Den häftiga vårfloden i Sidsjöbäcken, 600 meter väster om Sundsvall Västra, gjorde att trumman under järnvägen, kvällen den 5 maj 1919, spolades bort varvid även en stor del av banvallen förstördes och tågtrafiken stoppades. Vagnarna på bilden är från höger SJ D1 753, C3a 1410, C3d 2189 samt AB01 och CF01.
Från 299 kr
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Järnvägsstationen i Dalkarlsberg, invigdes 1873 och inrättades i det Dalkarlsbergs Gruvfälts gamla materialhus som stod färdigt 1828. 1940 upphörde persontrafiken från Dalkarlsberg och 1953 upphörde även godstrafiken, året därpå togs spåret bort. På spåret står en mindre godsvagn. BDJ F 12, tillhörandes Bredsjö-Degerfors Järnväg. På kortet står skrivet: Mor vid Dalskarlsberg 30/6 1933.
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats. Stationen anlagd 1900. 1949 reparerades tjänstelokal och bostad
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Stationen byggd 1889 stationshus från 1890. En- och en halvvånings putsat stationshus. 1932 renoverades stationhusets interiör. Persontågsuppehållen slopade vid sommartidtabellen 1977. "Numera restaurang. Vid godsmagasinet står tre vagnar som tillhör restaurangen. 2010. De tre vagnarna och spårstumpen som de stod på har senare tagits bort not. juli 2012" enligt Banvakt.se
Vy vid Rångedala. Håll- och lastplats öppnad 1917. En- och enhalvvånings stationshus i trä, byggt i vinkel enligt Rudolf Lange, Göteborg. Avbemannades 1969. Vagnslasttrafiken nedlagd 1973. Stationshuset auktionerades bort 1971 och ersattes av en öppen väntkur. Hållplatsen lades ned när trafiken upphörde 1 juni 1985. Trafikplats öppnad 1917. Expeditionslokalerna tillbyggdes 1940
Stationen anlades 1874. 1914 uppfördes lokstallet. Stationshuset moderniserades 1930. Bangården ombyggdes 1919 då kajen mitt för stationshuset togs bort och en ny anlades 100 m norrut .Lokstallet förråd åt BV. Stationen fick ny plattform, för Upptåget, och gång- och cykeltunnel 1996.
Odengatan mot väster från Änkhusgatan i Jönköping. Det framskjutande huset är nr 20 eller Gröne trädgård. År 1901 beslöt staden att plantera alléträd utmed blivande Odengatan. Träden tynade bort för att marken var för vattensjuk, men ersattes senare av nya. I fonden ett av de hus som blockerade Odengatans framdragning.
Två män, en kvinna, två pojkar och en flicka står vid en flaggstång. Bakom dem är ett fält med höhässjor. Platsen är öster om Åsenvägen, norr om Hemstigen ungefär vid nuvarande Bäckadalsgymnasiet. Den vita byggnaden till vänster i bild är Jönköpings Motorfabrik, som låg vid Åsenvägen. Längre bort syns Sofiakyrkans torn i Jönköping.
Viktoriabyn i Huskvarna uppfördes på 1880-talet av Husqvarna Vapenfabrik åt dess arbetare - åtta flerfamiljshus i två rader mellan Drottninggatan och Jönköpingsvägen. Detta foto från 1960-talet är taget österifrån och längst bort syns Alfred Dahlinskolans nybygge. Det sista av de ursprungliga husen i Viktoriabyn revs hösten 1970.
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Risholmens mosse omkring 1935. Främre raden från vänster: Gustav Antonsson, Holger Antonsson, Erik Andersson och John Karlsson. Bakre raden från vänster: Werner Palmqvist och Gustav Lindgren. I vanliga fall var de 3 stycken som arbetade med torvupptagningen. Ibland behövdes extra arbetskraft, till exempel när det låg ett lager med strötorv över "torven", som skulle tas bort först.
Text till bilden: "Utsikt från Hökeberget ovanför Port Artur. I korsningen Erik Dahlbergsgatan och Linnebygatan låg en kiosk. Längre bort syns en röd lada där Uddevalla Trä och senare en bilförsäljare fanns". Finns i bok om U-a del 5 sid 60.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.