Den otydliga dateringen i plåtens nedre hörn bör tolkas -1902- och då var Sigurd Schillbergs bostad och anläggning för hans firma Linköpings korkfabrik nyligen färdigställd. Möjligtvis är det honom vi ser på trappan till kontoret. Till höger är arbetsstyrkan för det praktiska samlad, som synes flest kvinnor. Efter att Schillberg avflyttade från Linköping 1905 kom vidare Göte Petrus Malmgren att ta över lokalerna för sin firma Druvans mineralvattenfabrik.
Från 299 kr
Vy mot tre välbekanta byggnader i Linköping, Miljonpalatset, Brandstodsbolagets kontor och Teatern. Så mycket mer var inte byggt i området i början av förra seklet. Stadens enda aveny var emellertid utlagd med sina dubbla körfält. I kanten av vad som senare kom att läggas ut som Vasatorget hade man vid tiden gjort halt i väntan på vidare bebyggelse västerut. Staden kom som känt att utvidgas men inte utmed dubbel vägbana.
Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsbana i Linköping. Anläggningen var säker på så vis att den var spolad på torra land och gav trygg nöjesåkning runt förra sekelskiftet. Isbanan var belägen norr om det så kallade Miljonpalatset och i intill Järnvägshotellet. Bakom isbanan och namnet Karlsson döljde sig Skridsko-Kalle, den förre poliskonstapeln och vidare målarmästaren Karl Adolf Karlsson Grön (1847-1937).
Bakom rubriceringen "biskopinnan Sjöbring" döljer sig Maria Sofia Rogberg. Född i Uppsala 1826 gifte hon sig 1852 med teologie lektor Pehr Sjöbring. Denne kom vidare att inneha tjänsten som domprost i Linköping under åren 1867-78 för att därefter flytta till Kalmar för posten som biskop inom Kalmar stift. I Kalmar fick makarna sammanleva till år 1900 då maken dog. Själv kom Maria Sofia att fortleva i sonens hushåll i ytterligare knappt tio år. Hon avled den 20 februari 1909 i sviterna av hjärnblödning.
Porträtt av Maria Charlotta Falk. Född i Tjärstad 1874 som dotter till skomakaren Alexander Falk och dennes hustru Mathilda Sofia Gustafsdotter. År 1900 inflyttade Maria Charlotta till Linköping och efter en tid gifte hon sig med cigarrhandlaren Karl Gustaf Pettersson Kolmodin. Makarna var i förstone boende invid Hospitalstorget för att vidare flytta till dåvarande Nygatan 17 och slutligen välja boende, möjligtvis äga, villa Boiro söder om staden.
Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Gustaf Aron Tranér, här porträtterad under sin studietid i Uppsala som han krönte med filosofie doktorsgrad 1872. Parallellt undervisade han vid Katarina allmänna läroverk i Stockholm och vidare i funktion som förståndare vid Krafftiska skolan i samma stad. Prästvigd år 1881 och kyrkoherde i Skedevi från 1883 och i Stora Åby från 1898. I sitt privata liv var han från 1877 gift med Augusta Sofia Ehrling, bördig från Strängnäs.
För att bli uppmärksammad i detta sammanhang är det bestämt att personen ska ha haft tydlig koppling till Östergötland. Det kan man i ärlighetens namn inte säga om Johanna Amalia Otterdahl, här porträtterad 1863. Dock gift med den Linköpingsfödde medicine doktor Fredrik August Ekström, som vidare tjänstgjorde som praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 även intendent vid Medevi brunn. Likväl var makarna aldrig skrivna i Östergötland under äktenskapet.
Vy mot det muromgärdade länscellsfängelset i Linköping. Anläggningen togs i drift 1846 och var ett av de första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset i Linköping lades ned 1946 men kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. I förgrunden ses norra änden av repslagarbanan till Wahlbecks repslageri.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Porträtt av löjtnant Johan Henrik Alfred Teodor Westerling. Hans tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift. Hur som föddes han 1833 på Åby frälsesäteri i Horn som förstfödda barn till Johan Peter Westerling och hustrun Catharina Henriette Flodman. Han valde en militär karriär som tog sin början som kadett 1846 och nådde 1:e kaptens grad 1872. Privat arrenderade han Landsjö i Kimstad socken, vilket han emellertid lämnade 1884 för vidare vistelse i Norrköping.
Porträtt av Fredrik Behm. Efter avlagd examen vid Uppsala universitet 1816 återvände han till födelsestaden Linköping 1821 för tjänst som stadsnotarie. En snabb karriär gav honom vidare titlar som justitierådman, Kämnärspreses och vice auditör vid Andra livgrenadjärregementet, krönt 1829 med utnämningen till så kallad titulär borgmästare i staden. Från 1857 var han gift med den närmare 40 år yngre Mathilda Ljungblom. Äktenskapet blev barnlöst men de antog Mathildas halvsyster Ida Chatarina som fosterbarn.
Kungsgatan 30 i Linköping rivs 1973. Det vackra jugendhuset hade stått klart 1902 och var ett av flera exempel på bostadshus som gavs en påfallande kort livslängd. Ett skäl var tidpunkten de uppförts, kort före stadens elektrifiering och ofta i avsaknad av sanitära installationer. Den aktuella rivningen gav vidare utrymme för Sionförsamlingen att utvidga sin verksamhet på platsen. Närmast i bilden ses församlingens första kyrka, invigd 1934.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Motiv från Nygård norr om Linköping. Vid tiden för bilden hade området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade trakten med start år 1964. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Skäggetorp för cirka 10 000 invånare. Bilden visar gårdens spannmålsmagasin som var en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Byggnaden kom vidare att nedmonteras och fördes 1967 till Gamla Linköping.
Porträtt av Kapten Victor Du Rietz. Född 1848 som son till Constans Edvard Du Rietz och Carolina Lorin. Vidare gift 1887 med Ebba Lilly Carolina Christina Key-Åberg. Inledde sin militära karriär som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping 1872 och avancerade i rank till att bli kapten 1891. Erhöll avsked från regementet 1902. Han var även vice ordförande i Ydre härads sparbanks styrelse såväl som ordförande i Asby sockens kommunalstämma och kommunalnämnd. Död på Tångarp i september månad 1929.
Porträtt av Edvard Brändström, genom påskriften daterad januari månad 1896. Samma år, till hösten, skulle Edvard med familj inflytta till Linköping. Skälet var hans utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i staden. Vidare skulle han komma att bli regements chef och därmed avancera till övertses grad. Makarnas dotter Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel".
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.