A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. man som ritar upp och kvinnor som skär till byxor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Från 299 kr
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Förmodligen bryggeriets personal i någon form av avtackningsseremoni. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. kvinnor, förmodligen i arbete med kontroll av de sydda plaggen. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Repslagarbanan t.h. är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt. Slitaget t v. byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Repslagarbanan t.h. är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt. Slitaget t v. byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. T. v MTB-hallen.
Johannes Anderssons barn och mågar Olof Jonssons text: "Johannes Anderssons barn och mågar i Brevik, 11 augusti 1909". Ernst Johansson Hjärtum 1895-10-12, Rikard Johansson Väne-Ryr 1879-02-20, Carl Prim Karaby 1877-12-19, Karl (Johansson) Wikström Hjärtum 1884-10-14, Fritiof Andersson Vassända-Naglum 1883-11-22, Ivar Johansson Hjärtum 1891-04-12, Alice Johansson Väne-Ryr 1902-05-25, Karl Erik Prim Göteborg (Oscar Fredrik) 1904-03-13, Elin Prim, (född Johansson) Hjärtum 1882-02-19, Alice Prim Göteborg (Oscar Fredrik) 1906-06-11, Lovisa Wikström (född Olsson) Frändefors 1885-11-28, Alma, (född Johansson) Hjärtum 1888-03-31, framför det ännu omålade äldsta boningshuset i Brevik.
Alexander Magnusson med familj Enligt församlingsboken så ägdes gården före 1915 av Alexander Magnusson, Väne-Ryr 1853-11-16 (änkeman 1912-02-10). Enligt församlingsboken fanns våren 1912 på Nyböle förutom Alexander äldsta dottern Selmas son David, Väne-Ryr 1899-12-30 och Alexander Magnussons yngste son Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 . Sonen Harry Magnusson, Väne-Ryr 1883-05-22 gift 1912-06-24 med Lovisa Öberg, Pernå Finland 1883-07-20, sönerna Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 och Erik 1894-06-24 och dottern Ester, Väne-Ryr 1891-12-22. Anmärkning: Huset byggt 1896 (ev 1898) står på stenfot (gaveln) enligt Leif Ryrå är bilderna tagna före 1915 för då köpte hans farfar fastigheten och etablerade bl a slakteri i uthuset nära bostadshuset. (Fiskartorpet avstyckades efter det att Ryrå köpt Nyböle)
Jätsbergs herrgård, en av de äldsta herrgårdsbyggnaderna i länet, blev år 2000 förklarad som byggnadsminne. Den stora blå herrgårdsbyggnaden i trä har byggts till i omgångar, flyglarna vid 1800-talets början, men grund och första våning har sitt ursprung från mitten av 1600-talet. Till vänster om corps-de-logiet ligger ett vitt stenhus. Det är det gamla brännvinsbränneriet som senare blev mejeri, från 1842. Medlemmar av adelssläkterna Gyllenkrok och Rappe har varit ägare till gården. Familjen Lysén gjorde gården känd för sin svinuppfödning på 1940-talet.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Vy över centrum i Åseda. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka. Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796-1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Kalmars stads sigill är Nordens äldsta bevarade stadssigill. Det hängdes under ett brev gällande en arvstvist, avsänt från Kalmar till Lübeck omkring 1255. Sigillet förvarades fram till andra världskriget i Archiv der Hansestadt Lübeck varifrån det bortfördes i krigets slutskede. Tillsammans med den mängd andra arkivalier fördes det på krångliga vägar till Moskva. Efter Sovjetunionens fall återlämnades 1½ långtradare arkivalier till Lübeck. Bland denna mängd papper, pergament och sigill återfanns Kalmars sigill så gott som oskatt. Det förvaras nu åter i Lübeck. Kalmar Stads Historia I (Kalmar 1979), sidan 220.
Bert Renées orkester med ordinarie trumslagare främst i utstyrsel som nog ska föreställa en sjöman från sydligare nejder i byxor breda nedtill, "basker", tjusarlock i pannan, scarf och armtatueringar. På bild 2 (med högre upplösning) framgår att det ena dragspelet är av märket Settimio Soprani, vilket är ett av Italiens äldsta varumärken. År 1863 startade Paolo Soprani företaget Soprani tillsammans med sina bröder. Han byggde den första tillverkningsanläggningen på deras bondgård i Castelfidardo. Samarbetet blev kortvarigt för varje broder startade istället sitt eget företag. Settimio tillverkade sina dragspel 1872-1945. (Se även bildnr GB2_4019-4020)
Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.