Kommunfullmäktige. 1. Axel Norman, Dala 2. Algot Mellberg, Prästbordet; 3. Albert Edholm, Mäland 4. Jonas Lockner, Övered; 5. Klas Böhlin, Sand 6. John Sahlén, Gallsäter; 7. Olle Berglund, Kyrkbordet 8. John Skoglund, Herrskog; (Lärare och Kantor) 10. Rudolf Skoglund, Fantskog; 9. Enar Bergkvist, Träsk 12. Olle Sylvin, Träsk; 11. Kalle Stattin, Träsk 14. Fredrik Bergman, Älved; 13. Hilma Wedin, Ro; 15. Erik Bergkvist, Träsk.; (Kyrkokassör)
Från 299 kr
Seglingsberg station sommaren 1900. I centrum står Stationsmästaren Viktor Anselm Karlsson född den 10/11 1849 död i Dala Järna 10/4 1932. På plattformen står Stationskarl nr 169 Carl G. Palm född 12/5 1871 med sönerna Einar och Hugo. Vid flaggstången: Systrarna (lärare) Anna och Ida Karlsson från Hedemora. Vid stationshuset från vänster: Dotter (namn okänt) Berta Karlsson, Hugo Hånell son, Viktor A. Karlsson stationsmästare, Viktor Rudolf Napoleon Hånell son född 11/6 1888 (till SWB) död i Köping 14/9 1965, Fru Beda Karlsson hustru.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
CAFÉ RESTAURANG FENIX. (Alderholmen). Restaurang och Hotell Fenix byggdes på Alderholmen på 1860-talet vid Gefle-Dala Jernvegs station. Förutom gäster som övernattade i Gävle under sina tågresor så hade man många besök från båtarna som anlände till hamnen. Sjömännen höll till på bottenvåningen medan affärsmännen drack sin punch på övervåningen. Specialiteten i baren var "En slät och en lurvig"- en blandning av bayersk öl och gin. (Bilden var med på utställningen år 2000).
GDJ, Gävle-Dala Järnvägs personal med banarbetare framför GDJ lokstall. Mitt för spåret står Carl Richnau, mannen med käppen. Ångloken som syns på fotot är: Från vänster står GDJ B 7, "Pan". Port 1 är tomt. Port 2, GDJ B 8, ”August”. Port 3, oidentifierat lok. Port 4, GDJ E 29, ”P. Murén” Port 5, GDJ B 25, ”Finn” Port 6-8 är tomma Port 9 oidentifierat lok. Framför port 10: GDJ E 30, ”W. Nisser”.
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad blus och väst. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.