Bostadshus i Jönköping, de så kallade Bostäderna, med vatten från smältande is i förgrunden. Fotograf Gustav Andersson bodde där en stor del av sitt liv.
Från 299 kr
Im Alive mobil teknik på liv och död I utställningen I'm Alive mobil teknik på liv och död, har nyanlända delat med sig av sina berättelser om vad smartphones och mobilt internet betytt för dem under deras flykt. I utställningen uppmärksammas också innovativa initiativ som hjälpt flyktingar och där den mobila tekniken ofta varit väsentlig.
Här bodde fotografen själv, Erik Andersson, i hela sitt liv. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige. Till vänster ses fårhuset och framför det hans potatisland.
Gustaf Eklund var länge en central person i Vinnerstad. Som socknens klockare ansvarade han för delar av kyrkans verksamhet inklusive barnens skolgång. Han valde ett liv som ogift och slutade sina dagar som ägare av Vedemö storgård. Foto omkring 1870.
Porträtt av friherre Johan Banér. Född på Ekenäs slott som son till baron Svante Banér och dennes maka Mariana Viktoria Nordenbielke. Genom sitt vuxna liv var han bosatt i Stockholm utan att ingå äktenskap.
Likt fadern kom Verner Bergström att viga sitt liv för trädgårdsskötsel. Med tiden trädgårdskonsulent och länsträdgårdsmästare. Född i Linköping men länge verksam i Södermanland. Död i födelsestaden som ogift 1945. Foto omkring 1900.
Tidningsurklipp med kvinna i en dräkt. Text på framsidan av urklippet: "Inte var det att undra på, att det här modet väckte till liv en dräktreformförening. Vi, 7 juni 1941".
Båtämnet har tjärats invändigt och värmes nu upp för att sedan spännas ut. Obs vidjebanden i ändarna och de tydligt synliga hyvelspåren. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
En postbåt gjord av en aspstam (Åbo stads hist. museum). Båten har medar för att kunna dragas över isen. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Det andra bordet spännes ut. på bilden syns tydligt ställningen på de olika långa stöttorna, vilka spänner ut bordet. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Sedan borden spänts ut, lägges ovanpå stlöttorna stora stenar, vilkas uppgift är att pressa ut bottnen och göra den bredare. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Ostjakisk reseäsping från floden Vach. Vid rodd med enladog paddelåra sitter åtminstone de sibiriska folken på äspingens botten, varvid tyngdpunkten kommer att ligga lågt och farkosten blir stabilare. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.