En kvinna. Fru Juliana Christina Adlers, f. Wikander, Yxhult, (född 1827-03-19, död 1861-04-01), gift med Gustaf Adlers (1824-1901). Mor till Emil Adlers. Hon var född 1827-03-19 i Nedre Östa i Knista, Örebro län, döpt 25 mars 1827 i Knista, död 1861-04-01 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län. (Mor och dotter dog vid förlossningen.) Hennes föräldrar var komministern, magistern, prosten Per Wikander och Christina Margareta Svenberg. Se även bild OLM-2008-28-302.
Från 299 kr
En kvinna. Fru Juliana Christina Adlers, Yxhult. Juliana Christina Wikander (född 1827-03-19, död 1861-04-01), gift med Gustaf Adlers (1824-1901). Mor till Emil Adlers. Hon var född 1827-03-19 i Nedre Östa i Knista, Örebro län, döpt 25 mars 1827 i Knista, död 1861-04-01 i Norra Yxhult, Kumla, Örebro län. (Mor och dotter dog vid förlossningen.) Hennes föräldrar var komministern, magistern, prosten Per Wikander och Christina Margareta f. Svenberg. Se även bild OLM-2008-28-480.
Klassfoto från fortsättningsskolan år 1934 vid Norra Bllinge skola, Kils socken. Kortet lånat av konstnärinnan Ingrid Pettersson-Andersson, Lockenkil som på baksidan skrivit: "1934, då var jag 14 år, detta är fortsättningsskolan. Fröken Astrid Binett Eriksson med en liten släkting framför magen, hon var nämligen med barn. Fr.v. Ester Larsson Eklund, Dagny Johansson, Ingrid Pettersson, Margit Eriksson?, Lennart Karlsson, Holger Andersson, Esse Gustavsson, Ernst Fernström, andra raden Lilly Eriksson, tvilling till Margit Eriksson, Inez Pettersson."
Biltävling på Hjälmaren den 17 februari. Bilen med startnummer 1 är en Mathis Type P. Detta var en modell som tillverkades 1921-25 och hade en motor på blott 6 hästkrafter. I gengäld var bilen tvåsitsig och hade en låg vikt på cirka 350 kg. Bilen på bilden hade reg.nr. T2251, som inregistrerades den 30:e juni 1923 och ägdes då av advokat Sten Forsblad, Örebro. År 1930 fanns den fortfarande kvar i bilregistret, numera ägd av montör Herman Emanuel Sandström, Örebro.
Göingeflickorna 4 september 1965 De tre "Göingeflickorna" uppträder på en utomhusscen. De är fotograferade bakifrån. De sjunger. De står på en utomhusscen framför Krämaren i Örebro. Mikrofoner står framför dem. Två av medlemmarna i musikgruppen spelar gitarr. De står på ömse sidor om kvinnan i mitten av gruppen som spelar cittra. Nedanför scenen står en stor publik och blickar upp mot scenen där Göingeflickorna står. Byggnader och affärsbodar syns i bakgrunden."Göingeflickorna" var ett schlagerband som var aktivt 1955 - 1975.
Borg, Augusta Hermina. Född 23/5-1826 i Landskrona. Död 13/9-1914 . Hon börjar sin karriär i Göteborg som teckningslärarinna. 1858 undervisar hon vid Kjellbergska flickskolan, sin fotoateljé startar hon den 1 juli 1863, och adressen var Drottningatan 68, den var också hennes bostadsadress. Bara foton från ateljén är kända. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6. Ellen Hansson, 1832-1912, övertog Augusta Borgs fotoateljé på Drottninggatan 68 år 1871.
Hebbe, Signe, 1837-1925, operasångerska (sopran) och teater- pedagog, dotter till Wendela H. Efter teaterdebut 1855 och operadebut 1862 blev H. känd för dramatiskt/plastiskt ovanligt gestaltade roller, bl.a. Valentine i "Huge- notterna", Margareta i "Faust" och Fidelio. Sångkarriären 1860-83 över hela Europa följdes av en unik pedagoggärning 1877-1925 för operan, talscenen och filmen. H. var banbrytare för en realistisk spelstil i Norden. Hon var även en skicklig karikatyr- tecknare. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200264
Beata Carolina Östberg-Horwitz som Boccacio på Nya Teatern. Östberg, Carolina, 1853-1924, opera- och konsertsångerska (sopran). Ö. var anställd vid Stockholmsoperan 1874-77 och 1888-1906. Hon spelade operett på Nya teatern i Stockholm 1879-85, turnerade med Wagners "Valkyrian" på europeiska kontinenten 1882-83 och gav konserter i USA 1892-94. Ö. var en av sin tids främsta svenska operaartister som bar upp en stor del av repertoaren av bl.a. Mozart, Wagner, Verdi, Meyerbeer och Donizetti. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353226
Tham, Pehr, 1737-1820, hovintendent, fornforskare. Den förmögne Tham var stor mecenat och understödde bl.a. Thorild. Förutom åt ekonomiskt och politiskt författarskap ägnade sig Tham åt den götiska rörelsen. Han var en entusiastisk, men okritisk forskare; i Göthiska Monumenter (1794) framlade han djärva teorier och sällsamma etymologier. Hans anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland till Stockholm (1797) är fylld av disparata iakttagelser och kuriösa notiser.
Systrarna Karin och Greta med syskonbarnen Grete och Reinhold. Erik Bäckström var bror till Karin Bäckström och Greta Bäckström. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Systrarna Karin och Greta med syskonbarnen Grete och Reinhold. Erik Bäckström var bror till Karin och Greta Bäckström. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Grete och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och drev den 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Erik Bäckström är bror till Karin och Greta Bäckström och var bosatt i Köpenhamn. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Gladstone, William Ewart, 1809-98. Brittisk statsman, premiärminister 1868-74, 1880-85, 1886 och 1892-94. Blev 1832 invald för torypartiet i underhuset, där han tillhörde dess ultrakonservativa falang. Han var emot parlamentsreformen 1832, försvarade slaveriet 1833 och slog länge vakt om den anglikanska statskyrkans privilegier. G. var djupt religiös, ofta moraliserande och såg politiken som ett slagfält i kampen mellan det onda och det goda. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=182903
Michaëli (eg. Michal), Louise, 1830-75, operasångerska (sopran), hovsångerska 1854. M. var en av 1800-talets ledande sångare vid Stockholmsoperan, där hon var anställd från 1852. Jämställdes hon ofta med Jenny Lind, även om hon ansågs sakna dennas sceniska förmåga. Speciellt beundrad blev M. för de stora koloraturpartierna hos Mozart, men också i dramatiska partier som Klytaimnestra i "Ifigenia i Aulis". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=255483
Hålltorps gård med bl.a. tegelbruk och mejeri anlade egen 3 km lång anslutningsbana till L.S.S.J.s (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg) station Vinninga omkring 1898. Huvudspåret Lidköping - Stenstorp lades ned 1961. Ett av de lok som ombesörjde trafiken på detta anslutningsspår var inköpt av Hålltorps gård från S.R.J. (Stockholm-Roslagens Järnvägar) 1917, där loket hade nr. 4. Loket var tillverkat hos NOHAB (Trollhättan) år 1885 med tillverkningsnr. 196. Loket skrotades 1934. Reprofotografi.
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Inv.nr:3562. 2000-03-04 PS. Tham, Pehr, 1737-1820, hovintendent, fornforskare; jfr släktartikel. Den förmögne T. var stor mecenat och understödde bl.a. Thorild. Förutom åt ekonomiskt och politiskt författarskap ägnade sig T. åt den götiska rörelsen. Han var en entusiastisk men okritisk forskare; i Göthiska Monumenter (1794) framlade han djärva teorier och sällsamma etymologier. Hans Anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland til Stockholm (1797) är fylld av disparata iakttagelser och kuriösa notiser. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=326637
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.