Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth under sin studietid i Uppsala. Bördig från Ryssby öster om Ljungby som son till kyrkoherde Anders Bernhard Lindroth och makan Hedvig Margareta Waller. Tidigt föräldralös hade han lyckligtvis omhändertagits i en välbärgad mosters hushåll, som möjliggjort hans vidare studier. Efter examen knöts han till Beskowska skolan i Stockholm och tjänstgjorde där i närmare 40 år som huvudlärare i latin och grekiska. Efter sin pensionering bosatte han sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
Från 299 kr
Philip Klingspor porträtterad i Stockholm, sannolikt kort före sin utnämning 1868 som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född i Norrköping 1845 som son till greve Otto Klingspor och Mathilda Montgomery. I samband med faderns död blev Philip ännu inte 20 år fyllda ägare till säteriet Grönlund i Åsbo. Han skulle vidare bli ägare till flera gods, bland andra Ekenäs slott i Örtomta. Från 1871 gift med Ida Maria Sjögreen.
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
I samband med sin inflyttning till Linköping gjorde sig David Berkow ärende till Clara Wahlströms ateljé vid Repslagaregatans norra ände. Sitt klingande efternamn hade han lagt till sig med under sina studieår. Nu var de förbi och i bagaget till Linköping hade han några års arbete hos kronofogden i Väderstad. I Linköping etablerade han sig som så kallad landskontorist vid Länstyrelsen och kvarblev som sådan till pensioneringen. Där emellan kom giftemål med Gurli Teresia Zander och vidare två döttrar, födda 1917 respektive 1920.
"Ångaren Najaden", avbildad i tidningen Halland den 13 december 1900 i Söndagsbilagan, utan vidare information. Najaden var det första stålfartyg (de andra var av järn) som Hallands Ångbåts AB beställde. Deras gamla hjulångare från 1860 med samma namn ingick som dellikvid vid beställningen till Motala Verkstad och skeppet byggdes vid Lindholmens varv. Den nya Najaden levererades något fördröjd i januari 1887 och var då Hallandsbolagets största och bäst inredda fartyg. Det ansågs vara en av de vackraste ångarna i svenska handelsflottan.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av kapellet vid Gnarps sågverk. Text på framsidan: "Mottag allas vår hjärtliga gratulation. Hjalmar helsar särskildt. Han går i skolan. -Karl hant ej helsa på vidare i somras. Skrif till oss ett långt bref. Vo äro friska. Ingeborg. ?" Text efter höger kant: "Var fast å frimodig, grufva dig för intet och frukta dig för intet ty Herren är med dig".
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
Prosten Magnus Ullman från Varberg med sällskap på gården Spekedal i Onsala. Han sitter som nummer två från höger på bänken. Bakom dem ses manbyggnadens glasveranda med ett par av fönstren uppställda. Det var Ullmans farfar och namne som 1812 köpte Spekedal 1:1 och bebyggde 1820. 1861 gick gården i arv till hans yngsta dotter och därefter vidare på kvinnosidan och eftersom de var gifta med sjökaptener har gården kommit att betraktas som en av Onsalas s k kaptensgårdar.
Bild ur en ursprungligen privat fotosamling som vore svår att lokalisera utan stöd. Lyckligtvis finns sådan i detta fall i form av påskriften "Hagadal", vilket vidare kunnat preciseras till Hagadal i Linköping. Närmare bestämt låg den lilla gården i vad som idag är stadens sjukhusområde, invid den omdragna Smedstadvägen (Hälsovägen) och utmed vägen ungefär vid platsen för sjukhusets södra entré. Mycket har således förändrats på platsen sedan bilden togs omkring år 1920.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Det forna nunneklostret i Vadstena är i grunden en medeltida kungsgård. Vid mitten av 1300-talet testamenterades anläggningen till Birgittas klosterstiftelse som kort därpå startade sin klosterverksamhet. Efter reformationen inleddes en avveckling och från slutet av 1500-talet kom huvudbyggnaden istället att användas som så kallat krigsmanshus och vidare hospital. År 1954 övertogs klosterområdet ånyo av Birgittastiftelsen, som efter omfattande restaureringar fick ny funktion som gästhem med mera. Här ett nedslag från nämnda omgestaltning 1958.
Porträtt av Johan Walter Arnberg. I olika sammanhang uppges hans namn vara Johan Wolter, men i primära källor skrivs hans andranamn Walter, i födelseboken stavat Walther. I alla händelser föddes han i Norrköping 1832, son till klädesfabrikör Johan Adolf Arnberg och dennes maka Sofia Lutz. Student i Uppsala 1849 och promoverad till filosofie doktor 1854. Från 1856 även docent i stasvetenskap. Som bankman och nationalekonom kom han vidare att inneha ledande poster i både Upplands och Stockholms enskilda banker samt Riksbanken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.