Text på baksidan: Sjökapt Nils Moberg Frida borta m. man o. allt våren 1879 Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Från 299 kr
Det har funnits ett par kvarnar av denna märkliga typ i Hablingbo, varav en ännu finns kvar - flyttad till Bungemuseet. Den som står på museet är daterad 1794. Kvarnen är 8-kantig och i barockform. Den formen behövs inte, utan uppenbarligen har man lekt när man byggt. Kvarnen är av holländartyp, där den s k hättan, taket-våningen, är vridbar upp i vind med hjälp av kvarnhästen med hjulet på baksidan. Kvarnen är helt unik, vilket Masse uppenbarligen insåg och tog två bilder.
Rågskuporna är hopsatta till en stack. Stolpkvarnen är i gott skick. Alla luckor är isatta i vingarna, vilket tyder på att man avser att mala så fort det blir vind. Kvarnen var byggd 1863 och grundligt reparerad 1903, se Bild 288, 289, 290, 292 och 293. Vid en auktion 1909 sålde Jakob Karlsson kvarnen för omkring 300 kr till Botels Lars Hansson, av vilken orsak är inte känt. I det öppna landskapet syns Lau kyrka tydligt. En mycket välkomponerad bild av Masse.
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Masse har tagit två bilder av gårdsparten från änget i väster. Ladugårdens gavel och fähusets långsida syns någorlunda. Man kan se att fönstren håller på att förstoras på ladugårdsgaveln. På fähusets vägg i skydd av det utstickande taket hänger en lång stege. Det var mycket vanligt att man hade en eller två långa stegar och eftersom dessa var av trä, måste de skyddas för väder och vind.
Sankt Anna gamla kyrka inbäddad i grönska. När Östergötlands museum lät dokumentera kyrkan 1932 hade den stått öde i dryga 100 år och utdömd en tid dessförinnan. Kyrkan östra del hölls dock under tak medan byggnadens motsatta del stod naken för väder och vind. När man under 1960-talet beslutade att restaurera kyrkan var förfallet så långt gånget att man nödgades riva västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från nordväst.
Fullriggaren Carolina. Tillhörde som votivskepp Jonstorps kyrka men togs ner vid en restaurering av kyrkan 1888 och återlämnades till släkten Smith i Jonstorp (och) som tidigare skänkt den till kyrkan. 1959. hittades vraket av modellen på en vind hos släkten Smith. Undermasterna fanns då kvar jämte någon av märsstängerna och ett par rår. Den skänktes till Svanshalls sjöfartsmuseum där kapten C. G. Wallin restaurerade den till dess nuvarande skick. Foto i juni 1962. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
fotografi
Text baksida. Kapten Westerlund bror till bödkare W (Carl Fredrik Westerlund f 1848). Hade ett par år i mitten på 80 talet skeppshandel där Fältström har byggt sitt nya hus (Storgatan 68). Fick sedan anställning vid Göteborgs elverk. Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Jakob Karlsson kostar på en totalrenovering av den förfallna väderkvarnen, se Nr 289! Kvarnen är en traditionell stabbkvänn, stolpkvarn. Den består av en kraftig jordgrävdstolpe, vilken avslutas med en järntapp. Denna tapp går in i en bjälke, som kan snurra runt tappen. Hela kvarnhuset hänger på bjälkens ändar. Genom att dra i kvännhästen, den utstickande "svansen" på kvarnens baksida, kan man dra kvarnen upp i vind. Stolpen och bjälken avtecknar sig som ett mörkt T på bilden. Här lagar mankvarnhusets stomme. Pga motsol i bilden, är det svårt att se ansiktena på personerna, så de har ännu inte kunnat identifieras. Nr 2 och 3 från vänster skulle kunna vara Alfred Olsson och Jakob Karlsson.
Sankt Anna gamla kyrka 1932. Kyrkan hade lämnats åt sitt öde efter att församlingens nya kyrka stod klar 1821. År 1844 köptes byggnaden av Thorönsborgs ägare, men det är oklart hur den användes i privat ägo. Kyrkans kor klarade sig under alla omständigheter bäst. De ursprungliga stjärnvalven kvarstod och vid en restaurering 1923 täcktes de med ett nytt brädtak. Kyrkans långhus lämnades naket för väder och vind. Vid 1960-talets senkomna restaurering var förfallet så långt gånget att man nödgades riva kyrkans västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från söder.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4 KoS-byggnaden rum 402. Städarna kom inte tillbaka. En stämningsbild hur det kommer att se ut när byggnaden lämnas vind för våg. Åke Bergman öppnade upp, torkade med fläktar och värme mm. Idag mår Ågesta ganska bra men det kräver omskötsel. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.