Här står Johan Pettersson 51 år, hans fru Kristina född Närstrand 57 år och dottern de fick på lite äldre dar, Emmy Maria 14 år, alla i fina kläder. Manbyggnaden är 15 år gammal, man ser att putsskador fanns på den tiden också. Huset finns kvar tämligen intakt än idag.
Från 299 kr
Denna barvinterdag i slutet av januari är Masse nere vid Nabbu och fotograferar i det sneda kvällsljuset, hans och kamerans skugga syns på bilden. Han vill visa hur garngården, gistgården, ser ut med alla gistar och stänger för strömmingsgarnens torkning. En jägare med hund lutar sig mot en nyare typ av spikad torkställning. Se Bild 435, 421, 416.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 20 år, håller upp en lite träställning, som man troligen trädde in yxan i vid slipning för att få stadigare vinkelhållning mot slipstenens yta. Brodern Arvid håller i slipstenens vev. Fadern Hans, 47 år, sågar björkved. Alla har vanlig arbetsklädsel. Den grenvedshög som låg här i juni är inkörd i vedboden, se Nr 234!
Hallsarve Hans Karlsson vässer yxen på vässtenen, vars stativ är lutad mot en vedbodvägg för bättre arbetshöjd. Troligen är det svärfar Tomas Nilsson som står bakom och håller i stativet. Någon av sönerna Vilhelm eller Oskar drar veven, medan yngste sonen Arvid, 14 år, ser på fotografen. I bakgrunden ses vedbacken med floved och en hög upphuggen grenved.
Masse skriver att J O Larsson harvar med järnharv, men harven liknar mest träpinnharven på Bild nr 15! J O Larssons klädsel med blus, byxor och vegakeps verkar vara hans favoritkläder, så här ser han ut på många bilder! Är det kallare har han svart väst! Lägg märke till det helt öppna landskapet!
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Vreta Kloster kyrka och klosterruin. Anläggningens historik är lång och komplicerad. Äldsta delarna av nuvarande kyrkobyggnad och klostret påbörjades omkring 1110. I ett donationsbrev utfärdat av Inge den äldre av Stenkilska ätten och hans hustru Helena anges att de nämnda år instiftar ett nunnekloster i Vreta och skänker jord till klostrets försörjning.
Två kvinnor poserar för fotografering hos Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Enligt uppgift står Elsa Lotten Johansson intill Agnes Karlsson från Örby. De ska ha varit släktingar till Gösta och Harry Johansson i Skaftö. Möjligtvis är Agnes Karlsson densamma som Agnes Erika Karlsson, född Andersson.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Syskonen Karlsson ute på hal is med hunden Chasse, rimligtvis i närheten av fotograf Emil Durlings hem Strömmen i Sankt Anna. I bild syns arrendator Karl Karlsson från Mossen på Norra Finnö och hans syster Ester Karlsson mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Året är 1913.
Krockettspel vid Biskopsgården i Linköping. På trappan till vänster sitter biskop Ebbe Bring och snett mot honom sitter hans hustru Ulrika Ehrenborg. Bland övriga i sällskapet ser vi rimligtvis några av biskopsparets barn och kanske även barnbarn. Fotografiet är odaterat men kan härledas till senare delen av Brings period som biskop över Linköpings stift som varade från 1861 till 1884.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
David Lindqvist plöjer med sina oxar vid hemmanet Ömon i Västra Harg. Hans föräldrar hade tagit över torparkontraktet för gårdens drift 1913. Redan 1923 hade fadern gått bort och David blev den av barnen som tog över. Nu är året 1977 och David har tydligt hållt kvar vid det gamla.
Motiv som för tanken till verk av någon av våra stora sekelskifteskonstnärer med förkärlek till skärgårdsmiljöer. Scenen var emellertid helt verklig. I grunden ett fotografi som kolorerats. Personen bakom kamera och pensel var den fotointresserade arkitekten Magnus Trysén (1874-1949). Motivet valde han möjligtvis under färd mot hans sommarboende i Gryts skärgård.
Folkligt nöje i Svinhultstrakten omkring 1915. Inom gruppen är tre personer identifierade. Längst till vänster ses Einar Johansson med en imponerande rökpipa. Pojken i sjömansblus är hans yngre bror Erik och pojken som håller hundkopplet är mellanbrodern Nils. De är hemmahörande i Stora Gluggebo och är söner till Johan Leonard Johansson och dennes maka Hulda Karolina Karlsson.
Överste Edvard Brändström i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Han inflyttade med sin familj till staden 1896. Skälet var hans placering vid Första livgrenadjärregementet. Från 1898 har han varit regementets chef. Nu väntar nytt äventyr för familjen. Inom kort ska Brändström ikläda sig rollen som svensk minister i S:t Petersburg.
Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10.
Enligt uppgift skepparen Anders Österman i samspråk med någon av hans äldre bröder, möjligen Nils Gustaf född 1840. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod i Strömsdal tillsammans med sin hustru Ida.
Paul Engdahl vid sitt staffli omkring 1945. Den från Värmland bördige Engdahl bosatte sig i Borensberg 1936, efter att ha tillbringat 15 år på Tahiti. Där hade hans vaniljplantage givit honom försörjning kombinerat med konstnärsyrket. I sitt konstnärsskap kom han att bli mycket inspirerad av de lokala uttrycken på ön. Bilden visar honom emellertid vid ett mer traditionellt motivval.
Porträtt av tobaksfabrikör Jon Asklund. Född i Slaka 1814 inflyttade han till Linköping från Västervik 1838. I sin nya hemstad etablerade han en mycket framgångsrik fabrikation av tobak. Hans rörelse var en tid Linköpings största privata arbetsgivare. Från 1841 gift med Juliana Sofia Christina Bergengren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.