Sjogerstad
Från 299 kr
Västerbitterna 18:1
Löderup 137:1
Bredfjället
Visnums-Kil 16:1
Västerbitterna 71:2
Ljung 216:1
Från Wallenbergska trädgården i Linköping med ställets orginella paviljong. Byggnaden är beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder (1873-1854), som i sin barndom ofta besökte platsen. Hon mindes att byggnaden innehöll inte mindre än fyra rum. Ett stort 8-kantigt rum i mitten, innanför detta ett mindre med ingång från mittsalen samt ett rum på vardera sida av mittenrummet men försedda med egna ingångar utifrån. Till det stora rummet kom man från trädgården via en närmare tre meter bred trappa och en liten loggia, vars tak bars upp av två doriska pelare. Ulla Linders beskrivning överenstämmer således väl med vad fotografiet visar, även om vildvinet tagit verandan i besittning. Vad vi emellertid inte ser är det stora rummets välvda innertak som Ulla beskriver var illusoriskt bemålat med valvbågar runt en stjärnhimmel där Aurora tronade bland molnen. Det inre rummet hade väggfasta soffor klädda med storblommig damast i rosenrött. Över sofforna hängde fyra stora litografier med porträtt av Sveriges alla konungar och drottningar samt i övrigt några namnkunniga personer ur den svenska historien. Fotografiet kan antas vara tillkommet 1898. Personerna har inte identifierats.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
År 1633 gavs Vartorp bort till riksamiralen Karl Gyllenhjelm som samma år bytte bort gården tillsammans med Sjöatorp och ett antal andra i trakten. Den nya ägaren var major Johan Eketrä som bosatte sig där och gjorde den till sätesgård. År 1706 registreras den första Rappe som ägare. Det var den blivande överstelöjtnanten Erik Henrik Rappe (1661-1727) som genom giftermål 1690 med Hans Bergmans dotter Eva kom i besittning av gården efter svärfaderns död 1705. 1727 ärvdes gården av hans son Erik Rappe (1695-1737) som var gift med Hedvig Leijoncrona (1698-1770) och också ägde Tagel i Mistelås socken och Råsnäs i Mönsterås. Deras son Johan Gustav (1732-1787) blev sedan ägare till gården i 17 år. Efter hans död samägdes gården några år av hans arvtagare men 1793 blir äldsta sonen Gustav Adolf (1764-1833), ensam ägare till Vartorp. Senare ägare: 1798 Greve Klas Erik Mörner. 1815 Ryttmästaren Fredrik Rappe gift med "mormor på Herrestads" syster Elise och far till Emmy Rappe. 14/1 1839 Hovmarskalken Greve Gustaf Hamilton. 12/6 1856 Ryttmästare Johan Lor. Aschan. 2/10 1869 Brukspatron Gustaf Reinh. Aschan. 3/11 1905 AB Malmö snickerifabrik. 5/7 1914 inregistrerat under namnet AB Böksholms sulfitfabrik. Huvudbyggnaden förföll alltmer under senare delen av 1900-talet och brann ner ca 1980.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.