Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Från 299 kr
I olika tempon tar man sig över Saltängsbron i Norrköping en sommardag året 1899. Vid tiden kallade man överfarten Oscar Fredriks bro, uppkallad efter arvfursten, hertigen av Östergötland och sedermera kung Oscar II. Vy från Norra Strömsgatan.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Tinnerbäcken i sommarskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Vy från Tannefors sluss mot Linköping. Mot slussen stävar passagerarfartyget Nya Kinda. Till vänster nyttjar en kvinna kreaturstängslet att torka sin tvätt.
Stångåns sträckning mellan Sturefors och Hovetorp 1904. I området anlöper Kinda kanal genom Hamra sluss.
Stillsam promenad i parken till Norsholm. Möjligtvis ser vi i någon av männen tidens ägare till godset, Axel Abelin.
Schedevi slott i dis. Huvudbyggnaden uppfördes 1769-81 av riksrådet Melker Falkenberg. Genom åren har godset ägts av medlemmar ur exempelvis släkterna Engelcrantz, Friesendorff, Belfrage och Hellhoff.
Interiör från Kaga kyrka 1903, ännu med den gamla bänkinredningen som kom att förändras vid 1907 års restaurering. I senare tid har även väggarnas och valvbågarnas medeltida bemålning framtagits. En mindre förändring är placeringen av huvudbanéret till minne av Nathanael Gyllenram som flyttats till kyrkans södra vägg. Den nätta predikstol är dock oförändrad, utförd av snickarmästare Niclas Österbom 1747.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Punch i gröngräset. Sällskapets identiteter har inte kunnat klargöras men de kan sannolikt knytas till Linköping omkring förra sekelskiftet.
Interiör från landshövding Robert De la Gardies arbetsrum i Linköpings slott.
För detta landskapsmotiv har fotografen givit oss "Bäckfall vid Sturefors", vilket rimligtvis bör tolkas att den avbildade bäcken dokmenterades invid torpet Bäckfall under godset Sturefors.
Stämningsfull vy över sjön Ämmern i trakten av godset Schedevi i Tjärstad socken.
Vy över sjön Ämmern i trakten av godset Schedevi i Tjärstad socken.
Enligt uppgift torp vid Kneippen söder om Norrköping. Byggnaden exakta läge har inte lokaliserats.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. På planket till vänster, till tomten där Frimurarehotellet vidare kom att uppföras, gör ett antal av stadens mer välkända rörelser reklam; Henric Carlssons bokhandel, bosättningsaffären F O Petterssons Eftr., juveleraren Sam Pettersson, fotograf Swen Swensson, Östergötlands Maskinaffär och Gripen velocipeder samt Peterzéns ekiperingsaffär.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping. Äntligen hade staden fått ett värdigt "Thalia-tempel". Få om än någon teaterintresserad sörjde det gamla Assemblée- och spektakelhuset som tidigare och nödtorftigt stått till buds. Salongen beskrevs vid öppnandet vara ganska enkel men särdeles smakfullt dekorerad i vitt och guld, med mörkröda väggar och brunröda stolar. Teatern hade även försetts med moderniteter som centralvärme och elektrisk belysning.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Till vänster bortom skolgården till Linnéskolan ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Byggnaden stod färdig 1891 och hade tillkommit genom de medel garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina låtit staden disponera för ändamålet. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900. Notera gärna Sankt Larsgatans tillstånd, där ogräs frodas och dess ringa bredd in mot stadens centrala delar knappt möjliggör möten. Ännu rullar inga bilar på Linköpings gator.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.