Kyrkan av sten med smalare kor härrör från 1200-talets början. Enligt traditionen byggdes den 1228 av Erik läspe och halte till minne av faderns segrar vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Den förlängdes mot väster samt välvdes på 1400-talet varvid också södra vapenhuset byggdes. De tre takryttarna uppfördes enligt traditionen på 1500-talet till minne av att Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkon IV Håkonsson av Norge påskdagen 1258 bevistat högmässan i kyrkan. Vapenhuset i väster byggdes 1716. Kyrkorummets rika målningsdekor tillkom 1749; därunder finns målningar från 1400-talet, tillskrivna Amund. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1694. En madonna härrör från 1200-talet och dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233605
Från 299 kr
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fisklägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fiskelägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Sittande från väster: 1.Konduktör Berg, 2.Stationsskrivare Strandkvist 3. Stationsskrivare Axel Andersson, 4. Stationsskrivare Norberg 5. Stins Fernström, 6. Stationsskrivare Krag, 7. Karl Grönberg 8. Stationsskrivare Karl Nilsson Stående främre raden från vänster: 1. Kolvakt ?, 2. Konduktör Lindström 3. Smörjare Gottfrid Persson, 4. Stationskarl Sven Olsson 5. Stationskarl Nils Persson, 6. Banvakt Karl Andersson, 7. ? 8. Stationskarl Emil Lang, 9. Stationskarl Johan Hilding Nilsson 10. Stationskarl Petter Svensson Stående bortre raden från väster: 1. Stationskarl Nyström, 2. ? 3. Kolvakt Svante Johansson, 4. Stationskarl Karl Olsson 5. Kolvakt Ahnfelt, 6. ? Kortet torde vara taget år 1899 enligt en anteckning på baksidan av orginalet. Orginalet tillhör Ragnar Nilsson, SJ banavdelning, Klippan. Personuppgifterna ovan har den 1963-03-23 lämnats av före detta Förste kansliskrivare Sture Åkesson, Klippan
Trähusbebyggelse längs Torggatan, sett mot torget i väster. Det ligger hästlort på kullerstensgatan och en hästdragen vagn ses svänga in på Östra Långgatan. Närmast till höger ligger kv Hattmakaren och därefter kv Apotekaren. Hörnhuset där byggdes om senast 1903 och fick två våningar. På husen i kvarteret Apotekaren syns skyltar: "Beklädnadsmagasinet Axel Lindahl", "Hj. Sjöberg mjöl och ?-handel". Till vänster under klockan: "Guldsmed Andersson", som ligger i kv Sadelmakaren. Fototid: troligen 1890-tal.
"Hela familjen har tagit på sig helgdagskläderna och gått ut i vinterkylan för att befästa minnet av och sorgen efter sin sistfödde, som skördats av döden. Detta hände på Jomasbacken, ett ställe väster om Fågelsjön. Där bodde då den här familjen: fadern hette Johannes Källman, som levde mellan 1872 och 1956 och hans maka, Märta Viktoria, som var född 1880 och avled 1944." Ur boken "Fågelsjö - by i Orsa finnmark" (1983).
Vykort, "Varberg. Utsikt från Påskberget. 'Sista kanonen'" Vy över staden mot väster med fästningens sista kanon i förgrunden, som år 1897 placerades här efter att ha sålts på offentlig auktion tidigare samma år. Köpare var skeppsmäklare Gustaf Magnusson som sedan tillsammans med färgaren J V Lindqvist, järnhandlare Hartvig Bolander, bagaremästare Victor Persson, garverifabrikör Valdemar Holmberg samt handlanden C M Lindström skänkte kanonen till Varbergs stads plantering. Det stora vita huset till höger om kanonen är det s k Thamska huset.
Vy över Varbergs centrum mot norr. Nedtill syns den oktagonala grunden efter en kvarn. På Stora torget, centralt i bilden, står torgbodar och olika fordon är parkerade mot kyrkans tomt. En buss är på väg in mot torget från vänster. Vid Västra Vallgatan till vänster ligger Gerlachska villan, i höjd med Stadshuset/Stadshotellet. Väster om bangården markerar den 50 meter höga skorstenen läget för Yngeredsfors ångkraftstation.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Halskläde broderat i tambursöm (38). Särk, märkt "AOD 1859" i korssöm (37). "Helskuren särk av bomull, s k helsärk märkt 'AOD 1859', (brudsärk), Anna Olsdotter, Väster Hästbo 10, 'Pellpers'. Enligt Annika Berglund, Torsåker i vars ägo särken finns idag (2008). Enligt uppgift användes särken vid amning, därav den vida kragen och halslinningen. Samma märkning återfinns i Ulfsparresamlingen på Per Erikssons linne men med hans initialer, PE.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.