Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg .Ursprungligen hade kyrkan en åttkantig rektangulär planform. Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs med torn och sakristia i nordöst. Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut- som invändigt.
Från 299 kr
Övraby kyrkoruin, korets inre sett från väster. I mitten ses altarets fundament och nere till vänster ligger ett par av arkeologernas verktyg. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. (Se även bildnr F9229)
Högsjö gamla kyrka. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Högsjö gamla kyrka, exteriör. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Njurunda. Ruin efter en stenkyrka från 1200 talet. Den äldsta kyrkan bestod av långhus med smalare rakslutet kor, ett torn i väster har tillkommit något senare eller samtidigt. Kyrkan utvidgas och tornet försvann. På 1400 talet förlängdes kyrkan och får en rektangulär plan. Vid samma tid slogs tre stjärnvalv som fick målningar. Klockstapeln är riven. Kyrkan blev ruin efter en eldsvåda på 1870 talet. Den nya kyrkan uppfördes 1862. År 1928 utgrävdes kyrkoruinen.
Högsjö gamla kyrka, uppförd i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinrednig samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Högsjö gamla kyrka uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka. Uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka, exteriör. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinrednig samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut är beläget i Kjesäters slott (uppfört 1870, ritat av J.F. Åbom), Vingåkers kommun, och startade sin verksamhet 1964. Huvudman är Svenska Scoutförbundets Kjesäterstiftelse. Vid skolan ges allmänna kurser, även för begåvningshandikappade, professionell ledarutbildning och kortare arrangemang, t.ex. konfirmationsläger. K. är centrum för Svenska Scoutförbundets utbildningsverksamhet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225809
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr, gavel mot väster. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i andra änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Sockerbruket på Bryggaregatan inom kv Gröningen. Trelleborgs Sockerfabriksaktiebolag bildades den 27 juni 1887. Fabriken uppfördes vid den sk Kattebäckshejdan, strax utanför staden. Bilden visar brukets södra sida 1899. Till höger ser man pannhuset med fristående skorsten, i mitten ser man kraftcentralen, framför vattentornet, och längst till vänster två kakelugnstorn. Längst till höger syns en del av betladan och vid brukets infart två små våghus. Det för bruket nödvändiga vattnet hämtades från några större sjöar vid Åmossen, cirka 7 km väster om fabriken.
Män, hästar och vagnar på banvallen i Lindome, 1920-tal. Den första järnvägen gick väster om Sagsjön. När man anlade banvallen sjönk väldigt mycket makadam ner i sjön. Ett tåg stod på banvallen när denna började glida, men tåget gick aldrig ner i sjön utan kunde tuffa förbi. Banvallen var alltså på glid, men några tåg har aldrig försvunnit i vattnet. Efter det lades järnvägen över Sagsjön istället. Man bröt sten i Kållered där Makadambolaget nu ligger. På så sätt kom Makadambolaget till.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.