Närbild i ett kök (se 2024_1482) på taklampa, köksbord och fönster, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På bordet står diverse köksföremål. I fönstret hänger en röd/vit kappa och utanför ses grönskande buskar. På väggen till höger sitter ett väggur av äldre modell. En dörröppning skymtar bredvid. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Från 299 kr
Bilden är tagen från beteshagen i norr. Hagen har inga buskar jämfört med idag. Annars är det i stort sett sig likt. Infartsvägen är likadan och stenmuren, men grinden in till den 1870 rivna och flyttade grannparten är borta. Bergmans manbyggnad skymtar bakom träden, t h ser man också smedjans gavel. Där emellan kan man ana flygeln. Denna part anses ha kommit till på 1600-talets mitt, då ursprungsparten uppe vid Melanders/Jakobssons, som då var en part, delades mellan två syskon. Man byggde nytt på denna plats och ibland kallades denna part för Lilla Bjärges. Gårdsparten fortsatte sedan i samma släkt fram till 1973.
fotografi
Knysten. Korgmakare Carl Ramm, som har lärt sig yrket av sin far, tillverkar företrädesvis mindre korgar av god kvalitet. Han använder sig uteslutande av vide och sälg. Rötterna kan användas som material, men sådana korgar blir mindre hållbara och får ej så vacker ytfärg. En användes endast till större korgar av lägre kvalitet. Vilket insamlas under förvintern från minst 5 år gamla träd och buskar. Virket delas i fyra delar, varefter vidjan barkas. Denna skäres till, så att de avspjälkade spånen får önskad bredd. Spånens tjocklek beror helt på årsväxtens kraftighet. För att spånen skall bli mjuka och flätbara, läggs de i vatten. Materialet till stommen och varpen tages av virket närmast kärnan. Stommen spikas ihop medan varpen sticks in under flätningens gång och helt hålls ihop av spånflätningen.
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Bildtext: ''Hällandskap med kärr. Riktning 26.'' :: Vy med kärret och berghällar med träd och buskar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Vy med Karlsrodammen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 4984. Bildtext där: :: Den äldre bilden togs troligen före sekelskiftet 1900 av Lydia Boström. Personen som sitter på bänken längs Karlsrodammen har god utsikt åt alla håll. Skansen Kronan tronar i fonden utan någon skymmande bebyggelse. Längs vattendraget växer solitära träd och Slottsskogen ger ett mycket öppet intryck från denna vinkel. Under åren har Karlsrodammen ändrat form och sträckning något och därför blev det svårt att hitta exakt samma punkt för fotografering. :: :: Dagens vy uppvisar en lummigare inramning av vattnet, kontrasten mellan då och nu ökar också på grund av den äldre bildens outslagna löv. Men buskar och sly har växt upp mellan träden och skapar en mer sluten vy.'
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen". Bilden är tagen mot norr från Järnvägsparken. SJ hade egna växtdepåer fördelade över hela Sverige där de odlade allt som skulle smycka stationsområdet utvändigt såväl som väntrum och expeditioner ihomhus; träd, buskar, ettåriga och perenna blomster, palmväxter, suckulenter etc. Många stationshus kläddes in med rådhusvin eller murgröna precis som här på tillbyggnaden söderut från 1893/1923. I förgrunden ses uppstammade, småblommande växter och flera olika lågväxande blommor. Framför stationerna var det vanligt med en rundel där skjutsarna kunde cirkulera med resenärer till och från stationen. Här står några träd i rundeln och intill har ett cykelställ placerats. Till höger hänger ett par gossar på sina cyklar och flera damer rör sig i stationsområdet i tidstypiskt klockade hattar.
Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus. Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen. Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.