Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
Från 299 kr
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
1897 inleddes ångfärjetrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz med det första ångfartyget S/S Rex. Linjen var en statlig ångfärjeförbindelse "Porten mot kontinenten". Drottning Victoria, byggd i England 1909, började trafikera 1909 och var SJ:s flaggskepp. Ett systerfartyg blev Gustav V, byggd i Sverige av Lindholmens varav 1910, och började trafikera 1910. Båda fartygen skrotades 1969. Bilden visar de båda fartygen, Gustav V till vänster och Drottning Victoria till höger, avställda 1968 i väntan på skrotning vilken skedde 1969.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Interiör, Warenbergs hem (Tyskatomten). Förmaken sett från salen. Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades på landsväg från Stockholm. Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839, död 1902. Helga Warenberg född 1843, död 1899. Arvinge:Karl Alfred Warenberg, f. 24/7 1878.
Bo af kungsörn,Aquila chrysaetos à afsats i s,v.-sluttningen af Partnok?, 4 km s.v. om Sarkavare i Jokkmokks sn, Norrb.län. Boet bebodt senast år 1922(boets yttre kant synlig på bilden, midt för den punkt, som nedan på denna bilds baksida märkt med x.) Utsikt över St. Luleälfvens dalgång mot nordväst. (rasmarken nedanför boet var nästan snöfritt, under det landskapet i öfrigt var djupt snöhöljdt!) Foto E. Wibeck den 11 april 1923
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Första stora sprängskottet har gått för det nya pappersbruket i Vargön den 17/4 1959. Jättegrytor som sprängdes bort. Gösta Svensson och hembygdsföreningens ordf. Karl-Johan Höglund medverkade till att de som finns bevarade utanför PM 5 räddades undan de övrigas öde som blev tippen på Kasengärdet. Efter sprängningen var märkligt nog de flesta oskadade. Troligen var antalet grytor 9 st.
Fr. vänster: Asta Axelsson f. 1920-08-19 d. 2006-01-04. Linnéa Axelsson f. 1918-10-04 d. 1978-12-28. Elsy Axelsson f. 1922-01-02. Samt föräldrarna Johan och Ellen Axelsson. Johan Axelsson f. 1896-10-27 i Kville d. 1983-10-25 i Vänersborg. Johan utflyttade till Vänersborg 1917, och 1918 till Elinslund 2, Blåsut. Arbetade som cementarbetare vid Trollhätte kanalverk (Brinkebergskulle). Johan var aktiv socialdemokrat och kom bl.a. att bli engagerad i Folkets park och Folkets hus i staden. Johan var gift med Ellen f. 1896-05-04 (född Eriksson).
Fiskmåsbo på tallgren Båven nära sparreholm 28/6 1928. Foto Björn ? Boet var beläget 3 ,1/2m över vattnet, och byggt av måsen själv, ej gammalt bo av annan art. Paret häckade där flera år, och ett år fanns boet på en annan, närliggande holme, även då beläget i en tall, och på liknande sätt, ute på en gren över vattnet. Även i detta fall var boet byggt av måsarna själva.
Cykelbesiktning på Linköpings gator i november 1953. Det var cykelfrämjandet i samarbete med polis som var arrangörer. På bilden ser man konstapel Seved Andersson och Birgitta Magnusson på Folkungaskolan. Vid Folkungaskolan godkändes 80% av cyklarna (300 st kontrollerades). ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1950 arbetar stenhuggare Gustav Carlsson med att bygga ny kalkstensmur vid griftegården i Linköping. Syftet var att bredda Malmslättsvägen. Gustav kallades för "Ögat" eftersom han var enögd. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fru Gurli Andersson arbetade deltid på Wahlbecks fabriker. Familjen Andersson arbetade på solrosgatan 4 A i Valla. Lägenheterna var nybyggda av Riksbyggen. Hyran var år 1950 för en lägenhet på 61 kvadrat, 130 kr. I köket fanns elspris och kylskåp. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gunnar Andersson vattnar blommorna på balkongen i Valla. Familjen hade även en kolonilott. Familjen Andersson bodde på solrosgatan 4 A i Valla. Lägenheterna var nybyggda av Riksbyggen. Hyran var år 1950 för en lägenhet på 61 kvadrat, 130 kr. I köket fanns elspris och kylskåp. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fru Tekla Unell, 68 år gammal. Hon var glad över att få bo i Linköpings pensionärslägenheter. Hon bodde på Götgatan 11a i övre Vasastaden. Hon var änka till babtistpastorn David Uhnell. På bilden håller hon i en gitarr och sitter i en gungstol. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I september 1953 var det premiär för dans i Grottan på Folkets hus. Myndigheterna hade bestämt att maxantalet i lokalen var 400 personer. Första kvällen löste 385 personer entré. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.