Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)

Från 299 kr

Konfirmander år 1929. Första raden: G. Augustsson, P. Björk, A. Högberg, G. Bergsten, R. Johansson, G. Johansson, H. Nordgren, G. Jansson, B. Persson, A. Stenström, B. Larsson, G. Quick, K. Augustsson, Å. Lidén, K.E. Andersson, B. Nordin. Andra raden: R. Larsson, K.E. Andersson, G. Dahlin, A. Sjöström, A. Leksell, E. Gustavsson, G. Utterberg, okänd, okänd, K. Högberg, G. Gustavsson, B. Larsson, K. Nilsson, L. Ljungström, okänd, S. Nilsson, P. Johansson. Tredje raden: kontraktsprost Fritz Wetterholm, K.E. Karlsson, Å. Modin, G. Roman, K. Andersson, B. Sterner, A. Filipsson, E. Gustavsson, okänd, S. Silvén, L. Stenberg, E. Berg, Blomquist, K.E. Larsson, A. Felt, G. Björkegren, G. Karlsson. Fjärde raden: T. Pålsson, E. Källström, J. Gustavsson, okänd, G. Källén, F. Blom, S. Silven, okänd, okänd, L. Engström, E. Hillerström, A. Kroon, K.E. Johansson.

Från 299 kr

Konfirmander 1935. Sittande från vänster: I. Persson, Rolf Gannemark, K.A. Josefsson, Harry Friberg, Arne Jonsson, Rune Jonsson, Gillis Claesson, Prosten Fritz Wetterholm, Gösta Johansson, Björn Eriksson, Alf Johansson, Nisse Hall, Stig Johansson, Yngve Grehn, Bertil Liberg. Andra raden från vänster: K.E. Gustavsson, Rolf Johansson, Bengt Nilsson, Östen Johansson, Lundell, Stellan Melin, Åke Karlsson, okänd, okänd, Erik Jakobsson, Ingemar Törnkvist, H. Johansson, Olle Holgersson, Arnold Andersson. Tredje raden från vänster: Jan Wallin, Per Wallin, Karl-Erik Sandberg, Herbert Johansson, Tore Hindricks, Elmered - tidigare Johansson, Erik Grahn, John Andersson, Gunnar Svärd, Tage Isaksson, Karl-Erik Rytting, Gösta Oskarsson, K.E. Pettersson, Åke Dahlin, Rune Palmkvist, George Jansson. Övre raden från vänster: Valter Flobäck, Sven Frimansson, Valter Johansson, okänd, Lennart Andersson, Ingemar Lundahl, Sven Ljungström, Karl-Erik Josefssson, Karl-Erik Norén, Anders Heriberts, Rune Käll, Bengt Setterberg, Stig Karl

Från 299 kr

Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.

Från 299 kr

Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.

Från 299 kr

Konfirmander 1935. Sittande från vänster: I. Persson, Rolf Gannemark, K.A. Josefsson, Harry Friberg, Arne Jonsson, Rune Jonsson, Gillis Claesson, Prosten Fritz Wetterholm, Gösta Johansson, Björn Eriksson, Alf Johansson, Nisse Hall, Stig Johansson, Yngve Grehn, Bertil Liberg. Andra raden från vänster: K.E. Gustavsson, Rolf Johansson, Bengt Nilsson, Östen Johansson, Lundell, Stellan Melin, Åke Karlsson, okänd, okänd, Erik Jakobsson, Ingemar Törnkvist, H. Johansson, Olle Holgersson, Arnold Andersson. Tredje raden från vänster: Jan Wallin, Per Wallin, Karl-Erik Sandberg, Herbert Johansson, Tore Hindricks, Elmered - tidigare Johansson, Erik Grahn, John Andersson, Gunnar Svärd, Tage Isaksson, Karl-Erik Rytting, Gösta Oskarsson, K.E. Pettersson, Åke Dahlin, Rune Palmkvist, George Jansson. Övre raden från vänster: Valter Flobäck, Sven Frimansson, Valter Johansson, okänd, Lennart Andersson, Ingemar Lundahl, Sven Ljungström, Karl-Erik Josefssson, Karl-Erik Norén, Anders Heriberts, Rune Käll, Bengt Setterberg, Stig Karl

Från 299 kr

Konfirmander år 1929. Första raden: G. Augustsson, P. Björk, A. Högberg, G. Bergsten, R. Johansson, G. Johansson, H. Nordgren, G. Jansson, B. Persson, A. Stenström, B. Larsson, G. Quick, K. Augustsson, Å. Lidén, K.E. Andersson, B. Nordin. Andra raden: R. Larsson, K.E. Andersson, G. Dahlin, A. Sjöström, A. Leksell, E. Gustavsson, G. Utterberg, okänd, okänd, K. Högberg, G. Gustavsson, B. Larsson, K. Nilsson, L. Ljungström, okänd, S. Nilsson, P. Johansson. Tredje raden: kontraktsprost Fritz Wetterholm, K.E. Karlsson, Å. Modin, G. Roman, K. Andersson, B. Sterner, A. Filipsson, E. Gustavsson, okänd, S. Silvén, L. Stenberg, E. Berg, Blomquist, K.E. Larsson, A. Felt, G. Björkegren, G. Karlsson. Fjärde raden: T. Pålsson, E. Källström, J. Gustavsson, okänd, G. Källén, F. Blom, S. Silven, okänd, okänd, L. Engström, E. Hillerström, A. Kroon, K.E. Johansson.

Från 299 kr

Skolklass år 1904, Gamla folkskolan privatskola Gröna gatan. Första raden sittande på golvet, fr.v.: 1 I Persson (fadern brevbärare), 2 G Boman, 3 E Andersson (fadern banmäst.), 4 N Persson (kallad Ginas Nils) ( en son fiskaffär på Herting). Andra raden fr.v.: 1 H Appelqvist, 2 K johansson ( på Lyckan), 3 E Jönsson, 4 A Törngren, 5 T Andersso (fadern skomakare), 6 F Nilsson (fadern trädgårdsmästare), 7 E Andersson (farbror till Sven-Åke Andersson, urmak.), 8 H Thornberg. Översta raden st. fr. v.: 1 E Sahlin, 2 -, 3 C Andersson (fadern Otto "Lykta"), 4 E Andersson (elektriker) (fadern brevbärare), 5 A Lindqvist (kallad Kådan) (likkisteaffär), 6 I Andersson ( Hallanäsg., kallad "Plankan") (fadern byggmäst. modern barnmorska), 7 A Karlsson (Petters Anna). Förteckning finns ihop med fotot.

Från 299 kr

Skolavslutning i Götlunda skola. Bakre raden: 1. Åke Karlsson, Vallby 2. Rolf Johansson, Lunne 3. Sven-Erik Larsson 4. Jan-Elis Gunnerek 5. Olle Andersson 6. Ingvar Johansson 7. Stig-Åke Karlsson 8. Bengt Sahlin 9. Allan Johansson 10. Gunnar Larsson Mellanraden: 11. Sten-Ingvar 12. Sture Bengtsson 13. Lennart Strålman 14. Rolf Holmén 15. Britta Ström 16. Ingrid Svensson 17. Marianne Karlsson 18. Kerstin Karlsson 19. Ann-Marie Rydell 20. Birgit Andersson 21. Valborg Johansson 22. Bengt Erlandsson 23. Georg Svensson 24. Agnes Andersson, lärarinna Främre raden: 25. Barbro Karlsson 26. Viola Johansson 27. Britt Vallgren 28. Svea Sigurd 29. Elsa Karlsson (Olsson) 30. Anna-Lisa Olsson 31. Ruth Gustavsson 32. Ulla Persson 33. Ulla Karlsson 34. Ingrid Jonsson 35. Stina 36. Ulla Ros-Marie Johansson

Från 299 kr

Skolavslutning i Götlunda skola. Bakre raden: 1. Åke Karlsson, Vallby 2. Rolf Johansson, Lunne 3. Sven-Erik Larsson 4. Jan-Elis Gunnerek 5. Olle Andersson 6. Ingvar Johansson 7. Stig-Åke Karlsson 8. Bengt Sahlin 9. Allan Johansson 10. Gunnar Larsson Mellanraden: 11. Sten-Ingvar 12. Sture Bengtsson 13. Lennart Strålman 14. Rolf Holmén 15. Britta Ström 16. Ingrid Svensson 17. Marianne Karlsson 18. Kerstin Karlsson 19. Ann-Marie Rydell 20. Birgit Andersson 21. Valborg Johansson 22. Bengt Erlandsson 23. Georg Svensson 24. Agnes Andersson, lärarinna Främre raden: 25. Barbro Karlsson 26. Viola Johansson 27. Britt Vallgren 28. Svea Sigurd 29. Elsa Karlsson (Olsson) 30. Anna-Lisa Olsson 31. Ruth Gustavsson 32. Ulla Persson 33. Ulla Karlsson 34. Ingrid Jonsson 35. Stina 36. Ulla Ros-Marie Johansson

Från 299 kr

Postexpeditörskursen 1965-1967 B, avd. 1,2 och 3 Sittande 1:a raden fr v: Rolf Klockare, Mary Ann Fellgård, Stefan Andersson, Ulla Fransén, Stig Nilsson, Eva Persson, Bill Persson, Gunilla Wolinder, Ulla Eriksson, Roland Gustafsson, Margareta Eriksson, Stellan Nolgren, Kerstin Vallin, Bo Karlsson, Eva Adolfsson, Greta Elgh, Birgitta Tingley, Siv Hellman. Stående 1:a raden fr v: Ivar Lundgren, Svante Lindroth, Johan Johansson, Karin Palm, Birgitta Eriksson, Marianne Sundin, Gun Britt Andersson, Ingela Nilsson, Monica Hammargren, Britt Engdahl, Margareta Hedskog, Stina Larsson, Eivor Palmblad, Kristina Törnblom, Ethel Åkerblom, Linnea Malm, Britt Strid, Sivert Gustavsson, Signe Persson, Ann-Gerd Abrahamsson, Lars Gunnar Borg, Kristina Lidén, Runar Jonsson, Lise-Lott Gustrin. Stående 2:a raden fr v: Astrid Johansson, Ingrid Strömstedt, Inga Elisabet Ylivainio, Sonja Christiansson, Ingrid Bengtsson, Ingeborg Grape, Siv Ackeryd, Anita Carlsson, Staffan Anderman, Monica Andersson-Swartz, Brittlis Pros, Gun Britt Clausson, Margareta Strandberg, Maj Skärblom, Maj-Lis Jansson, Britt Nordberg, Conny Wiberg. Stående 3:e raden fr v: Marianne Olsson, Kersti Thim, Birgit Hansson, Lennart Petersson, Monica Jonebring, Gun Britt Johansson, Monica Svedberg, Birgitta Lindås, Maj Ågrup, Margareta Jansson, Kaija Cederin, Birgitta Fogelberg, Martin Salander, Kerstin Svensson, Ingert Mauritsson, Doris Enquist, Barbro Romberg, Britt Svensson, Bodil Westling, Sven-Göte Svensson, Lena Fransson, Birgitta Olsson, Karin Edlund, Lisbeth Dahlin, Birgitta Stadler.

Från 299 kr