Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Den extra arbetskraften kom till synes väl till pass när omkullfallna gravmarkörer skulle resas. Året var 1930.
Från 299 kr
Sommaren 1903 var major Carl Axel Augustinssons sommarbostad Vilan i Brokind nyligen färdigställd. Förmodligen ser vi honom sittande på verandan. Någon av kvinnorna torde visa hustrun Lisa Alexandra Ehrhardt. Barnen motsvara emellertid inte parets. Familjens tid i Brokind skulle under alla omständigheter bli kort. Carl Axels militära tjänst tog dem året efter bilden till Karlskrona och sommarbostaden såldes till rektor Gottfrid Westling med familj.
Ögonblicksbild från Storgatan i Linköping. 1929 var året och ännu en tid skulle gatans husrad spegla det föregående århundradet. Det närmaste huset, som vid tiden inrymde Bohlins guldsmedsaffär, kom att bli det enda hus som räddades när gatan senare breddades. Dock flyttades det ett tiotal meter söderut för att klara Storgatans nya bredd.
Bekanta råkas på Platensgatan i Linköping. Cykeln bär som tiden stipulerade registreringsskylt som inhämtats hos polismyndigheten. Notera den rejäla stänkskärmen, en riktig brukscykel där flärd uppenbart inte intresserade ägaren. Vad de bägge männen dryftade är oss obekant. Kanske om stadens förändring och vad som skulle komma att byggas på rivningstomten intill dem. I bakgrunden stadens teater.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
År 1897 fick riksbanken monopol på sedelutgivning i Sverige. Detta skapade ett behov av bankkontor på olika platser runt om i landet. År 1901 beslöt riksdagen att ett dylikt skulle uppföras i Linköping. Arkitektuppdraget gick till den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström. Hans skapelse stod klar för bruk hösten 1903.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Till hösten 1922 var Garnisionssjukhuset i Linköping färdigställt med placering mellan regementsområdet och länslasarettet. Redan tidigt ansåg dock arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att anläggningen blivit för stor för regementenas behov. En överenskommelse träffades med landstinget att även civila patienter skulle tas emot och byggnaden fick bland annat stor betydelse för länets vård av öron, näsa- och halssjukdomar. Foto 1925.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Ett ansikte från 1700-talet. Porträtt av urfabrikören Johan Widerberg. Född i Kisa 1780 som son till livgrenadjären Erland Widerberg och Ingeborg Jonsdotter. År 1806 gifte han sig i Kisa med Anna Stina Svensdotter. Äktenskapet skulle ge dem tre barn. Från 1814 bodde familjen i Äskebäck. Urmakare Widerberg bodde kvar när han i maj månad 1863 avled i av ålderdom.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Den första, i Gamleby byggda kapplöpningsbåten, av Knut Holm på vinden i ett uthus invid bostaden och uttagen genom väggen , då upphovsmannen tydligt glömt bort att båten skulle ut vattnet. Hamnkapten Knut Holm barnen Yngve Tore och Magda Albert Jansson, Axel Andersson från Stångeland år 1902.
Statens Järnvägar, SJ Gsh 18769. Sluten godsvagn. En äldre vagn med träklädd korg och skjutdörrar. Vagnar som den på bilden, var ofta manuellt bromsade och hade en liten plattform med en ratt som skulle dras åt av bromsaren när lokföraren gav signal.
Råttjesskärningen på linjen Kiruna - Kalixfors. Denna skärningen och vägbanken skulle vara kritiska punkten i banbygget. Det tros att rälsläggningen blev hindrad i Råttjesbanken den 23 september och i Råttjesskärningen den 28 september så att den pågick fram till 5 oktober. I mitten av fotot syns Avdelningsingenjör Emil Holmgren, och framme på fotot syns förman.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.