A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. man som ritar upp och kvinnor som skär till byxor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Från 299 kr
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. kvinnor, förmodligen i arbete med kontroll av de sydda plaggen. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Flygbild söderut från Södermalm över Årstaviken, Årstaholmar och Årstabron mot Årsta. I förgrunden byggnader som tillhör Tanto Sockerbruk. Mitt i bildens övre del syns Årsta gårds huvudbyggnad och uppe till höger gårdens stallbyggnad och lada. I fonden delar av blivade Årstafältet.
fotografi
skolbänk, skola, elev, skolsal, skolklass, lärare, folkskola
vykort, fotografi
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Lång stallbyggnad, två hästdroskor med kuskar, en man i landå och en man med två hästar. En hund. Mannen i landån med den vita hästen är hästhandlare och åkeriägare Gotthold Sandblom. Han var en av landets största hästhandlare vid den här tiden. Hunden är en Sankt Bernhard och heter Boy. Drottninggatan 53 vars gårdshus brann ner i maj 1962. I grunden var gårdshuset N.F.W. Lagerholms hus, gården nr. 54 på Söder.
Interiör på Lödöseskolan som uppfördes under åren 1919-1921 och låg på Harald Stakegatan. Arkitekt var Johan Jarlén. Åren 1952–1953 byggdes en ny skolbyggnad i anslutning till den gamla. Arkitekterna var Ragnar Ossian Swensson och Mandus Mandelius. När den nya tillbyggnaden invigdes 1953 bytte skolan namn till Gamlestadsskolan.
Lödöseskolan uppfördes under åren 1919-1921 och låg på Harald Stakegatan. Arkitekt var Johan Jarlén. Åren 1952–1953 byggdes en ny skolbyggnad i anslutning till den gamla. Arkitekterna var Ragnar Ossian Swensson och Mandus Mandelius. När den nya tillbyggnaden invigdes 1953 bytte skolan namn till Gamlestadsskolan.
Flygbild över Sannarps gård i Årstad, som har anor från medeltiden. Nedtill ses manbyggnaden efter att tillbyggnaden från 1902 rivits 1950 (jämför med bildnr FFF2162). Lantgård med bostäder, park, ekonomibyggnader och uthus samt omgivande odlingslandskap. (Markeringarna visar anvisad beskärning inför tryck till vykort.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.