Delineation derer Städte und Schlösser in ... Curland auf Ordre ... von Schweden ....[Bild]
Från 299 kr
Map of Pomerania.[Kartografiskt material]
Seat of War on the Rhyne.[Kartografiskt material]
Map of Franconia.[Kartografiskt material]
Bilden visar en soldat som undersöker en stor artilleripjäs i en artillriställning som är täckt med en maskeringsnät. I bakgrunden syns en grupp soldater med häst och vagn marscherar förbi.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Gruppen har arrangerats på ett sätt som visar tydlig alla element som behövs för uppgiften. Mannen till vänster bär en ställning med en kabeltrumma på ryggen. Sin kollega på höger sidan håller järnkrokar med isolatorer i handen samt en stege. De två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en ny uppsatt telefonstolpe med hjälp av stegjärn. Den ena har en mycket avslappnad hållning och tittar rakt emot kameran.
Bohus fästning med staden Kungälv
Stockholm från öster
Artilleripjäs efter strid
Dragning av telefonkablar
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Repslagaregatan.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
"Nu bör eller skall det drickas", "Törstig men ej blodtörstig" och andra klokheter finns att läsa på SHT-medlemmarnas sköldar. Det parodiska ordenssällskapet instiftades i Uppsala år 1844 och finns idag i ett tiotal svenska städer. Linköping fick sin filialloge år 1880 under namnet Jojachim.
På Charlottenborgs gavel annonseras det på tidsenligt manér. I Västerlösa likt andra småorter gällde det att ha ett brett sortiment för att inte tappa kunder till närliggande städer. Hästplogen på utedäcket understryker varuutbudet. Bilden saknar datering men kan rimligtvis härledas till handlare Folke Larsson som övertog affären efter sin fars frånfälle 1919.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Stins Paul Gordh Under tiden 1936-1945 var Paul Gordh stins på Västra Stambanan. Paul var även stins i Kattarp och Flen vid olika tidsperioder. Västra stambanan är järnvägslinjen som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm (ursprungligen Stockholms södra) och Göteborg. Banan passerar längs sin sträckning följande tätorter: Södertälje, Flen, Katrineholm, Hallsberg, Laxå, Töreboda, Skövde, Falköping, Herrljunga och Alingsås.
Riksmarschen var en tävling inom motionsidrott i Sverige på 1940-talet. Upprinnelsen var en allmän önskan om att stärka folkets hälsa och fosterlandskänsla under andra världskriget. Startåret var 1940, och Sveriges städer (kommuner) tävlade mot varandra. Arrangör var Svenska Gångförbundet och startavgiften var 25 öre. Damerna gick 10 km och herrarna gick 15 km.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.