Lektor Ludvig Lindroth i ungefärlig tid för sitt giftemål med Louise af Burén 1872. Lindroth var då sedan en tid knuten till Beskowska skolan i Stockholm och där verksam som huvudlärare i latin och grekiska. En längre period var han även skolans föreståndare och utgav en rad böcker i sina ämnen. En tid efter makans död 1904 slog han sig ned på gården Kvissberg nära Vadstena och innehade där ett flertal förtroendeuppdrag i församling och kommun.
Från 299 kr
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
Porträtt av friherrinnan Ida Mörner. Dotter till Hampus Mörner och Lucia Liljenstolpe. Uppvuxen i Härnösand där familjen var bosatta under faderns befattning som landshövding över Västernorrlands län. Efter faderns avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Gift i Linköping den 15 oktober 1869 med majoren och sedermera överstelöjtnanten Axel Otto Liljenstolpe till Ogestad i Odensvi socken, dit Ida flyttade dagen därpå. Äktenskapet var Axel Ottos tredje och kom att bli barnlöst. Änka 1897.
Fru Clara Sandberg med sonen Gustaf 1863. Gossen var då året fyllda och familjens förstfödde. Att barnet skänkte sin mor glädje är väl närmast en självklarhet men hennes oförställda leende är en varm känsloyttring som tidens fotografier sällan förmedlar. Clara var gift med köpmannen Carl Jacob Jocobsson och med åren skulle de få glädjen av en rad barn. Sin Gustaf skulle de dock mista. Tuberkulos i kombination med hjärnhinneinflammation tog hans liv kort före 13-årsdagen.
Fundamenten till det luftbevakningstorn från andra världskriget som stod i en träddunge på Gamla Påskberget. Det var ca 10 meter högt och byggt av trä. Här ska också ha funnits ett litet hus, byggt av stora gatstenar, varifrån flyglottorna spanade och kunde rapportera eventuella inkommande bombflyg. På Bild 1 ses kanonen från Varbergs fästning skymta bakom träden. Karl Fredrik Olsson var redaktör (1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Se även post 00169. Calle Nilssons hus vid Skolgatan - Sandgatan. Nilsson var lots och hjälpreda för laxfiskarna (engelsmännen) liksom hans son Charles senare gjorde detsamma.Här hade Reinholdssons kafé och konditori många år. På somrarna var det kaffeservering i trädgården t.v. där uppträdde bl.a. Brazil Jack (Trolle Rohlius far) många gånger. T.v. härom låg den gamla bommastugan. Ernst Walerius. Fastigheten flyttades 1924 till Skogskyrkogården, den revs i nov/dec 1970.
"Fyra goda vänner" vid entrén med en smal dubbeldörr på trädgårdssidan av villa Nickebo (Borgmästaregatan 48) som var Linda Hansons hem. Hon drev bosättningsmagasinet Linda Hanson AB på Drottninggatan 18. Fr v på trappan Albertina Sandberg (ägare av Varbergs Hotell) och Eva Behrner (innehavare av Gästgivaregården), i dörröppningen Linda Hanson till höger och hennes kusin fru Augusta Ohlsson. Augusta var grundare av Ohlssons porslinhandel och mor till Anna Jobson och därmed mormor till Arthur Jobson och hans systrar Daisy och Maud.
Bilden tagen i handlare Per Persons trädgård Heberg, vår frökens föräldrarhem. Vagnen gå till Långasand där vår lärare Marianne S-P föräldrar hade ett sommarhus. Nedre raden från vänster:LINDBOM Uno, ANTONSSON Rodny, KARLSSON Sven-Erik, symd, skymd, LIND Gunnel, NYSTRÖM Gunnel, PEDERSÉN Margot, ANDRÉN Gunila, FRANSSON Solveig, SVENSSON Gunni, ANDERSSON Kerstin. LORENTZÓN Birgitta. stående: KARLSSON Nils,SVENSSON Sven-Olof, WALLMAN Bengt-Åke. Detta var Mariannes första klass efter sin examen. Hon var lärare på Möllevägsskolan, skolbarnen hade tagit tåget till Heberg.
Berättelse av Tore Åkesson. Två blider på min moped inköpt 1962 det var en Cresent sport 1151 till priset av 1200:- moppen övertogs sedan av mina bröder på den ena bilden så den gick ganska länge. På den tiden så använde man inte hjälm och man var ganska dåligt klädd också lågskor (myggjagare) tunna nylon ankelsockar inga långkalsonger en jacka och kanske mössa, inte konstigt att man frös men det erkände man ju inte.
Innehavare av Kajsa´s café var Edvin Andersson han hade också haft Ätrastugan under några år. Servetris Elin Karlsson hade han som anställd på båda caférna. Bakre raden fr.v Dottern Elsa, systern Julia o dottern Ellen, främre raden frv.v dottern Göta, sonen Nisse o sonen Sune. Familjen Anna o Edvin Andersson var bosatt i Askhult, Morup fram till slutet av 1940-talet. Uppgift fr. Margareta Hellsborn dotter till Göta.
Den stolta falkenbergsångaren Diana strax efter det hon lagt ut från färjeläget vid Hallanäset. Bilden är tagen omkring 1913 och är en av de få som finns kvar av det stolta skeppet, som var Falkenbergs första färja. "Diana" var omåttligt populär. 25 öre kostade en tur och retur. Den lilla ångaren tog omkring 25 passagerare. På 20-talet "tröttnade" Diana och ersattes av fiskebåtar. Diana togs i bruk 1909 efter reparation på Falkenbergs mekaniska verkstad.
"August på Herting" med sitt dragspel på terassen på S:t Laurentiihemmet. August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. 1932 anställd som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.m
Text i album K 24: Agronom Erik Ramstedt blev 1920 ägare till Stavsjö gård i Stafsinge. Här har han radat upp gårdens drängar och pigor och hästar för fotografering. Ramstedt var den driftigaste av Stavsjös ägare. Före honom arrenderades gården av J. Frank. Ägare till gård och tegelbruk var den i Falkenberg namnkunnige apotekaren C J Brag, han som bestämde i stan så det hette " Bragen har sagt det".
I museets samling av äldre porträtt av "östgötar" påträffas denna studie av August Andersson i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé. Tillkommet omkring 1865. August Anderssons koppling till länet var emellertid vag. Född i Stora Malm i Södermanland hade han under åren 1858-1861 innehaft tjänsten som vice komminister i Vårdnäs socken söder om Linköping och en tid därefter samma tjänst i Flistad. Redan år 1862 var han tillbaka i Stora Malm och socknens uppdrag som ordinarie komminister. Från 1869 kyrkoherde i Julita.
Porträtt av grosshandlare Frans Blom, vilken torde överensstämma med den framgångsrika affärsmannen som för dagens Norrköpingsbor inte minst är ihågkommen för det så kallade Blomska hemmet. Det pampiga stenhuset utmed Norra Promenaden stod klart 1919 och var finansierat genom Frans och Matilda Bloms stiftelse. Husets 26 lägenheter var ämnade för behövande kvinnor som erbjöds gratis bostad livet ut. Den pampiga invigningen genomfördes under ledning av landshövding Eric Trolle. Foto omkring 1900.
Utmed kanten av Ekholmsvägen (nuv. Brokindsleden) i Linköping låg tidigare en rad bostäder som sedan länge bortrivits. Bildens fastighet låg nära ledens korsningen av Söderleden och uppgavs vid fototillfället 1952 burit adressen Ekholmsvägen 25. Huset var ursprungligen placerat i området av den då blivande Tannefors sluss och i ett läge som stod i vägen för kanalbygget. Det flyttades därför till bildens plats, enligt uppgift redan år 1866. Ägare var vid tiden byggmästaren Jakob Hjelm som namngivit huset Jakobsberg.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Högfors Bruk (Västmanland). Text på framsidan nederst på kortet: "Hedesunda den 8/5-03. Tack för sednast var snäll nu å kom efter öfverensstämmelse. Amanda kan ju bedja Valborg följa med om hon får å vill. Jag går ner å möter vid första tåget kl: ? Välkommen". Text övre del av kort: "Skulle något hinder inträffa så var snäll telegrafera i morgon förm. annars välkommen, många hälsningar fr. J. ?".
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.