Skedevi 75:1
Från 299 kr
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974.
Ursprunget till Kosta glasbruk var det glasbruk som löjtnant Lars Johan Silfversparre anlade i Johanstorp i Lenhovda socken. Kommunikationerna var emellertid dåliga och 1740 fick han därför flytta bruket till Dåvedshult. Han lyckades dock inte driva det på egen hand utan sålde hemmanet till de före detta generalerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. De fick glasbruksprivilegierna överflyttade på sig. År 1741 inleddes byggnationen av det nya bruket som fick namnet Kosta efter inledningsbokstäverna i de båda ägarnas efternamn.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.