Fie Oskar Larsson, 56 år, skall iväg och slå. I ena handen har han sigden, liebladet, och i andra örvet, skaftet, med örvkrokarna och nacksruven. Här ser det ut som om sigdspånet är fastsatt vid nackskruven. Se Bild 87. Oskar har sedvanlig arbetsklädsel och sin höga vegakeps.
Från 299 kr
Här är ladugården nymålad och har fått nytt papptak. Fähusdelen i bulteknik i mitten rymde fähus med hoimd till höger. Två laddelar verkar mycket, så den ena har nog tjänat som vagnbod och förråd. Luckan till foderloftet står lutad mot kaninburen. På grindarna kan man se att här bodde en snickare!
En stilla sommarmorgon kommer 3-4 båtar in till Nabbu efter nattens fiske. De har seglen satta, tom toppseglen i och med att vinden verkar svag. Fiskelyckan var kanske god, i främre båten har en man hoppat i sjön så att båten skall kunna flyta i det grunda vattnet. Fyra båtar ses ligga på land, alla var inte ute och fiskade denna natt.
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Här ses ladugården från åkern söder om vägen, jfr Bild 865. Ladugården har fått nytt halmtak, medan den 1906 (?) tillbyggda laddelen längst bort har spåntak. Ferdinand var förutom lantbrukare även fiskare, så det är naturligt att det hänger garn på tork vid gaveln.
Den yngre flygeln från 1800-talets slut var en bostadsflygel (?). Väder och vind har börjat härja lite med putsen och skorstenen, som troligen strukits med pappmassa har börjat flaga. Till vänster skymtar de gamla grindarna med rombrutig överdel, som här fått en mera undanskymd position. Grannparten skymtar i bakgrunden
Den här byggnaden var från början med all säkerhet ett 1700-tals stort bulbostadshus, vilket på bilden ännu har kvar den branta takresningen. Det har troligen flyttats hit av Oskar Lindgren omkring 1900 och han använde det både till verkstad och till bostad för sina anställda i målerifirman, vilket dottersonen Ivar Lindgren fortsatte med. Huset finns kvar i ombyggt skick.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Bulbyggnaden innehåller vedbod, sannolikt innanför gaveln, mot vilken ved står på tork. Vad dörren i mitten går till är oklart. T h finns ett lammhus med hoimd. Man har i senare tid höjt byggnaden lite med ett loft i resvirke, vars brädklädnad man dragit ner till bjälklaget. Denna byggnad har stått kvar i förfallet skick ända in på 2000-talet.
Gaveln och baksidan av fähuset är helt slutna, det ser inte ut som om det ens finns gödselluckor. Det branta agtaket börjar bli dåligt. Den obligatoriska stegen hänger under takskägget. Även tröskhusets tak har börjat sjunka ihop litet. Ladugården i bakgrunden har genomgått en modernisering.
De två vagnarna med bruden Anna Jakobssons hemgift från Kauparve har nyss kommit fram till hennes nya familjs gård Hallsarve Karlssons. Det är högtidligt, man är klädda i fina kläder, de flesta har vita skjortor och kravatter. Ladugården här på Hallsarve står inte efter den på Kauparve, den är nästan identisk så när som på halmtaket, byggd 1910. Se Bild 490.
En högsommardag har Fie Jakob Karlsson och svärsonen Alfred Olsson kört med dubbla tvåspann hästar med arbetsvagnar ner till stranden för att hämta hem förut uppkörd släke. Troligen har man lånat ett par hästar med vagn, för Fie Jakob Karlsson hade nog bara ett par hästar, det är de svarta. På sjön är det friska vindar.
Masse kallar detta för släkstigvagn, sidolämmen liknar en stege. Släke kördes nog med lite olika vagnar, kanske beroende på om släken var våt och tung eller inte. Vagnen står på gården hos Oskar Larsson på Fies norra part. Ladugården har märkliga rombformade fönster till kohuset och stallet. Luckorna går till varje fähus hoimd, hörum. Agtaket har lappats med halm.
Gangvide Lars Hansson har en ryssjanläggning bestående av två rejäla bockar, med en stor stege som spång täckt med bräder. Han binder fast armstakarna i spången, man ser tydligt fångstarmarna. I förgrunden syns stjärtstaken som har tag mot en stolpe. Längre bort ligger ytterligare en ryssja på åbrinken.
De har sedvanliga arbetskläder på sig och den vanliga vegakepsen. Kepsens skärm hindrade pannan från att bli solbränd, varför det ser ut som om Oskar har en vit lapp i pannan när han skjutit upp mössan, men det är alltså icke solbränd hud.
Kvinnorna klipper lamm på gårdsplanen framför ladugården på Fie Jakob Karlssons part. Det vänstra gråa lammet har bakbenen ihopbundna för att inte kunna sparka. En ny ullkorg står bredvid. Kvinnorna är Fie Anna, Annen, Larsdotter, 48 år (ungmor!) och hennes mor Anna Catarina Andersdotter Laurin, 74 år. Kvinnorna har arbetskläder med dukar på huvudet.
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt, konvext parti. Tallen har dött relativt nyligen. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 225 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.