Levene sn. Levene kyrka, prinsessorna Sibylla o Margareta. Margaretha, f. 1934, svensk prinsessa. Äldsta dotter till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, syster till Carl XVI Gustaf. Margareta gifte sig 1964 med den engelske affärsmannen John Ambler (f. 1924). Paret är bosatt i Storbritannien och har barnen Sibylla (f. 1965), Charles Edward (f. 1966) och James Patrik (f. 1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=250939
Från 299 kr
Levene sn. Levene kyrka. Prinsessan Margaretas konfirmation. På väg till kyrkan. Margaretha, f. 1934, svensk prinsessa, äldsta dotter till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, syster till Carl XVI Gustaf. Margareta gifte sig 1964 med den engelske affärsmannen John Ambler (f. 1924). Paret är bosatt i Storbritannien och har barnen Sibylla (f. 1965), Charles Edward (f. 1966) och James Patrik (f. 1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=250939
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Uppslag ur facsimil av Sveriges första inkunabel Dialogus Creaturarum Optime Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) som trycktes av Johann Snell 1483 i Stockholm. . De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler, från latinets incunabula, 'ursprung'. De trycktes i senare hälften av 1400-talet i små upplagor. Boktryckaren har för hand målat anfanger och särskilda "illuminatörer" anlitades för illustrationer. I Sverige finns det 15 inkunabler dokumenterade och endast två på svenska språket. Sammanlagt ett hundratal exemplar finns bevarade av dessa svenska inkunabler.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Njurunda. Ruin efter en stenkyrka från 1200 talet. Den äldsta kyrkan bestod av långhus med smalare rakslutet kor, ett torn i väster har tillkommit något senare eller samtidigt. Kyrkan utvidgas och tornet försvann. På 1400 talet förlängdes kyrkan och får en rektangulär plan. Vid samma tid slogs tre stjärnvalv som fick målningar. Klockstapeln är riven. Kyrkan blev ruin efter en eldsvåda på 1870 talet. Den nya kyrkan uppfördes 1862. År 1928 utgrävdes kyrkoruinen.
Fiskekapell timrat, panelklätt och rödmålat. Fristående klockställning. Rektangulär byggnad. Mycket rika vägg och takmålningar invändigt från 1719 av Roland Öberg. Bänkinredning 1771. (Ångermanlands äldsta fiskekapell); ; Ovanför kapellet syns \"isboa\". Under vintern hämtade Dahlens is från Bysjön och lade in den runt om inne i isboden, så fungerade den som ett kylskåp till långt in på sommaren. Där förvarades lax som han köpte upp.; Uppgifterna har lämnats vid besök 2004-10-22 av Birgitta Wedin.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och Bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Förmodligen bryggeriets personal. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggerie AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.