Fotoåret 1987 var det bestämt att den länge rivningshotade "Krogen Amerika" i centrala Linköping skulle bevaras. Nu stundade renovering mot ny funktion som kollektiv grafikverkstad för konstnärer i Östergötland.
Från 299 kr
Nedslag i Östergötlands museums jurybedömda vårsalong 1990.
Under 1980-talets senare del kom Museiparken i Linköping att skattas för ny bebyggelse. Störst del tog stadens konsert- och kongressanläggning i anspråk. En mindre del uppläts för museets då nya kanslibyggnad. Foto 1989.
En miljö bland många i Östergötlands museum som många minns. Det pedagogiska köket som tillkom genom hemkonsulent Rut Wallensteen-Jaegers försorg.
1987 var bland annat året för Slöjdseminariets 25-årsjubileum i Linköping. Detta resulterade i en rad skulpturer som placerades i stadsrummet. Här en fri tolkning av Frihetsgudinnan som en tid stod på lärosätets tomt.
Den gamla trotjänaren KINDA tycks stäva ut på Repslagaregatan i Linköping. Fotoåret 1987 hade man bestämts sig för att staden fyllde 700 år och Slöjdseminariets elever smyckade stadsrummet med markörer för staden.
Frida Kall i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé i Linköping något av åren 1910 - 1916. Då i 25-årsåldern och ännu boende i föräldrarnas hemman Tyttorps Lillegård i Kumla socken. Hon var annars uppvuxen i Väderstad där fadern till 1910 var grenadjär vid Första livgrenadjärregementet. Senare i livet kom Frida att gifta sig med Carl Teodor Hård och driva ett mindre lantbruk i Stava söder om Ödeshög.
Jenny Larsson omkring 1885. Dotter till hemmansägaren av Stora Emtefall i Ulrika, Anders Larsson och dennes maka Stina Maria Sunesdotter. Vidare i livet gift med brukaren Carl Gustaf Carlsson i Ycke.
Ett par herrar begrundar 41:ans öde 1979. Bostadsområdet Stolplyckans omoderna bebyggelse hade hus för hus rivits under en tid och nu stod turen för de utmed Djurgårdsgatan. Efter omdaningen av området skulle upplysningsvis den visade platsen motsvara nuvarande Föreningsgatans möte med Djurgårdsgatan.
Från arkeologisk undersökning i kvarteret Basfiolen utmed Ågatan i Linköping. Foto 1988.
Miljön vid Stora torget i Linköping 1988. Torgets västra sida domineras sedan 1970-talets början av handelshuset Filbyter.
Ljungs slott i Östergötland representerar väl landets slottsbyggnader från den gustavianska epoken. Beställt av Axel von Fersen den äldre och färdigställt 1774 efter ritningar av hovintendenten Jean Eric Rehn. Genom omständigheter i ägarlängden, bruk och ekonomi har slottet aldrig omfattats av några genomgripande åtgärder. Bildens interiör från slottets kök är ett exempel på det genuina intrycket. Foto 1988.
En rå avbildning före beskärning och med fotografens retuscher väl synliga. Fotografen var i detta fall Maria Tesch med långvarig verksamhet i Linköping. Just denna tagning finns upptagen i hennes register över beställningar under åren 1910-1916. Dock utan preciserad datering. Kvinnan noteras i samma liggare som fru Carlstam, Torggatan 4. Trots uppgifterna har hon inte vidare identifierats.
Porträtt av Fredrik Wilhelm Metzén. Född i Linköping avlade han doktorsexamen i Uppsala 1863 och tjäntgjorde från samma år som adjunkt vid läroverket i Norrköping. Efter prästvigning 1866 i tjänst som kyrkoherde och vidare kontraktsprost i Skänninge. Även riksdagsman i Andra kammaren för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna. Från 1867 gift med Elvira Wavrinsky.
Porträtt av Karl Fredrik von Malmborg. Från 1874 inledde han en militär karriär vid Andra livgrenadjäregementet i Linköping. Under perioden 1909-10 även befälhavare för Norrköpings västra landstormsområde. Gift 1885 med Helene Bång. Makarna ägde godset Vij söder om Norrköping.
Oscar Löfgren växte upp i hemmanet Lindesfall i Ulrika socken. I vuxen ålder, från 1880, kom han att arrendera Frillebo Östergård i Nykil. Samma år ingick han äktenskap med Eugenia Margareta Nilsdotter. År 1884 köpte makarna Bjärsviks rusthåll i samma socken, för att från 1901 äga och bebo Vårdsbergs rusthåll. Makan gick bort 1911 och 1916 bröt Oscar upp från Vårdsberg för att bli godsägare till Vittvik i Tryserum. Han avled på godset 1935. Här porträtterad i Linköping omkring 1880.
Porträtt av makarna Alfred och Ida Lönngren, född Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda, där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst. 1890-tal.
Enligt påskrift porträtt av rådman Lönnberg, Linköping. Tolkat vara vice häradshövdingen och rådmannen Lars Johan Lönnberg (1816-1889). Foto omkring 1865.
Porträtt av ynglingen Leonard Löfving. Son till konditor Johan Petter Löfving och makan Anna Chatarina Engström. Vidare i livet apotekare i Skänninge. 1860-tal.
Porträtt av Elisabet Lundgren. Dotter till apotekare Frans Gustaf Lundgren och makan Carolina Wilhelmina Jonsson. Från 1898 gift med sjukgymnasten Viktor Lindeberg. Efter giftemålet bosatte sig makarna i Glasgow. Efter en tid åter i Linköping flyttade de ånyo till Glasgow 1908. Foto omkring 1895.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.