Modenummer 21 oktober 1966 Närbild på en ung kvinna som är modell. Hon har en hatt med hakrem på huvudet och bär ett ljust, mönstrat och ärmlöst plagg på överkroppen. Hon bär örhängen i form av stora vita pärlor i öronen och fyra ringar på höger ringfinger.
Från 299 kr
Julrusch, 24 december 1965 Bild av norra delen av Drottninggatan mot Storbron. Granrisgirlander med lampor och julprydnader i form av gula stjärnor och röda klockor hänger i bågar tvärs över gatan med ca 10 m avstånd mellan. trottoarerna är fyllda med folk.
Knytkalaset 5 juli 1965. Harald Aronsson stående på en scen med krona på huvudet samt två kattungar i famnen. Två värdinnor står på ömse sidor om honom varav den ena har ett pris i form av en propeller samt en flagga i händerna. Den andra värdinnan håller i en korg. Publik i bakgrunden.
Knytkalaset 5 juli 1965. Harald Aronsson står på scenen med en korg i händerna, flankerad av de båda värdinnorna, varav den ena håller en prispropeller i händerna. Den andra värdinnan kröner hans hjässa med en krona i form av torn. Publik i bakgrunden.
EPITAFIUM = (grek,epitf'ion, till taf'os, grav;till en grav hörande), e p i t a f, en i en kyrka uppsatt gravskrift eller minnesvård, vanligen i form av en arkitektoniskt omramad tavla av trä, sten eller metall med inskrift. Tavlan är i regel uppsatt på väggen vid eller nära graven.
Skidåkning i dess olika former har på många platser utvecklats till en folk- sport. Snöfattiga säsonger innebär dock stora problem för såväl utövarna av sporten som för de kommunala och enskilda organisationer som driver skid- sportanläggningar av olika slag. Snökanonen utgör härvidlag ett utmärkt hjälpmedel att skapa kontinuitet i snötillgången och kan därför betraktas som en form av försäkring.
Bildtext på bilden: I fransmannen Jaquards automatiska vävstol användes hålkort för att automatiskt styra övningen. De mönster som skulle vävas in i tyget var lagrade i hålkorten i form av hål enligt en viss kod. Vid vävning avlästes hålen automatiskt ungefär på samma sätt som sker i hålkortsmaskiner.
> samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom." >"Entrén" i form av en biografskylt-Röda Kvarn. Inför filmen 100 år gjordes en utställning "Magiska Bilder komik, erotik, optik" den 26 april - 12 jan 1997. Producerad av Svenska Filminstitutet i>> samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom.
MASKINHALLENS UPPRUSTNING Översiktsvy från flyghyllan. Belysningsgondoler och stag uppmonterade. Arbetet utfördes av scenteknik. Kopior av ursprungliga Zeiss-armaturer på plats. Levererades av Annell Ljus och Form. Ansvariga för projektering av hyllans belysning var Ljus och Design AB, Stefan Viktorsson och Jan Gouiedo. Vintern 1996. >>
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Bondgård. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar.I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället
Klappkamera för planfilm och glasplåtar i svart läder, bärbar med handrem avsedd även för stativupphängning. För 9 x 12 cm planfilm med Koilos slutare. Objektiv: Voigtländer Collinear III. Brännvidd: 15 Com. Ljusstyrka: I.6.8. Glasp. form, längd: 45 mm. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Knekten står nedfallen upp och ned i vraket. Nederst syns ett urtag där betingbalken suttit. Det har alltså funnits två likadana knektar med en betingbalk mellan. En pollare/huvud kan skymtas längst ned. Timret till höger i form av ett kors är sannolikt recent.
Galjonstimret ligger lös på botten framför fören. Timret är svagt böjt och sedan spetsig mot slutet. Notera hålen och det rektangulära hålet. Dessa har haft förbindningar i form av tross som hållit det ovanpåliggande bogsprötet på plats. Fartygslämning L1978:4814 Fredrik Wilhelm.
Den skuggade skeppsdelen är ett bevarat knä som använts för att stärka däcksbalkskonstruktionen. Knät sitter fortfarande på sin plats på insidan av styrbordssidan. Vinklarna på dessa knän avslöjar en hel del om Marias skrovs form samt var dom suttit i skrovet.
'Bilder från Göteborgs Naturhistoriska museum tagna som övningsuppgift av fotografer på Göteborgs Stads yrkesskolor: :: :: Utställningsmonter med jämförelse människa - apa. Figur i form av 2 kranier som visar på skillnaderna. Text vid figuren: ''I en mängd detaljer skiljer sig människan från människoaporna. Olikheterna hos kraniet betingas särskilt av människans upprätta gång och större hjärna.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6953:1-53.'
'Bildtext: ''Uppgrundad vassvik med vassvegetation. Riktning 130.'' Skär, berghäll. I bakgrunden syns någon form av förbindelse ut till raffinaderier. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Konservator Ole Nordgaard sittande vid sitt arbetsbord. På skrivbordet diverse preparat och redskap, mikroskop, krabba, bläckhorn, bkläckpenna, glasflaska med lock, prydnadsföremål i form av sjömansansikte med pipa i munnen. I bakgrunden bokhylla med böcker och på väggen almanacka med årtalet 1917. :: Han är i färd med att skriva med bläckpenna. Bläckhorn.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.