Alma Olsson och Maria Johansson sitter bredvid varandra i en soffa i Marias finrum. Alma har en kofta från Bohus Stickning, Blå Randen - formgivare Anna-Lisa Mannheimer Lunn - och Maria stickar på en kofta till samma företag. Mellan sig har de garner och mönsterdiagram till olika mönster som ingick i Bohus Sticknings kollektioner. Båda stickade åt Bohus Stickning, bilden är tagen inför Marias 80-årsdag och publicerades i Strömstads tidning 16 november 1957.
Från 299 kr
Två stolta flyktingar visar upp den radio de lyckats få med sig i flykten från Estland. Bilden togs i september 1944 vid ett av de få tillfällen då Upsala Nya Tidning gav Paul Sandberg ett fotouppdrag utanför Uppsala. Cirka 200 av de flyktingar som kom till Upplandskusten fick ett par veckors karantänvistelse i Folkets hus, församlingshem och frikyrkor i Gimo innan de skickades vidare till andra förläggningar.
Husmor Josefin Mattson har skäl att se så innerligt glad och belåten ut, hon har nämligen aldrig tidigare fått hjälp i hushållet. Mattsons 17-åriga stockholmsflicka var särskilt styv i att baka skrev Upsala Nya Tidning. Riksförbundet Kvinnlig samhällstjänst organiserade arbetsläger för stadsflickors frivilliga insatser på landet. År 1940 satsade man på en befolkningsgrupp som haft en svår vinter och en ännu tyngre sommar, husmödrarna på landet, som alltid fått för litet hjälp och nu dessutom sakna manfolket.
Blad år en kassabok för på 1600-talet. Anteckningarna synas beröra utbetalning av löner till predikanter, gevaldiger och fiskaler m.m. På ena sidan av bladet, nämns årtalet 1643. Långt senare med blåpenna påskriven anteckning daterar bladet till 1654. Bladet har återanvänts som kladdpapper. Det finns två skissar av ett vapensköld med påskrift HMK Thor, en skiss av ett porträtt och en skissa av en man som läser tidning.
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Borgmästare Johan H Linnemann Janssen sitter vid skrivbordet med en tidning och frun Annie i hörnrummet mot korsningen Kungsgatan-Eskilsgatan. Bostaden låg i "Tvillinghuset" i kv Komedianten. Johan studerar ett korsord och Annie handarbetar - kanske löser de korsordet tillsammas? På skrivbordet står flera askkoppar, olika skrivdon, brevknivar, en brevvåg och en vas med rosor, eller kanske pioner. Janssen var borgmästare i Varberg 1929-1939 och Annie avled 1940. Janssen blev ägare till fastigheten 1905 efter änkefru Sofie Memsen.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Boktryckare Aug. Johansson med maka och barn.1. (längst upp till vänster) Karin g. Ekblad (lokf. Ernst Ekblad) 2. (längst upp i mitten) Gösta. Drunknade i Irländska sjön. 3. (längst upp till höger) Maja g. Jakobsson fr. Göteborg (Charkuterist) 4. (I mitten till vänster) Aug. "Bokis" Johansson, ägde Falköpings tidning. 5. (I mitten till höger) Emerenthia Johansson, maka till Aug. Johansson (ärvde tidn.) 6. (längst ner till vänster) Ines. 7. (längst ner till höger) namnet okänt.
Revyrepetition. Bakre raden, stående från vänster: Anders Wadström (aktör och författare), Arne Johnsson (batterist) och Larz-Thure Ljungdahl (aktör och författare) Främre raden, stående från vänster: Lisbeth Söderström-Alsbro (aktör) och Ulla-Britt Andreasson (aktör) Sittande, från vänster: Gösta Kling (kapellmästare), Eva-Britt Lindvall (aktör) och Gunilla Lindström (aktör) Revyn hette "Tusen tunnlar" och hade premiär på Folkan på Trettondagsafton 1961. Denna bild publicerades i Arboga Tidning 28 november 1960.
Arboga Tidning, interiör och personal. En man sitter vid ett skrivbord. Han är iklädd skjorta och slips. Han har en cigarett i munnen. På skrivbordet finns ett cigarettpaket och ett askfat. Mannen klipper med en lång sax. Framför honom, på skrivbordet, ligger bilder i olika format. På skrivbordet står en telefon. På väggen hänger en annan telefon, kanske en interntelefon? På väggen, bakom honom, finns en mängd bilder. Skrivbordet står intill ett fönster. Mannens kontor ligger någon våning upp i huset.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar i en källarlokal. Han står vid en maskin och håller i en plåt med en tidningssida. Andra plåtar är uppställda på golvet intill honom. Mannen bär overall. Rummet har ett platsbyggt arbetsbord. På en hylla, under bordet, skymtar en oljekanna. På bordet ligger mannens armbandsur och några små verktyg. På väggen hänger en telefon. Där finns också flera strömbrytare. Intill lysrörslampan i taket hänger en lina. Över linan hänger flera rektangulära textilier.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar i en källarlokal. Han står böjd över ett arbetsbord. Han arbetar med ett handredskap. En bit bort ligger hans armbandsur. Framför honom står två skyltar med benämningarna "Vänstersidor" och "Högersidor". På väggen hänger en telefon, en klocka och ett par bilder. Under arbetsbordet skymtar en oljekanna. Bredvid står några dunkar med kemiska medel. Över mannen är en lina uppspänd. Där hänger rektangulära textilier.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Många höga politiker samt medlemmar ur kungafamiljen gästar Arboga denna dag. Motorcykelburna poliser, en polisbil och patrullerande poliser sköter säkerheten och håller kontroll på den stora publiken. Många människor har samlats på Rådhusgatan. Vid dörren till Arboga Tidning ses ett par män i Arboga Blåsorkester med sina instrument. Någon tittar ut genom ett öppet fönster i Musicum. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Ritning på engelskt kryssmärke Kryssmärket sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg. Kryssmärke kan saknas vid korsning med enskild väg, därmed bör du köra så att du säkert kan stanna före spåret. Det finns 2 kryssmärke. Kryssmärken finns för ett spår, och en annan modell av kryssmärken för flera järnvägsspårspår.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning över centralprojektion med vertikalt projektionsplan. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 150.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av centralprojektion med snedställt projektionsplan. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 150.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av fenakistoskop eller pantoskop. Tidigt betraktningsleksak för framkallning av illusion av rörelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.