I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Från 299 kr
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper
Ursprunget till Kosta glasbruk var det glasbruk som löjtnant Lars Johan Silfversparre anlade i Johanstorp i Lenhovda socken. Kommunikationerna var emellertid dåliga och 1740 fick han därför flytta bruket till Dåvedshult. Han lyckades dock inte driva det på egen hand utan sålde hemmanet till de före detta generalerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. De fick glasbruksprivilegierna överflyttade på sig. År 1741 inleddes byggnationen av det nya bruket som fick namnet Kosta efter inledningsbokstäverna i de båda ägarnas efternamn.
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Theodor Jeansson, född 24/9 1875, död 1939. Gift med Ellen Jeansson, född Linder. Hon var född 1881, hon dog 1932. Han var barn nummer 12. Här ses han med sin hustru och sinna barn. Övre raden från vänster: Första hustrun - Ellen Jeansson, född Linder, Margit Jeansson, Theodor Jeansson. Undre raden från vänster: Birgit Müller - Aspegren, Eivor Jeansson, Gunnel Jeansson.
Interiör med kvinnor i arbete på dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger. I lokalen ligger balar med tygsjok. Fabriken låg i kvarteret Vävaren, numera Renen.
Bostadshus på Lerbäcksängen bakom Kullagärde i Spannarp - järnvägen går emellan. Till vänster fanns även en banvaktstuga som beboddes av två gamla damer som var sömmerskor. De gick alltid längs järnvägen till Fastarp för att handla. Tågen var inga större problem - längs landsvägen vågade de inte gå. Troligen är det takhörnan till banvaktstugan som skymtar på bild E7580. Här finns en bro (stenvalv) över Lerbäcken - gamla landsvägen - i gott skick. Uppgiftslämnare Inge Svensson, Lövagård, Tvååker, 1999.
Konsul Donald Jobson. Han föddes i Varberg som son till köpmannen Robert C T Jobson, med anor från Skottland, och Emily Maude Matton från London. Donald lät år 1917 uppföra den s k Jobsonska villan i Södra villastaden i Varberg. Han var engagerad i styrelsen för Varbergs Radioklubb och 1915 var han med och startade stadens första tennisklubb, Varbergs Lawntennisklubb. 1924 tog han ordförandeposten då Varbergs Tennisklubb grundades. (Se även bild MR3_1771)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.