Bild ur serie av antikvariska dokumentation av Ågatan 57 i Linköping, den så kallade Huitfeltska gården. Undersökningen var särskild så till vida att gårdens hus inte stod inför rivning utan skulle nedmonteras för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Här gatuhuset från gårdssidan. Foto 1950.
Från 299 kr
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från inventering av kulturhistoriskt intresssant bebyggelse i Söderköping. En diger uppgift fotoåret 1945 då staden i än högre grad bar ålderdomlig prägel. Fastigheterna Skönbergagatan 12-8 i synfältet begränsade exempelvis gatans bredd i en snart oacceptabel grad. Den magnifika Mangelgården närmast kom att få sin räddning genom att 1948 flyttas till Korskullen. För nummer 10 och 8 fann man ingen annan lösning än rivning.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Klostergatan 35 i Linköping. Reveterat och gulputsat timmerhus i två våningar. Kan dateras till 1800-talets mitt eller äldre. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning. Från 1950 till rivningen inrymde huset de för äldre linköpingsbor välkända Charles Högtidskläder och Sonnhag. Bakom rörelsen låg uthyraren Charles Johansson och skräddaren Tage Sonnhag.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Fotografens intresse gäller bebyggelsen närmast till höger. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har de adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Dold genom sin placering på gården till Repslagaregatan 13, stod bildens fantasifulla bostad i en alltmer forn prakt. Fotoåret 1955 i tydligt förfall i brist på intresse och hot om rivning. Villan var uppförd 1899 som bostad för länsveterinär Anders Bergstrand (1860-1923) med familj.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Vy mot nordost från gatans korsning med Badhusgatan. Fotografens intresse gäller det vitrappade huset i förgrunden. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har den adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.