Stensjön i vinkel mellan Strandgatan och Rådavägen. Isuppstagning vid Mustads fabriker (margarintillverkning). Fabriken anlades 1898 vid Stensjön, Mölndal efter att flyttat från Vändersborg. Stensjön var mycket lämplig plats då man vintertid från sjön kunde ta upp sitt årsbehov av is som på den tiden var nödvändigt då man ej hade tillgång till kylmaskineri. Från höjdområden kring fabriken kunde man få fram ett ypperligt gott källvatten, också det nödvändigt vid margarintillverkningen. Okänt årtal.
Från 299 kr
Sara med sin man Kalmar. "Våra flickor" som familjen Johansson kallade de tre polska judiska systrarna och deras kusin (Rosa, Mina, Madzia och Sara) som kommit från ett koncentrationsläger till Mölndal 1945, fick bo i källaren hos fam. Johansson och använda en del av trädgården. De tyckte att den var ett paradis. De flyttade till Israel 1948. Sara var utbildad finsömmerska och arbetade på Holmbloms i Mölndal. I Israel gifte hon sig och blev hemmafru.
Vommedal Östergård 2:41 och 2:90 "Olas" (till höger) år 1979. Ladugården till vänster är från tidigt 1800-tal. Avkortad. Huset till höger är byggt av Olof Bengtsson "Ola" 1800. Det är ombyggt flera gånger. Det vita huset i bakgrundens mitt är uppfört av Gustav Johansson 1922. Han och hustrun Judit var de sista som brukade gården. Judit var släkt med Olof Bengtsson. Relaterat motiv: A0739.
Vommedal Västergård 3:10 "Hemmet". Det var från början en liten gårdsdel där ladugården låg till vänster i bild. Den revs 1959. Där finns idag hyreshuset Streteredsvägen 3. Boningshuset "Sofiero" är byggt under 1890-talet. Det lär vara flyttat från Getebergsäng i Örgryte och uppfört som sommarbostad för byggmästare CB Andersson med stor familj. År 1907 var det skyddshem och 1913 ett kvinnohem drivet av Samariterhemmet i Uppsala. År 1945 Kållereds kommunalhus m.m. Rivet ca 1990. Relaterat motiv: A0662.
Porträttserie av Knut Hagberg (1885 - 1980) okänt årtal. Född i Haga församling i Göteborg 31/12 1885, där föräldrar hade speceriaffär. Han gav sig av år 1903, arbetade som sjöman och besökte alla världsdelar. Han återkom till Kållered omkring 1930 från Antwerpen och bodde i sin syster Valdeborg Johanssons hus på Streteredsvägen 12. Han var son till handlare August Johansson och Johanna Eriksdotter var född i Vommedal Östergård "Olas", syster till Maria och Josefina Eriksson.
1897 inleddes ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz med det första ångfartyget S/S Rex. Linjen var en statlig ångfärjeförbindelse "Porten mot kontinenten". Drottning Victoria, byggd i England 1909, började trafikera 1909 och var SJ:s flaggskepp. Ett systerfartyg blev Gustav V, byggd i Sverige av Lindholmens varav 1910, och började trafikera 1910. Båda fartygen skrotades 1969. Bilden visar de båda fartygen, Gustav V till vänster och Drottning Victoria till höger, avställda 1968 i väntan på skrotning vilken skedde 1969.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
1986-04-28 skrev Gunnar Lindhe så här ”Järnvägsstationen till vänster byggde 1866 och var då avsedd för Köping - Uttersbergs järnväg, men uppläts sedermera för gemensamt begagnade med Köping - Hults järnväg. Mittbyggnaden var Köping - Hultsbanan järnvägahotell. Det hade år 1868 byggts av Arboga - Köpings Järnvägsaktiebolag, men efter 6 år överlåtits till Köping- Hultbolaget. Köping - Uttersbergs järnväg förvärvade slutligen som år 1886 överläts som bostad åt trafikchefen. Bägge byggnaderna står så vitt jag vet ännu kvar.”
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
Signallampa, engelskspråkig I järnvägens barndom användes tre olika signalfärger. Rött betydde stopp, grönt betydde varsamhet och vitt betydde allt väl. Signalredskapen för tågklarerare och övrig järnvägspersonal var flaggor och signallyktor. Dessutom försågs stationerna tidigt med så kallade skivsignaler eller semaforer för att ge besked om tåg fick föras in på stationen eller inte. Dessa skivsignaler och semaforer var försedda med signallyktor så att tågpersonalen kunde uppfatta vad de visade även i mörker. Signalerna visade antingen rött eller grönt ljus (stopp eller varsamhet).
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Interiör, Warenbergs hem (Tyskatomten). Förmaken sett från salen. Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades på landsväg från Stockholm. Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839, död 1902. Helga Warenberg född 1843, död 1899. Arvinge:Karl Alfred Warenberg, f. 24/7 1878.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Plublik på Stora torget. Kung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. I främsta ledet står Hemvärnet och Lottakåren. I bakgrunden ses Sture Möbler och Sture-Bion på var sida om infarten till Västerlånggatan. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.