Eric Kolmby var försäljare på Andersson och Beckman vid Stora torget i Linköping. Formella namnet på affären var AB Andersson, Beckman & co. Företaget grundades som diversehandel år 1852, senare koncentrerades verksamheten till manufakturaffär. Kavajer. Kläder. Butik. Mode. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
1986-04-28 skrev Gunnar Lindhe så här Järnvägsstationen till vänster byggde 1866 och var då avsedd för Köping - Uttersbergs järnväg, men uppläts sedermera för gemensamt begagnade med Köping - Hults järnväg. Mittbyggnaden var Köping - Hultsbanan järnvägahotell. Det hade år 1868 byggts av Arboga - Köpings Järnvägsaktiebolag, men efter 6 år överlåtits till Köping- Hultbolaget. Köping - Uttersbergs järnväg förvärvade slutligen som år 1886 överläts som bostad åt trafikchefen. Bägge byggnaderna står så vitt jag vet ännu kvar.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Foto taget i Johnssons ateljéer ca 1948. På bilden sitter Hilda Olsson, född på Upplands gård i Maglarp, omgiven av sina barnbarn. Hon gifte sig sedan med lantbrukaren Olof Persson. Uppgifter lämnade 2014 av Bengt Andersson som sitter längst till höger i kavaj och slips. Bengt Andersson arbetade vid Tullverket och var chef på Posttullen som ansvarade för kontrollen av från utlandet inkommande postpaket vid Posten Trelleborg Utrikes. Han var även moderat politiker under några år.
Kjell Nilssons kusiner i "KAMMAREN" på Valdemar Fehrm 60-årsdag 1954, Bryggaregatan 54. Stående från vänster: ALVE Valdemar 1920-2002, FOLKE Reinhold 1921-2009, Ebbe INGEMAR 1938-, HELGE Ruben 1928-2007, ERIK Ferdinand 1922-2016, TORE Emanuel 1929-2000, sittande från vänster: RUTH Ingeborg 1936-, VALDE Harald 1919-1997, ALMA(Nilsson) 1899-1985, Alve VALDEMAR 1894-1974, EDEL Hennie 1933-2006. Kjells far Albert Nilsson 1904-1989 var bror till Alma. De var födda i Skegrie. 31234.
Kocken Alex Elfving på Hoppet av Länna. han är 13 år på bilden. Fadern var skeppare på skutan och skötte matinköpen, medan Alex ensam var ansvarig för mathållningen ombord för de åtta männen. Genom en lucka i skansen skickade han maten till manskapet. Kocken serverade också i mässen, bäddade och städade i aktern och hämtade ved till spisen. Bilden är tagen på en resa mellan Nyborg och Karlskrona år 1925.
Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Theodor Jeansson, född 24/9 1875, död 1939. Gift med Ellen Jeansson, född Linder. Hon var född 1881, hon dog 1932. Han var barn nummer 12. Här ses han med sin hustru och sinna barn. Övre raden från vänster: Första hustrun - Ellen Jeansson, född Linder, Margit Jeansson, Theodor Jeansson. Undre raden från vänster: Birgit Müller - Aspegren, Eivor Jeansson, Gunnel Jeansson.
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Sjöfart Fartygsbilder Barken Viking, Göteborgs hamn. Barken Viking byggdes 1906 på Burmeister & Wains skeppsvarv i Köpenhamn. Viking byggdes för att utbilda sjömän till en växande dansk handelsflotta. När hon byggdes var det sjöduglighet och lastförmåga som prioriterades. I juli 1909 loggade kaptenen fartygets toppfart på 15,5 knop då hon var på väg hem fullastad med vete från Australien . Barken Viking köptes av Göteborgs stad för att bli sjömans- och kockskola 1951. Ägs sedan 1998 av Liseberg och används som hotell, konferensanläggning och restaurang.
Lantbrevbärarna Erik Johansson och Gösta Lindberg färdiga för sina respektive turer. Erik distribuerade posten till byarna inom Vrigstad socken. Det blev en sträcka på 75 km. Gösta svarade för "Nydalarundan", som var 83 km lång. Bilden är tagen 1962 inne på gården till Henrik Karlssons hus där postkontoret var inrymt. Erik började som lantbrevbärare 1931 på linjen Vrigstad - Holkaryd. När Albin Holm gick i pension 1961 lades hans linje till Eriks. År 1971 slutade Erik som lantbrevbärare vid 68 års ålder.
Erik Bäckström är bror till Karin och Greta Bäckström och var bosatt i Köpenhamn. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Ett av många Älgaråsfoton ur Isaac Andersons produktion. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Anders Olsson, Kroken f. 1814, d. 1907. Stina Olsson, Kroken f. 1832, d. 1918. Anders köpte gården av Stinas föräldrar 1867. Han hade såg och kvarn vid bäcken. Stina var en skicklig väverska och lärde andra väva dräll och lakansväv. Med oxar körde man in till Mariestad, där produkterna såldes. Bl.a. Lasarettet köpte gärna Stinas väv, för den var bra och bred.
Undenäs pingstförsamling (Sion). Gamla Sionkapellet i Närlunda. Nybyggt år 1931. Det nymålade kapellet brann samma år, men ett nytt kapell var färdigt endast några månader efteråt på samma plats. Längst till vänster Frans Reinold, som skänkte tomten. Sionförsamlingen i Undenäs var från början utpostverksamhet till Salemförsamlingen i Karlsborg. Egen församling bildades år 1931 av 32 personer. Efter 44 år uppgick den lilla församlingen åter i Salemförsamlingen i Karlsborg. Neg finns.
F6 Karlsborg 1945. Glidflygplanet startades genom bilbogsering eller med winsch, vilket var de vanligaste startsätten på F6-fältet. Winschen var för det mesta monterad på en bil. För flygklubbens del användes en bogserbil men man kunde även ibland få en uppwinschning med flottiljens winschbil. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.