Stugan och boden från bygatan. Bod av timmer i skiftstolpar. Två bottnar, i den undre t.h. bod, t.v. brygghus, i den övre t.v. inredd kammare med öppen spis, pappersklätt, vitlimmat tredningstak med sparrar synliga, smårutade fönster. Trappa dit upp från brygghuset. Det andra rummet i övre bottnen är spannmålsbod med bingar. Ingångarna till huset ha halvdörrar. Bodbyggningen verkar mycket ålderdomlig.
Från 299 kr
SLM R328-83-9
SLM R308-83-1
SLM R328-83-12
SLM R308-83-2
SLM R308-83-4
SLM R328-83-11
SLM R328-83-10
SLM S21-83-3
SLM R308-83-5
SLM S21-83-1
SLM R328-83-8
SLM S21-83-5
SLM R328-83-7
Apaltorps gård.
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Foto 1-2. Skoarbetare o avdelningsordförande K-G Bengtsson hos Johansson och Söners skofabrik. Arbetar vid snittfräsen, där sulkanten jämnas till. Foto 3. Sulklistring till toffelbottnar vid Västkustens sko o toffelfabrik. Fabriken ägdes av de 7 (5 män 2 kvinnor) anställda mellan åren 1971-1979. Fabriken fanns i källaren till skofabriken Lisab. Över tog även Kullens skofabrik, gjorde 500 par tofflor om dagen. 200 slippers om dagen som mest. Köpte halvfabrikat som bottnar, spiukade trätofflor, gick bra. Sålde till grossist Fjärran östern.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från vänster, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering utomhus vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), trea ståendes från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.