Johan Petter Johansson var kommen från en av de 4 Böndeparterna, som han ärvde, men sålde på 1870-talet, den blev riven på 1930-talet. Han byggde i stället detta lilla inpanelade bulhus i skogen intill ån från Garde. Huset är troligen en s k ofullständig parstuga bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och ett pyttelitet kök mitt på baksidan. Huset har Johan sannolikt köpt och flyttat hit, det är för gammalmodigt för att vara nybyggt på 1870-talet. Boplatsen finns kvar än idag, men med en annan stuga.
Från 299 kr
Vi ser gården från åkrarna i väster. Manbyggnaden har fått papptak och ser prydlig ut. Uppe vid skorstenarna sitter en dam! Hustrun Anna Brita eller någon av döttrarna? Skorstenarna är ovanligt höga i Lau, ofta är de bara hälften så höga eller mindre än så, särskilt på södra Gotland. Manbyggnaden ser ut att vara blind på baksidan så när som på kammaren mitt i huset, detta var vanligt på 1700-talshusen. Brygghuset är rätt litet och det innehöll nog bara just brygg- och bakfunktionerna. Dasset är däremot stort. En rejäl vedhög fyller utrymmet mellan dasset och utfarten vid ladugårdshörnet.
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Det verkar osannolikt att man kunde ha rivit hela agtaket på en enda dag som Masse anger. Bilden är dessutom tagen från baksidan mot sydost och här ligger bara förmiddagssolen på. Trädet i bakgrunden är utslaget, det är inte träden på förra bilden, se Bild 1053. Hur som helst, taket är borta och snart är väggarna nedspettade. Det är inte lätt att veta vilka personerna är. Troligen står Kristian Perssons fosterson Artur Karlsson 24 år till vänster, men vem är den högra? Grannpojken Oskar Karlsson 11 år?
Det är en storslagen gårdsanläggning Oskar och Emma Danielsson byggde. Manbyggnaden från 1912 är en hög parstuga med dubbel fönstersättning i modern utformning. På baksidan finns ett köksbakbygge. Huset står på en hög blockimiterad sockel, innanför vilken det finns en källarvåning. Taket är täckt med papp i lodstående vådor och skorstenarna är höga och gjorda av tegel. Flygeln byggdes redan 1904 och här bodde man nog några år innan manbyggnaden var klar. Den innehåller brygghus, drängkammare och ...? med sädesmagasin på loftet. Mellan byggnaderna skymtar smedjan. Det ser ut som om hela trädgården är full av högvuxna foderbetor!
En minst lika fantastisk miljöbild som den förra! Det andra torpet är alltså Södergrens boplats och den är beskriven under Bild 609. Nils Södergrens fantastiska kvarn är nu byggd, den syns t h om manbyggnaden. T v skymtar Mattsarve kvarn. Ladugården av uthusen är här under tillbyggnad, detta skedde alltså 1915. På Bild 611 är det färdigbyggt, den bilden är från 1916. Man ser tydligt den gamla bulväggen på den ursprungliga lilla ladugården. På väggen hänger ett hjul som verkar höra samman med någon slags mekanik. Idag går Backvägen på baksidan av dessa boplatser.
Pressbyråns vykort med text på baksidan. Detta vykort inköptes den 8 augusti 1956 uti Svenska Pressbyråns kiosk intill järnvägsstationen i Höör, då stmbefattningen vid stn innehades av Einar Mauritz Ardevall född 1894 från år 1951. Höörs station med sign. H.ö. ligger å 10 ts, 10 bs och 10 ms, linjesträckan Eslöv-Hässleholm. Lönegraden för stinsbef. är f.n. ca 20. Stn. har 5 spår. Sp 1. nedspåret för tåg mot Eslöv och sp. 2. uppspåret för tåg mot Hässleholm. Sp. 3. sidotågväg. Fraktgodsmagasinet med exp. vid södra magasinsgaveln ligger rakt framför stationshuset. Stn. har fällbommar i båda ändar av bangården. Dubbelspåret lin Malmö C--Hö-- Hässleholm är försett med s.k. automatisk linjeblockering med blp.
Emil Berggren, 25 år. Namnteckning på baksidan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."
Skrivet på baksidan: Jakten ANNA MARIA ELISABETH byggdes i Troense 1804 och mätte då 27,5 commerseläster. Inköptes 1839 från Flensburg av gårdbrukare Hans Hansen i Risemark på Aerö och hans släckting C. W. Boye. På 1840 -talet förlängdes jakten, riggades om till galeas och fick en dräktighet av 35 cml. 1859 överläts hon till Hansens söner Henrik och Lorents Hansen i Marstal. 1875 byttes namnet till ALBERTINA. 1914 såldes hon till Mariager. Fartygstavla i Marstals sjöfartsmuseum av H.A.N. , visade skutan som jakt och som galeas.
Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899
Trehjulig motorvagn, konstruerad och byggd av fabrikör Ernst Aldén i Kalmar omkring 1908. Farten blev ungefär 3 mil i timmen på dålig väg. På baksidan av detta kort står bland annat "denna vagn, som är något begagnad men i godt skick säljer jag till ca 525..." Ernst Aldén. Samme man konstruerade den första lilla ångdrivna båten i Kalmar, som sedan följdes av en större med kraftigare maskin. Namnet på den senare båten var "Colibri", den tjänstgjorde en tid som bogserare i Kalmar hamn och såldes sedan till Bergkvara. Uppgifter av herr G Runberg, Kalmar.
Namnen är uppmärkta från översta raden stående från vänster: E.L. Warodell, O. Svanbom, L. Helner(Larsson), G.C.R. Bruno, Axel Sylvén, Olof Elfman, Hugo Hedenstierna. Andra raden sittande från vänster: Patrik Brostedt, P.A. Kjöllerström, Sv. Hjertén, A.P.Hugoson, Axel Kempe. DEN TEXT SOM FÖLJER ÄR SKRIVEN PÅ BAKSIDAN AV BILDEN. P.A. Kjöllerström Uppsala den 30 Nov 1862. Skara-studenter i Uppsala; de flesta togo sanorlikt studentexamen 1860, Olle Elfman 1861. Tavlan, som saknade namn, när den överlämnades till fornminesföreningen, har granskats och namngivits av Fr. Norling i Skara samt kamrer V. Lindstedt av lektor T. Särne i Stockholm. Dessutom av S. Welin. Duplikat.
'Monterat skelett av uroxe, sett från sidan. ''Skelett av uroxe, funnet i en torvmosse i Hammarslövs socken, Skåne. Det bäst bevarade av de svenska torvmossefynden. Tillhör Universitetets zoologiska museum, Lund.'' :: Text på baksidan: ''Det bäst bevarade skelett av uroxe, som exister, funnet i en skånsk torvmåsse. Universitetets zoologiska museum, Lund. Skelettet som torde ha tillhört en uroxtjur, är funnet i en torvmosse i Hammarslövs socken i södra Skåne. De första skelettdelarna grävdes upp 1869 (juli månad). Bilden här visar en längdförminskning i förhållande till det verkliga skelettet i förhållande 1:16.'''
'''Lövsal'', lekstuga. På baksidan av det ena exemplaret står ''Materialet utanför lövsalen ben, frön, fruketer, kolbitar och en och annan glasbit. På marken omkring eucalyptusblad. Detta träd överskuggar platsen. Denna lövsal hemförd och exponerad i Göteborgs nya museum 1923. Fotot är taget ''in situ'' i västaustraliens savannskog nära kusten av King Sound (Derby). Obs! lekreden inne i gången (gav anledning till lösningen av lövsalens problem!)'' :: Lövsalen återfinns i monter 101A på Göteborgs Naturhistoriska museum (2006-10-24) :: :: Jämför 840, 1157-1158 samt 4287. :: :: Finns i monter 101 A på Göteborgs Naturhistoriska museum (2006-10-12) :: :: Ingår i serie med fotonr. 817-841.'
'1 man håller 1 skrattmåsunge i handen. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Ingengör F. Reuterwall, Varberg, som sedan 1936 har överinseende över Getteröns fåglar samt skriver härom i ''Sveriges Natur'', tog detta fotografi på mig då jag (Erik Börjesson) håller 1 nykläckt skrattmåsunge i min hand. Skrattmåskolonin, som låg i en starrgräsmad mellan Getterön och järnvägen, innehöll ungefär 300 par, där jag fann dvärgmåses enda bo med 2 fullruvade ägg 2 meter från skrattmåsboet med de nyfödda ungarna.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
'Jättemyrstack, omkrets vid marken ca 10-11 m , 3 m hög. :: Tidningsurklipp på baksidan av montaget lydande: :: ''En väldig myrstack finnes i en af skogarna strax öster om Växjö. Den når en höjd af nära tre meter och har en omkrets vid marken av minst 10 a´11 meter. Formen är regelbundet höstackliknande. En hel mängd myrvägar leda från stacken ut i skogen, där de grena ut sig åt alla håll. Äldre personer, som besett stacken, säga sig aldrig ha sett dess make berättar Smål. P:n.'''
'Terrängen där ägretthäger häckar. :: :: På baksidan av foto står: ''Silverhäger, på grund av förföljelse i anledning av ens dyrbara prydnadsfjädrar numera ytterligt skygg nu försiktig, ej m..are skygg än en trana, t.ex. vågar numera aldrig fiska annat än antingen på fullkomligt fritt vatten i yttersta Dujeperdeltat, i grunden i närheten av sandbankarna eller om det sker i närheten av vegetation får denna ej vara högre än att han när han sträcker halsen har fullt fri utsikt åt alla håll. (de på ungefär 300 meter avstånd liggande vassbankarna är den innersta platsen som dessa fåglar våga ?) :: :: Se fotonr. 159-166.'
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.