorna, men han är så vid åt mig så jag tror han ska räcka till. Jag kan ej bli ledig i pingst vi får främmande så vi träffas väl hemma i sommar. Här ser du syster sitter i salen och dricker kaffe. Det är bra men nog ser du vem det är, hälsningar Hulda".

Från 299 kr

Foto av syster Hulda hos Kassman i Norrköping sittande vid ett bord (enligt text skriven i albumet).Text på framsidan: "Skulle ärmarna vara vida kan du ju låta en kappsömmerska sy in dem, det är ju bättre än att de äro för trånga. Du använder väl vita kragen för jag har ej satt något på kragen. En glad Pingst". Text på baksidan: "Kära syster, jag skickar nu dräkten, hoppas du blir belåten. Jag har sytt den efter en ny modern modell, min dräkt är ju gammalmodig. Tycker du ej om kragen så kan du ju till ett annat år sätta på ...krage, men dessa äro så moderna. Skulle du ej vilja ha den får jag öfvertaga och du får mitt tyg istället. Skulle kjolen vara för trång så släpp ut i sidorna, men han är så vid åt mig så jag tror han ska räcka till. Jag kan ej bli ledig i pingst vi får främmande så vi träffas väl hemma i sommar. Här ser du syster sitter i salen och dricker kaffe. Det är bra men nog ser du vem det är, hälsningar Hulda".

Från 299 kr

Masses titel är fel! Det är Anton Perssons måg Vilhelm Larssons! Här ser vi norra partens manbyggnad och flygel från baksidan, samt några av partens invånare. Huset är sannolikt höjt. Den finns en stenhusresolution för parten från 1773 och det kan vara det huset som byggts om med höjt bjälklag så man kunnat gräva ur en källare, få en bostadsvåning och en vindsvåning under brant tegeltak. Av döma av fönstren och det lilla modefönstret i gavelspetsen, bör denna om byggnad ha skett på 1840-talet. I början på 1900-talet har man gett huset ett modernare uttryck genom att förlänga taket ut över gaveln. Köksfarstun bör ha kommit till då också. Brygghuset med sina vädringsluckor till magasinsloftet bör ha byggts på 1870-talet. Bilden är tagen från åkern i norr. Människorna är inte lätt att identifiera. Flickan och kvinnan med den stora moderniteten cyklar borde vara besökare. Mannen på stegen borde vara Vilhelm Larsson, måg på parten, pojken ovanför en son. Hustrun Lorentina står troligen t h.

Från 299 kr

Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".

Från 299 kr

Denna boplats ligger inte alls vid Mattsarvegrannlaget, utan mitt emot Lau fd kvarn vid stora landsvägen. Tidigare tillhörde fastigheten Allmänningen, vilken i sin tur kan ha uppstått ur Lau prästgårds fd marker. På 1700-talets andra hälft bodde här klockaren Lars Mattisson Ahlström, gift 1763 med klockardottern Bohl Båtelsdotter. De fick sönerna Lars och Båtel och det blev Båtel Larsson Ahlström född 1778 som tog över stället. Han gifte sig med Anna Maria Jakobsdotter Laugren född 1785 och de fick 4 barn, varav sonen styrmannen Lars Båtelsson Ahlström född 1816 blev näste ägare 1864. Han gifte sig omkring 1840 med Christina Gertrud Lönngren född 1818 från När och de fick 5 döttrar. Yngsta dottern Matilda Larsdotter Ahlström ärvde fastigheten. Om hon var gift är okänt, men hennes son Emil Larsson född 1890 blev näste ägare 1925. Emil blev gift 1916 med Emili Josefina Nilsson född 1896 från Utalskog i Alskog. De fick dottern Edit Matilda 1916 och hon gifte sig med Anton Johansson vid Bjärges i Garde och bosatte sig där. Emil Larsson var byggnadssnickare och byggde ett nytt bostadshus i cementhålsten 1946, det som står på fastigheten idag. När Emil dog omkring 1970, sålde Emili stället som fritidsbostad till Willy Ludvig. 1981 köpte Nils och Maj Lindström från Hallsarve fastigheten när de överlämnat gården till sonen Bo Lindström. 2008 köpte Lotta Hanell stället av Maj Lindström, som då flyttade upp till lägenheterna vid skolan. På bilden ser vi baksidan av manbyggnaden, en liten parstuga troligen från 1800-talets mitt, sammanbyggd med en yngre flygel.

Från 299 kr