Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Från 299 kr
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Miljöstationen med gamla oljecisterner som nu används som manege för hästar och i bakgrunden företaget som flisar brännbart material för värmekraftverk. Allt dett sett från sopförbränningsbyggnaden.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Den gamla vagnsverkstaden som ursprungligen var destruktionsanstalt för slaktavfall och kadaver. År 2004 rymmer den klubbhus/verkstad för MC-klubben Plebs- Choppers.
Från fiskehamnen har Karl Olsson och sonen Albert med jullen farit till Väster i vika och lagt till vid Sniken eller Yttre Snikebryggan, där fåren tas ombord för att föras över till sommarens betesholme, Kongsö. I bakgrunden bebyggelsen på halvön Kattholmen. De tolv fåren, 4 gamla tackor och 8 ungdjur, ryms nätt och jämt mellan tofterna. Gamla Karl Olsson håller dem lugna med bröd under överresan.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Inglinge hög. Inglinge hög ingår i ett gravfält från järnåldern, som ligger strax väster om Ingelstad i Östra Torsås socken, Småland. Omkring 130 fornlämningar finns i området, bland annat fem gravhögar, över hundra runda, rektangulära och ovala stensättningar samt två skeppssättningar. Den största gravhögen, Inglinge hög, är 37 meter i diameter och höjden är 6 meter. På dess topp finns en rest sten och ett gravklot med ornament i svag relief.
Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Vy över herrgården Bergkvara med ruin. Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse, vars släkt fortfarande äger gården.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelse utmed Engelbrektsgatan sedd åt väster. Huset närmast i bild, "Linjers hus", ligger i kv Galten och hyser en speceri- och diverseaffär. Vid bortre husknuten står några pojkar. En ser ut att hålla en låda med plantor, en annan ett paket eller tidningar - kanske är de springgossar åt affären? Åt höger går Thulegatan och kvarteret därefter heter Oxen.
Till vänster närmast kameran syns kv Bagaren längs Prästgatan. Trädgården med flaggstång tillhör fotograf Mathilda Ranch. På huset till höger i kv Sparbanken hänger en skylt med texten: N. Göranson toffelmakare. Bilden är tagen mot väster så efter den korsande Kungsgatan ligger kv Magistern till vänster och kv Gästgivaren till höger. Längs Prästgatan och även uppe i tornet centralt i bild står folk vända mot fotografen. Endast mannen i kubb till höger vänder sidan till.
Högsjö gamla kyrka. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö gamla kyrka. Den gamla kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Vibyggerå gamla kyrka. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.