Hamneda är en småort i Ljungby kommun och kyrkby i Hamneda socken som är belägen vid Lagan. I och kring Hamneda finns 590 kända fornlämningar, varav ett tjugotal hällkistor från yngsta stenåldern. Hamneda hade en hamn vid Lagan med ångbåtsförbindelse med Ljungby 1884-1898, innan Skåne-Smålands Järnväg öppnades för trafik 1899.
Från 299 kr
Vy över Bolmens samhälle med omgivningar. Bolmen är en småort i Angelstads socken i Ljungby kommun belägen vid och uppkallad efter sjön Bolmen, Smålands största insjö. Orten knöt samman de numera nerlagda smalspåriga järnvägarna Halmstad-Bolmen Järnväg (HBJ) (1889-1966) och Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ). Förr fanns här ångbåtsförbindelser med de flesta platser kring sjön Bolmen. Poststationen fanns inrymd i järnvägsstationen.
Östra Smålands Järnväg (ÖVJ) som började byggas 1917 och togs i drift 1922, drogs genom Eke by och här byggdes även ett stationshus. Namnet Eke godkändes inte på den nya stationen på grund av förväxligsrisk med en redan byggd station. Styrelsen för ÖVJ föreslog namnet Smålandseke för den nya stationen, men detta godkändes inte av Kungl. Järnvägsstyrelsen som istället föreslog namnet Värendseke.
Söder i Växjö, lasarettet, Strandbjörket, Smålands Museum, Järnvägsstationen, centrum, Kungsgatan, Klostergatan, Elverket, Norra Järnvägsgatan, Södra Järnvägsgatan, Värendsgatan, Växjösjön
bank, gata
Barn klär granen inför julen.
Öja socken, ängslandskap
Kråketorp. Runsignum Sm 17
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Bilder av Gud i Smålands Jerusalem. Invandringen till Sverige, som ökade efter andra världskriget har resulterat i att alla världsreligioner idag finns i Jönköping. Guden Shiva, Buddha, Maria med Jesusbarnet med flera.
Chefens för Kungliga Smålands artilleriregemente Överste Jaques de Laval jordafärd den 20/3 1899, passerar förbi Hovrättstorget. Kring likvagnen en hedersvakt av åtta kaptener Den anspända I divisionen har uppmarcherat på Hovrättstorget i Jönköping. Ett anspännt batteri och II divisionen till fots följer i processionen. Personalen är i storparad: attila med kartuch och knutskärp, kebby med plym. Hästarna ha valinappel, flaggorna hade då ännu unionsmärket. (J.h Kamratföreningens Smålands artilleristiska årsbok 1948, sid 61-75.)
Nya skyltar sätts upp på E4:an vid norra utfarten från Huskvarna. Mannen till höger med penna och block är Arne Putzén som vid den tiden var tidningen Smålands Folkblads lokalreporter. 1960-tal.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Ränneslätt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.