Östra Storgatan åt öster från Hovrättstorget i Jönköping. De flesta husen tillkom efter branden år 1790. I nr. 44, huset närmast till höger bredvid teaterhuset, hade Jönköpings Arbetar- och Biblioteksförening ett läsrum. Föreningen grundades år 1900 och uppgick texton år senare i stadsbiblioteket.
Från 299 kr
Bernhards öppnade ett konditori på Kyrkogatan år 1928 och 1939 öppnade man Centralkonditoriet, som fick namn efter kvarteret det låg i, Centralen. Det ligger i hörnet av Norra Strandgatan och Östra Storgatan i Jönköping.
Östra Storgatan i Jönköping vid hamnkanalen. Till vänster om bron ligger Bankaktiebolaget Södra Sverige och i huset till höger Konfektions AB Norden och Cigarr och Tobakshandel. Vykort skrivet 1911-06-28.
Museijärnvägen Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ. Ånglok 3 "Dylta" på spåret med Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ 3:e klass vagn, öppen sommarvagn nummer 62 samt Munkedals Järnväg, MJ personvagn 1.
Vedtorget mot söder med Tullportsgatan, fastigheten Ekenäs och till höger Östra gränd i Jönköping. Till höger utanför bild ansluter Kanalgatan och kanalen. Ekenäs, eller Kanalgatan 52, ägdes av specerihandlanden C. F. Johansson.
Från Västra Storgatan vid Vindbron syns på andra sidan kanalen bebyggelsen utmed Östra Storgatan. Här i centrum av Jönköping kan man se fotgängare, cyklister hästekipage, bilar och spårvagnar. Även fartyg passerar via kanalen mellan hamnarna i Vättern och Munksjön.
En bakgård i kvarteret Björken mellan Kanalgatan och Östra Storgatan i Jönköping. Där finns blommor och en åttakantig sandlåda där två barn leker. Tvätt hänger på tork mellan husen.
Kristine kyrkas torn höjer sig i bakgrunden över trädkronorna och hustaken vid Östra Storgatans norra sida i Jönköping. Närmast kyrkan i kvarteret Bikten ligger den gamla Klockaregården, därefter Millqvistska gården och närmast till höger Fries-Queckfeldtska gården.
Kanalen i centrala Jönköping och hus vid Östra Storgatan. Det stora huset till vänster är Stora hotellet. En restaurang finns i det vita huset och platsen framför kallades Grönsakstorget eller Grännatorget. Här bedrevs handel med frukt och grönsaker.
Gårdsinteriör från Östra Storgatan i Jönköping. Gårdshusens övervåningar innehöll lägenheter. Bottenvåningarna hyste magasin och förmodligen verkstäder. Längst bort mot Vättern låg vedbodar och avträden. En port ledde ut mot Strandgatan.
Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ Anneberg - Ormaryds Järnväg. AOJ personvagn 1, Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ kombinerad 2:a, 3:e klass vagn och Nättraby - Alnaryd - Älmeboda Järnväg, NAEJ 3 kombinerad 2:a, 3:e klass vagn.
Östra Södermanlands museijärnväg. Från vänster är Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg, NAÄJ BCo 3; Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ CNo 41; Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ BCo 103 samt en okänd vagn.
Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild från vänster syns Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ lok 2 "Virå" samt personvagnar Munkendals Jernväg, MJ Co1 och Stafsjö Järnväg, Stafsjö J BCo 2. Andra personvagnar i bakgrunden från vänster är Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg, NAÄJ BCo 3; Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ CNo 41; Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ BCo 103, Okänd vagn; Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ Co 1; samt bakom loket från vänster Helsingborg - Råå - Ramlösa järnväg, HRRJ Coö 6 och Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ Co 11.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.