Banhallen vid Stockholm centralstation, 1893 eller 1894. Damerna på bilden är anställda vid byrån för kombinerade biljetter. Från vänster: Fröken Elin Lundberg, död omkring 1900, dotter till J. H. Lundberg, Fröken Anna Wallin, Fröken Ellen Ström, syster till trafikdirektör E. Ström och gift med Stins K. A. Smedmark Hudiksvall, Stationsskrivare E. F. Björkman, Trafikdirektörsassistenten F. Rydbeck, sedemera trafikinspektör, död 28/2 1911, Fröken Victoria Westerlund, Kontorsskrivare O. A. Norbäck, död 1919 samt Stationsinpektor W. H. Kock, Död 1917.
Från 299 kr
Vykort till Fru Kristin Gullberg Ahlgatan Trälleborg, hus på norregatan 35, kvarteret Nordpolen hus å tomt nummer 13 (196), foto från öst mot väst omkring år 1900, i förgrunden förgårdsträdgård åt Norregatan, på bilden ägaren lantbrukare Anders Olsson, förut ägare av gården nr. 1 Villie Lilla Slågarp. Dottern Lydia gift med byggnadsingenjör Ragnar Roslund i Trelleborg. Sonen Albert Otto Weige civilingenjör hos ASEA i Stockholm,9324
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
Vivstavarvs sågverk. Gamla och nya ångsågen på stora Bölesholmen efter ett fotografi från omkring 1870. Till vänster står sågverksfaktorn Häggblad och skeppsbyggmästare Kjellén Fotografiet taget från Tuvholmen Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken.
Villa Alphyddan vid Sven Eriksonsgatan ritades av den mycket produktive arkitekten Lars Kellman och uppfördes 1895 åt disponent Albert Evers. Alphyddan är ett gott exempel på de stora villor som omkring år 1900 byggdes utanför stadens centrum för de förmögna borgarna. Ägaren Albert Evers var en av stadens högsta inkomsttagare. Villan vid Sven Eriksonsgatan är fotograferad från den nyanlagda Stadsparken, tillkommen på initiativ från färgerifabrikören och Sparbanksordföranden Carl Magnus Lundberg.
Banhallen vid Stockholm centralstation, 1893 eller 1894. Damerna på bilden anställda vid byrån för kombinerade biljetter. Från vänster: Fröken Elin Lundberg, död omkring 1900, dotter till J.H.Lundberg, Fröken Anna Wallin, Fröken Ellen Ström, syster till trafikdirektör E.Ström och gift med Stins K.A.Smedmark Hudiksvall, Stationsskrivare E.F.Björkman, Trafikdirektörsassistenten F. Rydbeck, sedemera trafikinspektör, död 28/2 1911, Fröken Victoria Westerlund, Kontorsskrivare O.A. Norbäck, död 1919 samt Stationsinpektor W.H.Kock, Död 1917.
Gammelgården i Hishult, en fyrlängad 1700-talsgård med ryggåsstuga i sydgötisk stil. Stugan kommer ursprungligen från Eskilstorp i Östra Karup och köptes 1958 nedmonterad privat av Gösta Hansson i Hishult. Med hjälp av ritningar på originalstugan (som gjorts när taket höjdes omkring år 1900) från Nationalmuseet återuppförde han byggnaden. Stugan omges av två högloft som kommer från Brånalt i Knäred och skänktes av dåvarande Lantbruksnämnden. År 1979 donerade fru Brita Hansson gården med inventarier till Södra Hallands Hembygdsförening. Framför stugan har ett staket arrangerats till skydd för växter. Bild: G400 visar högloftsstugan sedd från söder; G401 visar fönsterpartiet på ena högloftet; G402 visar en detalj av ladugårdens skiftesvägg. Se VMA6553.
Här bodde Erik Andersson, kallad Kloar-Erik. Erik föddes år 1900 och bodde här i Veddige som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård. Han köpte sin första kamera via postorder på 1930-talet, monterade själv ihop den och gick eller cyklade sedan omkring året runt i trakten och fotade vad som kom i hans väg.
Det har gått 5 år sedan de förra bilderna togs, se Bild 625 och 626, och den gamla bulbyggnaden är riven. I stället har man byggt en ny fähusdel lik den övriga ladugården. Taket är täckt med halm, s k bindtak, det gängse taktäckningsmaterialet i början av 1900-talet, agen tog definitivt slut vid Lausmyrs uppodling omkring år 1900. Tröskhuset ser ruckligt ut, dess tid var förbi. Dasset är påfallande likt det på Botels Hanssons part. Ladugården står ännu kvar och till det yttre oförändrad så när som på taket, vilket är täckt med pannplåt.
Esbjörn Pontin på trappan till Liljeholmen i Blåvik. Godset som han förvärvat 1894 hade råkat i förfall och efter kostsamma försök att ställa det i ordning valde han vidare att sälja gården till Boxholms AB. Istället lät han uppföra en starkt påminnande herrgårdsbyggnad invid sitt stamgods Schedevi i Tjärstad socken. Nybygget kom även det att heta Liljeholmen och fungera som makarna Pontins bostad på ålderdomen. Långt senare kom herrgården säljas till dåvarande Örebromissionen som där startade Liljeholmens folkhögskola. Odaterad bild från omkring år 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.