Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.
Från 299 kr
Carl Vilhelm Linder hade en imponerande karriär. Född i Vist socken 1825 som son till hemmansägaren Daniel Persson och dennes maka Stina Nilsdotter, avlade han filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet 1851. Därefter följde ett raskt akademiskt avancemang som kröntes med professorstitel vid Lunds universitet 1859. Prästvigd först 1866 men redan 1868 domprost i Västerås. Från 1877 samma tjänst i Linköping. Detta till trots fortsatte han som riksdagsman för Västerås med flera orter till 1881. När magkräftan ändade hans liv 1882 hade han varit gift med Ulrika Wallenberg i knappt 30 år och sett henne bära fram elva barn.
Bokhållaren Carl Gustaf Wilhelm Siljeström föddes och växte upp i Linköping. Fadern drev bageri i gatuplanet till familjens bostad invid Storgatans östra ände, alldeles invid Stångebro. Siljeström kom emellertid att välja en helt annan yrkesbana. År 1854 flyttade han till Östgöta hypoteksförenings fastighet i hörnet av Apotekaregatan-Ågatan och då om inte förr var han i tjänst vid låneinstitutet. Skrivare, bokhållare och kamrer är titlar han kom att bära under sin över 30 år långa anställning. Han dog som ogift 1885, ännu skriven i hypotekets fastighet.
Porträtt av gossen Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. Tiden för bilden är 1864 och familjen var då bosatta invid Stora torget men skulle följande år flytta till en våning vid Kungsgatan. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Porträtt av makarna Carl Anton och Hedda Wetterbergh. Bakom står parets dotter Olga och sonen Carl Bernhard. Fadern, Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam, var från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men familjen var inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Makarnas hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Otto Taubes långa militära karriär påbörjade han som kadett 1847. Från år 1851 var han i tjänst som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i linköping, vilket följdes av sedvanliga gradhöjningar och kröntes med utnämning till överstelöjtnant 1872. Därefter kom han att inneha han en rad militära befattningar såsom chef för Lantförsvarsdepartementet, statsråd och chef över Bohusläns och Västgötadals regementen jämte ordförandeskap i ett stort antal kommitéer och utredningar. Han begärde avsked från det militära som generallöjtnant år 1899. Privat var han från 1863 gift med friherrinnan Augusta Maria Rehbinder och tillsammans kom de att få sex barn. Familjen bodde i tur och ordning i Linköping, Vadstena, Norrköping och Stockholm.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.
Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."
Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899
Ett rum i Postsparbankens gamla lokaler Vasagatan 28-34. Porträttet på väggen; förutvarande chefen för Postsparbanksbyrån, byråchefen Gustaf Fredrik Sandberg, f. 3.11.1848. Postsparbankens 50-årsjubileum 1934, då de på kortet förekommande damerna tilldelades guldmedaljen för nit och redlighet i Rikets tjänst. Stående fr.v.: Kanslibiträde Ester A. Calander, kanslibiträde Elsa E.C. Berg, kansliskrivare Greta Kihlbom, kanslibiträde Thyra M.S. von Schewen, postexpeditör A. Maja Jäderén, kansliskrivare Ingrid H.M. Tydén, kanslibiträde Märta P. Larsén, kanslibiträde Helga Palmgren. Sittande fr.v.: Postexpeditör Agnes J.W. Sjölander, kanslibiträde Lotten C. Bergholm, postexpeditör Signe A.H. Öhrström, postexpeditör Gerda A. Calander, postexpeditör Anna W. Andersson, postexpeditör Anna E.E. Westin f. Wengberg, kanslibiträdet Ingrid Y.G. Olai.
F6 Karlsborg 1940. Gästande Handley Page HP 52 Hampden (P5). Planet var från början avsett som torpedflygplan (en "påtvingad" beställning av 12 flygplan i bombversion som resulterade i leverans av endast 1 flygplan 1938). Planet fick heta allt från flygande resväskan eller stekpannan, till det flygande grodynglet. Planet var i flygvapnets tjänst till 1945, då det såldes civilt till SAAB och fick beteckningen SE-APD. Avregistrerades (skrotades) 17/11 1947. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Isbrytaren Oden vid Sandöbron. Byggd på Wärtsilävarvet i Helsingfors, Finland 1957. Oden tjänstgjorde som isbrytare varje vinter till och med vintern 1971-1972. Oden togs även i tjänst under den kalla, långa vintern 1986 1987, Den gick från Stockholm ned efter kusten och rundade Skåne, tjänstgjorde mellan Sverige och Danmark för några månader, innan färden gick tillbaka till Stockholm, Statsgården, där den låg i hamn. Efter leveransen av den nya Atle 1974 användes hon allt mindre fram till 1988, då hon såldes. Så småningom gick hon för egen maskin till Alang i Indien där hon skrotades
Fartyget HMS Belfast är det största kvarvarande exemplaret av den brittiska flottans marina kraft och är nu ett museum förankrat i Themsen mellan Tower Bridge och London Bridge i London. Hon var det första skeppet att räddas sedan Nelsons HMS Victory på grund av hennes historiska betydelse. Hon är mest känd för att ha understött trupper medan de tog sig till Gold och Juno stränderna på morgonen Dagen D 6 juni 1944. Belfast togs ur tjänst 1945 och är nu en levande påminnelse om kriget och de upp till 950 besättningsmän som levde och krigade ombord på henne.
Reprofotograferat porträtt av professor Carl Vilhelm Linder med de tre äldsta barnen Vilhelm, Maria och Adolf. Född under enkla förhållanden i Vist socken söder om Linköping, kom Linder att skapa sig en imponerande karriär där han i förstone avlade filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet 1851. Därefter följde ett raskt akademiskt avancemang som kröntes med professorstitel vid Lunds universitet 1859. Han lät sig prästvigas 1866 och blev redan 1868 utnämnd till domprost i Västerås. Från 1877 innehade han samma tjänst i Linköping. Han hade då varit gift med Ulrika Wallenberg i närmare 25 år.
Porträtt av Erik Hjalmar Segersteen. Född i Torpa 1819 som son till fältprästen Anders Peter Segersteen och dennes maka Anna Sophia Norbeck. Efter studier i Lund kom Erik Hjalmar till Linköping 1859 för en tjänst som konsistorieamanuens, från vilken han vidare avancerade till ordinarie konsistorienotarie. År 1869 utsågs han parallellt med detta till stiftsbibliotikarie. Bibliotekets böcker var då ännu nödtorftigt samlade i domkyrkans torn men kunde från 1875 överflyttas till konsistoriehuset. Segersteen lade därefter ned stor möda på böckernas katalogisering. Längre fram, 1886, begärde Segesteen avsked från tjänsten som notarie och kunde lägga sin sista tid helt och fullt på sitt älskade bibliotek. Han avled i Linköping som ogift den 24 februari 1901.
Det tredje vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " så charmant hustru begifva sig på sådana långturer. Under dessa samtal, under hvilka han ständigt kom tillbaka till eder och barnen frågade jag honom om han tillåta mig skrifva till eder för att insända de fotografier som jag tog av Frithiof som ett litet sista minne innan återseendets sista timme slår. Med glädje antog han mitt förslag och här ser ni resultaten. Visserligen på postkort blifva de ej så bra som på vanligt papper, men om så önskas så står jag till tjänst med"
Matsalen, december 1961 Julkaffe efter Julvespern i Domkyrkan. Bild 1. Regementschefen vid kaffebordet. Troligen syster Inez med ryggen mot oss. Bild 2. Rustmästare Sven Jakobsson, soldatemföreståndaren diakon Per Johansson 1) och fanjunkare Åke Erbén. 1) Per "Pelle" Johansson var ett mycket uppskattat inslag i soldaternas vardag. Under övningar dök han ofta upp med sin folkvagnsbuss och sålde kaffe med bröd och godis. "Nu kommer Kak-Jesus! hördes i skogen." Bild 3. Här avtackas konsulent G Kocths för sin insats vid regementet. Den 1 januari 1962 tillträder han ny tjänst vid Marinens Bergaskolor.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.