Västerbo skola. Barnen är, sittande från vänster: Knut Johansson, David Alneberg, Erik Hammarström, Arne Berglind, Elis Andersson, Gösta Blomkvist, Sixten Brodin, Folke Johansson, Åke Johansson och Martin Lundberg. Stående rad 1: Frida Persson, Nelly Persson, Alva Andersson, Elvy Olsson, Ester Plym, Ida Frank, Ester Blom och Nanna Hammarström. Stående rad 2: Signe Persson, Elsa Wästlund, Dagmar Plym, Olga Jansson, Edit Olsson och Agda Säll. Stående rad 3: Rune Norberg, Gunnar Lundberg, Birger Storm, Allan Storm, Klas Brodin, Gustav Frank, Åke Berglind, Nils Åberg och Lennart Lundberg.

Från 299 kr

En bildkarta med skolfoton på klass 3E i Hallenskolan, läsåret 1974/1975. Bildkartan är uppklistrad på ett fotoark i en pärm (MM23916) från Brattås rektorsområde, tillsammans med andra skolfoton MMF2004_1484-1522. Med på bild: Rektor Gunnar Hillerström, Studierektor Rolf Sandström, Klassförest. Leila Olofsson, Elisabeth Andersson, Klassförest. Inger Lindberg, Helene Andersson, Lena Börjeson, Eva Fehrling, Anna Gustafsson, Mikael Company Hansson, Mats Hugosson, Christian Ivarson, Anders Jansson, Maria Mellqvist, Charlotta Nilsson, Lars Nilsson, Roger Nilsson, Stefan Pajnert, Ulf Persson, Carina Pettersson, Tommy Pettersson, Annika Rydenfors, Simon Wahlström, Hans-Jürgen Walter, Peter Wetteus, Anja Åberg, Johan Österdahl.

Från 299 kr

Konfirmander 1906. Präst Åstrand. Översta raden: 1. Anna Johansson 2. Judit Karlsson 3. Ella Cederlund 4. Anna Johansson 5. Lisa Hansson 6. Ester Johansson 10. Hellström. 2:a Raden 1. Norén 2. Agnes Eriksson 6. Ruth Lenberg 7. Sjöblom gift Lind. 3:e Raden 2. Elsa Andersson 3. Hanna Fahlgren 4. Ester Roos 5. Osta Andrésen 6. Lilly Åberg 7. Lydia Karlsson 10. Elisabet Johansson. 4:e Raden 1. Berta Strömbeck 4. Nanny Leijon 5. Märta Flod 6. Pastor Lindholm 7. Ingeborg Johansson 8. Ester Johansson 9. Ina Andersson

Från 299 kr

Järnvägen. Personal. Femte sektionens tågpersonal.C.S. Svensson, E. Johansson, C.F. Hultgren, N.B. Larsson, P.T. Andersson, J.V. Nilsson, J.E. Sjöblom, C.L. Flood, A.E Eriksson, P.A. Bergqvist, C.E. Rosén, G.A. Hallberg, E.G. Carlsson, A.F. Körberg, Josef V. Ågren, C.O. Streiffert, M. Eriksson, J.A. Johansson, O.F. Leijon, N. Brandt, J.F. Norén, J.A. Rydberg, L. Lindau, J.E. Thunberg, A.F. Lindblom, D. Lindgren, P.A. Stenström, C.O. Nordgren, S. Kronvall, G.W. Malmberg, O.S. Bäck, C. Noring, P.F. Sköld, E.E. Bolin, K. Schöldström, J.A. Klein, F.O. Åberg, A. Olsson, A.G. Elg, J.H. Högberg, S.A. Sahlgren, A. Lagerqvist, G.E. Lind, F.L. Kihlberg, A. Eriksson, K.J. Eklund,C.F. Hvarfvén, A.W. Thil, J. A. Gustafsson, B.G. Vass, C.H. Bergström, I.S. Gustafsson, C.A. Höglund, H. Stenman, A. Nilsson, J. V. Fagerberg, A.W. Rythén, A. Eriksson.

Från 299 kr

Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar

Från 299 kr

Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar

Från 299 kr

Järnvägen. Personal. Femte sektionens tågpersonal.C.S. Svensson, E. Johansson, C.F. Hultgren, N.B. Larsson, P.T. Andersson, J.V. Nilsson, J.E. Sjöblom, C.L. Flood, A.E Eriksson, P.A. Bergqvist, C.E. Rosén, G.A. Hallberg, E.G. Carlsson, A.F. Körberg, Josef V. Ågren, C.O. Streiffert, M. Eriksson, J.A. Johansson, O.F. Leijon, N. Brandt, J.F. Norén, J.A. Rydberg, L. Lindau, J.E. Thunberg, A.F. Lindblom, D. Lindgren, P.A. Stenström, C.O. Nordgren, S. Kronvall, G.W. Malmberg, O.S. Bäck, C. Noring, P.F. Sköld, E.E. Bolin, K. Schöldström, J.A. Klein, F.O. Åberg, A. Olsson, A.G. Elg, J.H. Högberg, S.A. Sahlgren, A. Lagerqvist, G.E. Lind, F.L. Kihlberg, A. Eriksson, K.J. Eklund,C.F. Hvarfvén, A.W. Thil, J. A. Gustafsson, B.G. Vass, C.H. Bergström, I.S. Gustafsson, C.A. Höglund, H. Stenman, A. Nilsson, J. V. Fagerberg, A.W. Rythén, A. Eriksson.

Från 299 kr

Handboll. IFK Arbogas damlag får ny tränare. Stående, till vänster: Leif Wrisemo, Anders Wiklund och Torsten Svensson. Sittande, på plattorna: Rose-Marie Ljungdahl (målvakt), Ulla-May Liljeroos, Gun-Britt Lööw (gift Liljehammar), Ulla Jebsen (tittar över axeln), Lena Tholin, bakom Lena sitter Ewa Jansson (gift Holmqvist), bredvid Ewa sitter Monica Karlsson (gift Westerman), snett framför Monica sitter Kerstin Hahne, bakom Kerstin sitter Eva-Lise Lindqvist (gift Westerman). Den blonda, med ryggen mot bassängen, är Maud Högström (gift Bojar). Siv Lundqvist har en randig tröja. Agneta Schytt har en ljus jacka och sist i raden är Liselott Segendorff Stående, till höger: Magdalena Kulacic (gift Haraldsson), okänd, Ann-Britt Gustavsson (gift Nordlöf), bakom henne Barbro Gustavsson och längst till höger okänd. Sittande på bänken: kan vara Marianne Åberg (till vänster) och Eva Berggren (till höger). Bilden är tagen vid Ekbacksbadet.

Från 299 kr

Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)" >Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. "Fredriksdahls Tändsticksfabriks Paraffinerade Säkerhetständstickor" Fredriksdahls Tändsticksfabrik har sitt ursprung i den tändsticksfabrik som startades 1847 i Vassmolösa av Frans Otto >Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr

Porträtt av vem som tolkas vara vinhandlaren och källarmästaren Carl Anders Åberg. Född i Norrköping 1822 och där uppvuxen i en krögarfamilj kom han till Linköping år 1840 för tjänst som kypare vid broderns utskänkningsställe invid Storgatan nära Stora torget. I mars månad 1847 bröt han upp för ny roll som egen källarmästare i Örebro. Där blev han kvar till 1856 för att nämnda år återvända till Linköping. Skälet var att brodern dött och det torde bestämts att Carl Anders skulle ta över etablissemanget. Så skedde och därefter följde enligt källorna en räcka år med till synes stabil verksamhet. Även källarmästarens privata liv verkar ytligt sett stabilt, ensam som han bodde i sin våning över restaurangen. Men hösten 1861 hade en piga som tjänade hos källarmästare Gustaf Sjöberg blivit med barn. Hon hette Ida Wilander och i juni månad följande år nedkom hon med en oäkta dotter, som även hon fick namnet Ida. Efter att ha bott på ett otal adresser inom loppet av några år blev hon under 1870 piga hos Carl Anders. Deras mellanhavanden utvecklades och sensommaren 1872 sammanvigdes de. Om inte förr, skulle man kunna säga, emedan Carl Anders i sammanhanget erkände faderskapet till hustrun Idas dotter Ida. Den lilla familjen fick knappa tio år tillsammans innan den åldrige källarmästaren avled i sviterna av lunginflammation.

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr