Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare . Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Från 299 kr

Skrivet på baksidan: Vadlaget dristigheten på Öckerö bildades 1882 och var verksamt till fram på 1950-talet. Bilden togs när de 1916 tog upp vaden tilltork på sin vadbock. Lagets medlemmar var då följande: 1. Karl Petter Olsson. 2. Aron Olsson. 3. Alexander Andreasson. 4. Jhn Palm, 19 år halvlottkarl, son till 13. 5. John Berntsson. 6. Olle Utbult, bror till 14. och farbror till 10. 7. Olle Pettersson, halvlottkarl, snickare sommartid. 8. Sven Utbult, lagets kännare, bror till 15. och svåger med 11. 9. Karl Olsson. 10. Hans Utbult 16 år. Fader till Hans, som var delägare i laget gick bort på sjön 1915. Hans fick då följa med i laget och fick faderns fulla lott till mor och syskon. Han blev senare som vuxen lagets kännare. 11. Olle Hansson, svåger med 8. och 15. 12. Birger Karlsson, vadutstyrare. 13. Karl Palm, fader till 4. 14. Hjalmar Utbult, bror till 6. och farbror till 10. 15. Natanael Utbult, bror till 8. svåger med 11. (16). Karl Bryngelsson, far till 12. var också med i laget men var inte närvarande, när fotot togs.

Från 299 kr

Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.

Från 299 kr

Johan Petter Holmblad, Bredebolet 1894 el -95. Bakre raden fr.v.: 1. David Andersson, Högelid 2. Ernst Johansson, Fågelmossen 3. Gustan Andersson, Fågelmossen 4. Tekla Andersson, Fågelmossen 5. Ester Löving, Sandbäcken 6. Elin Johansson, Stenåsen 7. Maria Pettersson, jungfru hos Holmblad, systerdotter till Holmblad. Senare missionär i Kina 8. Hilda Lövgren, L:a Pjungserud 9. Elin Karlsson, Hallerud 10. Konrad Eriksson 11. David Karlsson (bror till nr 9) 12. Hjalmar Eriksson (bror till 10) Mittraden fr.v.: 1. Frida Frank, Norrhult (Koåsen) 2. Hildur Nilsson, Bredebolsfall 3. Enia Sjöberg, Grymmekärr 4. Alma Pettersson, Storrud 5. Jenny Nilsson (syster till nr 2) 6. Hilma Gustavsson, Hallerud 7. Beda Larsson, L:a Pjungserud 8. Ida Johansson (syster till nr 6 i bakre raden) 9. Anna Andersson, Storrud 10. Hilma Åström, Melltorp Främre raden fr.v.: 1. David Persson, Bredebolet 2. David Johansson, Hultås 3. Ferdinand Åström (bror till nr 10 i mellersta raden) 4. Rickard Gustavsson, Hallerud 5. Johan Åstrand, Gersebacken 6. August Karlsson, Bredebolet 7. Verner Persson, Hallerud 8. Josef Eriksson, Habelsbolet Bakom gruppen: Gunnar Eriksson, Habelsbolet Kusken från Älgarås.

Från 299 kr

Johan Petter Holmblad, Bredebolet 1894 el -95. Bakre raden fr.v.: 1. David Andersson, Högelid 2. Ernst Johansson, Fågelmossen 3. Gustan Andersson, Fågelmossen 4. Tekla Andersson, Fågelmossen 5. Ester Löving, Sandbäcken 6. Elin Johansson, Stenåsen 7. Maria Pettersson, jungfru hos Holmblad, systerdotter till Holmblad. Senare missionär i Kina 8. Hilda Lövgren, L:a Pjungserud 9. Elin Karlsson, Hallerud 10. Konrad Eriksson 11. David Karlsson (bror till nr 9) 12. Hjalmar Eriksson (bror till 10) Mittraden fr.v.: 1. Frida Frank, Norrhult (Koåsen) 2. Hildur Nilsson, Bredebolsfall 3. Enia Sjöberg, Grymmekärr 4. Alma Pettersson, Storrud 5. Jenny Nilsson (syster till nr 2) 6. Hilma Gustavsson, Hallerud 7. Beda Larsson, L:a Pjungserud 8. Ida Johansson (syster till nr 6 i bakre raden) 9. Anna Andersson, Storrud 10. Hilma Åström, Melltorp Främre raden fr.v.: 1. David Persson, Bredebolet 2. David Johansson, Hultås 3. Ferdinand Åström (bror till nr 10 i mellersta raden) 4. Rickard Gustavsson, Hallerud 5. Johan Åstrand, Gersebacken 6. August Karlsson, Bredebolet 7. Verner Persson, Hallerud 8. Josef Eriksson, Habelsbolet Bakom gruppen: Gunnar Eriksson, Habelsbolet Kusken från Älgarås.

Från 299 kr

Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.

Från 299 kr

Första korpralskapet 1893 Nr - Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1075. Berga.. Birg, Anders Wilhelm 1844-01-30 1866-10-25 1894-08-01 1912-06-12 2. 1058. Österby.. Östlund, Karl Fredrik 1849-04-05 1869-09-15 1899-09-15 1931-07-10 3. 1062. Tandla.. Törn, Per Erik 1844-08-09 1866-08-30 ----- 1906-01-13 4. 1066. Räffla.. Krig, Lars Gustaf 1861-06-15 1880-01-21 1905-09-05 1934-02-25 5. 1073. Navsund.. Eriksson, Per Erik 1857-07-23 1880-02-21 1905-09-05 1922-03-11 6. 1067. Husby.. Rydvall, Carl Johan 1864-09-26 1883-09-12 1906-09-08 1944-06-04 7. 1051. Barrö.. Engström 8. 1074. Almby.. Alm, Carl Johan 1850-04-03 1869-09-08 1895-09-02 1929-03-28 9. 1060. Tandla.. Lundin, Anders August 1863-02-12 1885-10-31 1914-08-12 1931-12-24 10. 1070. Älunda.. Lust, Jonas Gustaf 1842-09-19 1863-11-04 1894-08-01 1926-01-31 11. 1052. Åstorp.. Brostedt, Axel Otto 1844-08-10 1863-11-16 1894-08-01 1924-06-18 12. 1072. Näs.. Korpral Lindström, Carl Eric 1856-05-14 1877-10-27 ------ 1902-07-09 13. 1056. Mon.. Strand, Johan Fredrik 1841-05-01 1866-08-30 ------ 1919-10-06 14. 1064. Hållsta.. Finnman, Anders Petter 1854-05-27 1876-11-11 1902-09-06 1937-04-28 15. 1071. Mörby.. Almgren, Carl Gustaf 1860-04-13 1886-01-13 1915-07-16 1926-01-29 16. 1061. Tandla.. Malm, Carl Fredrik 1871-12-03 1892-10-17 ------ 1929-07-12 17. 1057. Österby.. Holmgren, Oscar Fredric 1869-10-21 1890-09-17 1905-09-08 1953-04-17 18. 1069. Älunda.. Fritz, Axel Alfred 1871-05-14 1893-04-07 Amerika 1896 ------ 19. 1065. Årby.. Stål, Arvid Vitalis 1870-06-25 1889-06-29 1904-09-06 1940-07-31 20. 1053. Sörby.. Sjöblom, Anders Gustaf 1864-02-11 ------ ------ 1928-03-30 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Gruppfoto på personalen. (U 09850-2 finns de angivna siffrorna som står vid deras namn). Börjar längst upp till vänster. 7 Johan Vikholm, släggdräng. 15 Herman Forsberg, reglerare. 16 Karl Westin, Ånghammarsmed. 17 E. G. Jaunus, valsverksarbetare. 22 Daniel Lundberg, värmare. 23 Karl Groth, rätmästare. 24 Axel Gröndahl, rätmästare. 26 Boman, valsverksarbetare. 27 Borgström, städare. 28 Erik Arvid Christoffer Lundgren, släggsmed. 29 Emanuel Florin, smed. 30 Per Johan Lundgren, stålsynare. 31 Holmström, smed. 33 Karl Johan Andersson, valsverksarbetare. 34 Alfred Sundahl, värmare. 35 Hedlund, stålsynare 36 S. Sahlberg. 37 L. Eriksson, reglerare. 38 L. Pamp, maskinist. 39 Pettersson. 40 Gustav Thunberg, ånghammarsmed. 41 Gunnar Hultsfors, ånghammarsmed. 43 Albin Vikholm, valsare. 44 Viktor Boman, valsare. 46 A. Engkvist, valsverksarbetare. 47 Ulrik Persson, Avesta, smed. 48 Gustav Holmström, smed. 49 Johan Holmström, smed. 50 Naenfeldt, valsare. 51 Anders Nyström, kolmottagare. 52 Boman, förman. 54 E. F. Fisk, smidesförman. 55 Pettersson, valsmästare. 56 E. J. Johansson, valsmästare. 57 P. O. Forsberg, förrådsförvaltare. 58 Olsson,värmare. 59 H. Forsberg, värmare. 61 Ohlsson, ånghammarsmed. 62. Hedlund, smed. 63 Lars Petter Eklund. 64 Karl Höglund. 65 Sigfrid Vickholm. 66 Johan Jansson (elektriker). 67 Hjalmar Vickholm. 68 Hjalmar Johansson. 69 Theodor Groth.

Från 299 kr

Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.

Från 299 kr

Johan Petter Holmblad, Bredebolet 1894 el -95. Bakre raden fr.v.: 1. David Andersson, Högelid 2. Ernst Johansson, Fågelmossen 3. Gustan Andersson, Fågelmossen 4. Tekla Andersson, Fågelmossen 5. Ester Löving, Sandbäcken 6. Elin Johansson, Stenåsen 7. Maria Pettersson, jungfru hos Holmblad, systerdotter till Holmblad. Senare missionär i Kina 8. Hilda Lövgren, L:a Pjungserud 9. Elin Karlsson, Hallerud 10. Konrad Eriksson 11. David Karlsson (bror till nr 9) 12. Hjalmar Eriksson (bror till 10) Mittraden fr.v.: 1. Frida Frank, Norrhult (Koåsen) 2. Hildur Nilsson, Bredebolsfall 3. Enia Sjöberg, Grymmekärr 4. Alma Pettersson, Storrud 5. Jenny Nilsson (syster till nr 2) 6. Hilma Gustavsson, Hallerud 7. Beda Larsson, L:a Pjungserud 8. Ida Johansson (syster till nr 6 i bakre raden) 9. Anna Andersson, Storrud 10. Hilma Åström, Melltorp Främre raden fr.v.: 1. David Persson, Bredebolet 2. David Johansson, Hultås 3. Ferdinand Åström (bror till nr 10 i mellersta raden) 4. Rickard Gustavsson, Hallerud 5. Johan Åstrand, Gersebacken 6. August Karlsson, Bredebolet 7. Verner Persson, Hallerud 8. Josef Eriksson, Habelsbolet Bakom gruppen: Gunnar Eriksson, Habelsbolet Kusken från Älgarås.

Från 299 kr

Johan Petter Holmblad, Bredebolet 1894 el -95. Bakre raden fr.v.: 1. David Andersson, Högelid 2. Ernst Johansson, Fågelmossen 3. Gustan Andersson, Fågelmossen 4. Tekla Andersson, Fågelmossen 5. Ester Löving, Sandbäcken 6. Elin Johansson, Stenåsen 7. Maria Pettersson, jungfru hos Holmblad, systerdotter till Holmblad. Senare missionär i Kina 8. Hilda Lövgren, L:a Pjungserud 9. Elin Karlsson, Hallerud 10. Konrad Eriksson 11. David Karlsson (bror till nr 9) 12. Hjalmar Eriksson (bror till 10) Mittraden fr.v.: 1. Frida Frank, Norrhult (Koåsen) 2. Hildur Nilsson, Bredebolsfall 3. Enia Sjöberg, Grymmekärr 4. Alma Pettersson, Storrud 5. Jenny Nilsson (syster till nr 2) 6. Hilma Gustavsson, Hallerud 7. Beda Larsson, L:a Pjungserud 8. Ida Johansson (syster till nr 6 i bakre raden) 9. Anna Andersson, Storrud 10. Hilma Åström, Melltorp Främre raden fr.v.: 1. David Persson, Bredebolet 2. David Johansson, Hultås 3. Ferdinand Åström (bror till nr 10 i mellersta raden) 4. Rickard Gustavsson, Hallerud 5. Johan Åstrand, Gersebacken 6. August Karlsson, Bredebolet 7. Verner Persson, Hallerud 8. Josef Eriksson, Habelsbolet Bakom gruppen: Gunnar Eriksson, Habelsbolet Kusken från Älgarås.

Från 299 kr

Gruppfoto på personalen. (U 09850-2 finns de angivna siffrorna som står vid deras namn). Börjar längst upp till vänster. 7 Johan Vikholm, släggdräng. 15 Herman Forsberg, reglerare. 16 Karl Westin, Ånghammarsmed. 17 E. G. Jaunus, valsverksarbetare. 22 Daniel Lundberg, värmare. 23 Karl Groth, rätmästare. 24 Axel Gröndahl, rätmästare. 26 Boman, valsverksarbetare. 27 Borgström, städare. 28 Erik Arvid Christoffer Lundgren, släggsmed. 29 Emanuel Florin, smed. 30 Per Johan Lundgren, stålsynare. 31 Holmström, smed. 33 Karl Johan Andersson, valsverksarbetare. 34 Alfred Sundahl, värmare. 35 Hedlund, stålsynare 36 S. Sahlberg. 37 L. Eriksson, reglerare. 38 L. Pamp, maskinist. 39 Pettersson. 40 Gustav Thunberg, ånghammarsmed. 41 Gunnar Hultsfors, ånghammarsmed. 43 Albin Vikholm, valsare. 44 Viktor Boman, valsare. 46 A. Engkvist, valsverksarbetare. 47 Ulrik Persson, Avesta, smed. 48 Gustav Holmström, smed. 49 Johan Holmström, smed. 50 Naenfeldt, valsare. 51 Anders Nyström, kolmottagare. 52 Boman, förman. 54 E. F. Fisk, smidesförman. 55 Pettersson, valsmästare. 56 E. J. Johansson, valsmästare. 57 P. O. Forsberg, förrådsförvaltare. 58 Olsson,värmare. 59 H. Forsberg, värmare. 61 Ohlsson, ånghammarsmed. 62. Hedlund, smed. 63 Lars Petter Eklund. 64 Karl Höglund. 65 Sigfrid Vickholm. 66 Johan Jansson (elektriker). 67 Hjalmar Vickholm. 68 Hjalmar Johansson. 69 Theodor Groth.

Från 299 kr

Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare …. Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Från 299 kr

Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.

Från 299 kr

Skrivet på baksidan: Vadlaget dristigheten på Öckerö bildades 1882 och var verksamt till fram på 1950-talet. Bilden togs när de 1916 tog upp vaden tilltork på sin vadbock. Lagets medlemmar var då följande: 1. Karl Petter Olsson. 2. Aron Olsson. 3. Alexander Andreasson. 4. Jhn Palm, 19 år halvlottkarl, son till 13. 5. John Berntsson. 6. Olle Utbult, bror till 14. och farbror till 10. 7. Olle Pettersson, halvlottkarl, snickare sommartid. 8. Sven Utbult, lagets kännare, bror till 15. och svåger med 11. 9. Karl Olsson. 10. Hans Utbult 16 år. Fader till Hans, som var delägare i laget gick bort på sjön 1915. Hans fick då följa med i laget och fick faderns fulla lott till mor och syskon. Han blev senare som vuxen lagets kännare. 11. Olle Hansson, svåger med 8. och 15. 12. Birger Karlsson, vadutstyrare. 13. Karl Palm, fader till 4. 14. Hjalmar Utbult, bror till 6. och farbror till 10. 15. Natanael Utbult, bror till 8. svåger med 11. (16). Karl Bryngelsson, far till 12. var också med i laget men var inte närvarande, när fotot togs.

Från 299 kr

Masse har tagit en vacker vinterbild från Smiss norra part. Vi ser manbyggnaden, en parstuga från 1860-talet, om det inte är så att huset är äldre och moderniserat då. Det finns ingen stenhusresolution på gårdsparten. T h står brygghuset, som nog är lite äldre. Ett traditionellt staket med grindar med rombrutor avgränsar lillgården mot storgården. Förste kände ägare till gården var Oluff Smidtz 1570. Laurits Smidtz var ägare 1614, Joen brukade gården1634 och Anders Smidtz 1648. Här någonstans delades gården i två parter, Anders Bönde (Smidtz?) ägde den ena parten, vilken han sålde 1652 till Hans Öhr och den andra parten ägdes av Joen Tommesson, möjligen samme Joen som 1634. Peer Smitds med hustru Gertru brukade gården 1670, vilken då verkade vara en part igen. 1681 fanns Peer och Gertru kvar, men gården brukades av Tomas Jacobsson 1647-1695, troligen ingift på gården. 1696 köpte Lars Jacobsson och Paul Hansson gården. Omkring 1720 tog Lars Jacobssons son Tomas Larsson över hela gården, Paul Hansson flyttade till Gannors södra part. Tomas gifte sig 1712 med Valborg Bengtsdotter från Mattsarve och de fick 4 barn. Gården delades på 1750-talet mellan sonen Lars Tomsson född 1721 och dottern Lisbeth Tomasdotter född 1723. Lars brukade denna part, han blev gift 1745 med Brita Christensdotter född 1722 från Botels och de fick 4 barn. Brita dog strax efter yngsta barnets födelse och Lars gifte om sig 1760 med änkan Anna Eskilsdotter från Fie. De fick 2 barn innan Lars dog och Anna gifte om sig 1766 med Hans Hansson född 1742 från Östergarn och de fick dottern Anna 1767. Sonen Tomas Larsson från första äktenskapet född 1749 blev näste ägare, gift 1774 med Elisabeth Johansdotter från Rikvide på När. De fick inga barn, så de överlät parten till Tomas brorson Lars Christensson från grannparten. Lars Christensson född 1780 gifte sig 1803 med Cajsa Båtelsdotter född 1785 från Sigsarve i Alskog. De fick två barn varav dottern Margareta Christina född 1815 tog över. Hon blev gift 1833 med Petter Mattias Mattsson född 1802 från Sunnkörke norra part. Av deras två söner blev det äldste sonen Kristian Persson född 1840 som ärvde parten. Han gifte sig 1867 med Anna Stina Hansdotter född 1844 från Garde. Deras ende son Petter Anton drunknade vid 20 års ålder 1890. Anna Stina dog och Kristian gifte om sig 1886 med Elisabeth Vedin född 1865 på När. De fick inga barn, men skaffade sig en fosterson, Artur Karlsson född 1889 i USA. Artur gifte sig 1917 med Tekla Olinda Larsdotter född 1891 från Gumbalde. De fick två döttrar, varav äldsta dotter Alvina född 1911 tog över, gift 1934 med Albert Karlsson född 1904 från grannparten. De i sin tur fick två barn och där blev det sonen Robert Karlsson född 1937 som blev näste ägare. Han gifte sig med Gertrud Olofsson född 1942 från Olsvenne på Näs och de tog över parten 1960. De fick barnen Marie född 1963 och Stefan född 1965.

Från 299 kr

Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).

Från 299 kr

Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)

Från 299 kr

Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)

Från 299 kr