"Ångaren Najaden", avbildad i tidningen Halland den 13 december 1900 i Söndagsbilagan, utan vidare information. Najaden var det första stålfartyg (de andra var av järn) som Hallands Ångbåts AB beställde. Deras gamla hjulångare från 1860 med samma namn ingick som dellikvid vid beställningen till Motala Verkstad och skeppet byggdes vid Lindholmens varv. Den nya Najaden levererades något fördröjd i januari 1887 och var då Hallandsbolagets största och bäst inredda fartyg. Det ansågs vara en av de vackraste ångarna i svenska handelsflottan.
Från 299 kr
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av kapellet vid Gnarps sågverk. Text på framsidan: "Mottag allas vår hjärtliga gratulation. Hjalmar helsar särskildt. Han går i skolan. -Karl hant ej helsa på vidare i somras. Skrif till oss ett långt bref. Vo äro friska. Ingeborg. ?" Text efter höger kant: "Var fast å frimodig, grufva dig för intet och frukta dig för intet ty Herren är med dig".
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
Prosten Magnus Ullman från Varberg med sällskap på gården Spekedal i Onsala. Han sitter som nummer två från höger på bänken. Bakom dem ses manbyggnadens glasveranda med ett par av fönstren uppställda. Det var Ullmans farfar och namne som 1812 köpte Spekedal 1:1 och bebyggde 1820. 1861 gick gården i arv till hans yngsta dotter och därefter vidare på kvinnosidan och eftersom de var gifta med sjökaptener har gården kommit att betraktas som en av Onsalas s k kaptensgårdar.
Bild ur en ursprungligen privat fotosamling som vore svår att lokalisera utan stöd. Lyckligtvis finns sådan i detta fall i form av påskriften "Hagadal", vilket vidare kunnat preciseras till Hagadal i Linköping. Närmare bestämt låg den lilla gården i vad som idag är stadens sjukhusområde, invid den omdragna Smedstadvägen (Hälsovägen) och utmed vägen ungefär vid platsen för sjukhusets södra entré. Mycket har således förändrats på platsen sedan bilden togs omkring år 1920.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Det forna nunneklostret i Vadstena är i grunden en medeltida kungsgård. Vid mitten av 1300-talet testamenterades anläggningen till Birgittas klosterstiftelse som kort därpå startade sin klosterverksamhet. Efter reformationen inleddes en avveckling och från slutet av 1500-talet kom huvudbyggnaden istället att användas som så kallat krigsmanshus och vidare hospital. År 1954 övertogs klosterområdet ånyo av Birgittastiftelsen, som efter omfattande restaureringar fick ny funktion som gästhem med mera. Här ett nedslag från nämnda omgestaltning 1958.
Porträtt av Johan Walter Arnberg. I olika sammanhang uppges hans namn vara Johan Wolter, men i primära källor skrivs hans andranamn Walter, i födelseboken stavat Walther. I alla händelser föddes han i Norrköping 1832, son till klädesfabrikör Johan Adolf Arnberg och dennes maka Sofia Lutz. Student i Uppsala 1849 och promoverad till filosofie doktor 1854. Från 1856 även docent i stasvetenskap. Som bankman och nationalekonom kom han vidare att inneha ledande poster i både Upplands och Stockholms enskilda banker samt Riksbanken.
Porträtt av Wilhelmina Gravallius. Född i Mogata kom hon att växa upp i Skönberga, Västra Husby och Gårdeby, där fadern tjänstgjorde som komminister och vidare kyrkoherde. Efter fadern död 1831 flyttade änkan och barnen till Norrköping. År 1846 gifte sig Wilhelmina med kyrkoherden i Toresund, Lars Christian Gravallius. Efter att själv blivit änka 1861 flyttade hon till Stockholm och kvarbodde där till sin död 1884.
Vy mot Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden är museibyggnaden relativt ny. Efter segdragna turer hade det efterlängtade bygget kommit igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Som ett undantag från den funktionalistiska stilen fick bygganden den takrelief som löper över entrépartiet och hörsalen. Frisens skapare var skulptören Ivar Johansson. Museet kunde vidare invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronpring Gustaf Adolf.
Hilma Andersson på besök hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Hon var född i Drothem och tjänade en tid i vuxen ålder som piga i Börrum och Gryt. Under åren 1910-1914 provade hon lyckan i Stockholm, för att under sistnämnda år flytta till Sankt Anna och vidare ingå äktenskap med fiskaren Einar Andersson och bosatte sig i Fiskaretorpet under Engelholm. Om den angivna dateringen stämmer är hon här på besök kort före sitt beslut för ett liv i Sankt Anna.
Den nya kyrkan i Vallerstad kunde invigas den 1 december 1833. Byggnadens uppfördes på grunden av en äldre, tidigmedeltida kyrka. I Vallerstad valde man det lite udda greppet att anläggna den nya kyrkans grund runt den äldre kyrkobyggnaden innan den vidare revs. På så vis blev störningen av sockenbornas kyrkogång förkortad i tid . Vallerstad kyrka var den blivande storbyggmästaren Abraham Nyströms första kyrkobyggnad att ansvara för. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Enligt uppgift porträtt av Hugo Samuelsson. Född 1861 i Stora Farsbo, Ulrika socken som son till Samuel Israelsson och Ingrid Carolina Carlberg. I vuxen ålder flyttade han våren 1886 från familjehemmet till Stockholm för en tjänst som lasarettssyssloman vid Maria sjukhus. Arbetet utvecklades vidare till den både obestämda som uppenbara titeln gaskontrollör. Hans anställning blir emellertid tydlig när han efter några år i Stockholm blivit polis. Han avled som ogift den 14 februari 1916.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.