Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Modell i kortärmad blus. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i tudelad byxdress med kortärmsjacka. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Större grupp män med ordensband. Fotografens ant: Herr Lindqvist. Trikåfabriken. Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Namnuppgifter saknas. Text på negativkuvert: Herr Lindqvist. Trikåfabriken.
Större grupp män med ordensband. Fotografens ant: Herr Lindqvist. Trikåfabriken. Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vallen, Skogs kyrka. AK-arbete med gamla Riks 13.; Personer från vänster, samtliga från Skog.; 1. Allan Sundlöf, Nyland, 2. Karl Wilhelm Wedin, Sand, 3. Tage Westin, Alderskog 4. Rune Wedin, Dala; 5. Oskar Helmer Lindström, Ro, 5. Bertil Ekström, Kläpp. Så här skriver Kalle Wedin om bilden: "Vi bröt sten mitt för källa som går ner till Vallen. Vi drog ut sten för matlappen, 7:80 i veckan, vi slog makadamm i en sandskreva i 30 graders kyla å Näslund i Ås var kontrollant. Vi använde en stendrög som var byggd på slanor. De smordes med såpa för att glida lättare". Foto: Herbert Levin
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
Fotot taget på Sandvikens hotell. Ernst Arvid Larsson, Lasse, född 1900-08-31 i Vrenninge eller Fläckebo i Västmanland, han avled 1980-07-09. Fadern var nattvakt på GDJ, Gävle - Dala Järnväg och ansåg att enda möjligheten för den 14-årige sonen Ernst Arvid att komma in vid järnvägen var att börja som tidningspojke. Här syns han i uniform och Pressbyrås väskan med troligen Dagens Nyheter i handen, Han hade mössa med nr 556 och snökängor på sig. Man lär ha sagt till pojke- kom in ska Du bli bjuden på något sedan togs kortet på verandan.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Han kan i många avseenden ses som den drivande kraften bakom det uppsving som Gävle fick som handels- och indutristad. under 1800-talets mitt. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan. (Foto av Illustration från Ny Illustrurerad Tidning nr. 20/1888)
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 1876–1877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 1900–1901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan Gävle–Uppsala elektrifierades
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl.10.43-11.30. Fotot är från bron över Dalälven mellan Björbo och Nås. SWB C/C3 27. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt), I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P.E. Kropp Västerås född 7/3 1850. Ekegren 61B
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.