Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Från 299 kr
Spigården (N V) omkring 1917. Fr.v: 1. Johan Johansson 2. h.h. Maria Johansson 3. Artur Wärn (i rummet bakom), bror till nr 2 4. Signe Skog, Lindberga (i rummet bakom) 5. Stina (mor till nr 1) / (sbf 1900 Stina Lisa Nilsdtr f 1843) 6. Astrid Johansson (med kaffepannan), dotter till nr 1 o 2 7. Johannes, far till nr 1 / /sbf 1900 Johannes Karlsson f 1843) 8. Nils Johansson 9. Miriam Johansson, dotter till nr 1 o 2 10. Erik Wärn, bror till nr 2 Huset brann 1953. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Julia Konstantia Bergman. Född 1860 i Öreryd. Var år 1900 änka med fyra barn och bodde i Rudet Nr 2. Kvinnan i vitt heter Julia Bergman, född Granath 1860-1931 Den andra Kvinnan heter Ebba Bergman 1897-1920. Mannen med vita mössan är P O J N Bergman 1886-1959. Den andra mannen är troligtvis Julia Bergmans pappa. Huset på bilden byggdes av Carl Bergman, född1838, död på Rudet 1900. Han brukade Rudet från 1882 -1900, Han var fanjunkare vid Wadsbo kompani vid Skarabotrgs regemente. Kompanichef var von Essen.
Fordonet, som var en gåva från det danska postverket till det svenska postverket med anledning av dess 300-årsjubileum,kom närmast från Falköping och gör här ett uppehåll framför postkontoret i Stenstorp, före den fortsatta resan mot Skövde. Huset, som förutom postkontor även innehöll ett konditori, skymtar bakom bussen. Personerna är fr.v.: bbb Karl Larsson (Kroka-Kal eller Krogstorps-Kalle eftersom han kom från gården Stora Krogstorp i Ljunghem), postiljon J.A. Pettersson, okänd dansk kusk på kuglepostvagnen, postmästare Johan Skog, överkontrollör Hernevik från postdir. i Göteborg, en dansk landsvägspostiljon, chauffören från Stockholm, som körde postbussen, samt den svenska landsvägspostiljonen.
Hemma hos Karasko, 24 december 1965 Familjen Karasko bestående av mor, far och två döttrar firar jul. De är en romsk familj. Modern är klädd i traditionell romsk dräkt. De befinner sig i sitt vardagsrum. Far i huset står upp och håller sin vänstra hand på den dekorerade julgranen. Modern sitter i soffan med en nätförpackning med frukt i knät. På golvet sitter den ena dottern med en nötknäckare i handen. Den andra dottern sitter närmast kameran med en skål fylld med nötter och andra godsaker.
Bostadshus, släktgrupp 9 personer framför huset. Knut Albin Blyckerts 70 årsdag. Han är född 1864. Med på bilden bl.a. Carolina Mathilda Schöllin (Sam Lindskogs moster Tilda), Sam Lindskog och hans hustru Hulda Lindskog. Mannen längst till höger är Tildas och Knut Albins son, Sven Blüchert. Kvinnan stående i mitten är Stina Blüchert, Sven Blücherts dotter. Mannen sittande till höger på bilden kan vara Oskar Johansson (Tildas son) och kvinnan sittande till höger kan vara Oskars fru. Kvinnan längst till vänster är troligen Selma (gift Andersson), Sam Lindskogs syster.
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Polishuset i Mölndal. Polishuset ligger i närheten av den gamla kvarnbybebyggelsen (Roten M) vid Forsåkersgatan. Ursprungligen byggdes huset till en sjukstuga för Mölndal. Byggnaden stod färdig år 1870. Den fungerade sedan såsom sjukstuga i cirka 50 år, ända tills det nya lasarettet vid Göteborgsvägen blev färdigt år 1924, då sjukvården överflyttades dit. Den gamla sjukstugan omändrades så småningom till Polishus. Polisen har mycket att göra. Den skall ordna trafiken och övervaka den allmänna ordningen på gatorna. Vid trafikolyckor skall den hjälpa och biträda de olycksdrabbade och utreda omständigheterna kring olyckorna. Vidare skall polisen anhålla brottslingar och utreda förhållandena vid brott samt hjälpa turister och främlingar, som kommer till oss.
Längst upp i backen skymtar gamla sjukstugan, f.d polishuset och där Mölndals museum tidigare låg (1986-2002), Norra Forsåkersgatan 19 år 2001. Närmast till vänster ses "Börje-Magnus", ett bostadshus från 1700-talet som byggdes ut på 1930-talet. Huset har fått sitt namn efter Börje Magnus Andersson som arbetade på Korndals fabriker. Nästa byggnad är "Pannemans" som byggdes av en tysk man som drev ett sockerbruk. Efter detta ligger "Kiste-Pers". Här bodde en man som kallades Kiste-Per och som byggde likkistor åt Korndals fabriker. När en arbetare avled fick familjen en kista av fabriken. På höger sida ses Papyrusområdets fastighet.
Baksidan av byggnad som tidigare inrymt Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered, fotograferad i oktober 2008. På bilden syns sammanbyggningen som utfördes i mitten av 1960-talet mycket fint. Verkstad och tillverkning flyttade huvudsakligen över till nya huset, med stora stickmaskiner som sydde mönster etc. på sängens övre del. I bakgrunden ses nybygge som sakta men säkert tar över området. Samtliga byggnader revs under sommaren 2009. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Mölndals barnhem, (f.d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Framför huset står barnvagnar, barn leker i trädgården. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gustaf Svenssons lanthandel på Gamla Riksvägen 48 år 1948. Nya huset färdigt 1944. Från vänster: 1. Airi Svernsson (dotter till Folke och Helga), 2. Folke Svensson (f. 1910, d. 1965), 3. Helga Svensson (f. 1910, d. 1985), 4. biträde Iréne Magnusson (f. Olsson 1931), 5. biträde Aslaug Benkel (f. 1925), 6. Valfrid "Valle" Svensson (f. 1908, d. 1991), 7. biträde Ingrid Hansson, 8. Elon Oskarsson (f. 1915, d. 1981), 9. Carl Gustav Svensson (f. 1911, d. 1952), 10. Britta Svensson (f. 1914, d. 2003).
Den lilla vagnen till vänster trafikerade Eskilstuna-Kvicksund år 1905 och drevs av en ångmaskin. När det var höst, så fick passagerarna stiga av och skjuta på vid stigningar, det enligt lokföraren Elis Larson. Eskilstunas första järnvägsstation stod klar år 1876, då järnvägen invigdes från Oxelösund-Flen-Eskilstuna till Valskog och Kolbäck i Västmanland - OFWJ. När Norra Sörmlands järnväg öppnades år 1895 med Norra och Södra stationerna fick OFWJ:s station namnet Centralstation. År 1924 revs det gamla huset och den nya stationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende.
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enligt banvakt.se
En bild från köket i huset Roten K 3 Görjekullen/Kvarnbyn. Fr. v. Helena ”Helma” Larsson, Johan Oskar Larsson. (EP,TL). De är far och dotter. J O Larsson kom från en mjölnarsläkt och var själv mjölnare. Han kom som 20-åring till Mölndal. Började vid Nymans kvarn i Götafors och sedan vid Kjellmans kvarn i 3 år. Sedan var han kvarnmästare vid Öhrns kvarn i 38 år. Han slutade där 1924. Sedan övertog han kvarnen och drev även parallellt ett sliperi och ett åkeri. Johan var en nykterhetsman och var med och grundade IOGT-logen ”Gustaf II Adolf” 15/3 1882. Han var även med och startade Mölndals Arbetarekommun och Blåbandsföreningen.
Från Planteringsförbundets sommarfest 1897. I klungan här ovan urskiljs bland annat sedermera borgmästarinnan Tullie Koch, frk. Anna Rehn (senare gift med Paul Elgh), handlare Nils Johansson, fru Forsberg, född Ericsson, kassör J.V. Ander, fröken Edith Anderson, fru Tegnér, född Janzon, kassör Hj. Lundbladh, fru Sigurd Johanson, född Uggla, disponent Oskar Nilsson, veterinär E. Kylén, poliskonstapel Hellström. Brudparet okänt. Det översta vita tornprydda huset i högra övre hörnet är J.A. Forss. Därefter följer hitåt apotekshuset, doktor Neumans (sedan doktor Jungmarkers) snickare Hultings (sedan skrädd.) elektr. Erikssons (sedermera) och till sist häråt under uppbyggnad varande före detta gamla lasarettsbyggnaden "Kalvhagen".
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
Kortet är taget på den del av S:t Larsgatan som ligger mellan Trädgårdstorget och Storgatan. Fotografen står med ryggen mot Trädgårdstorget och fotograferar mot Storgatan. Gården till vänster har adress S:t Larsgatan 32. Där huserar AB Ahlssons järnhandel, liksom i huset som ansluter, de har två telefonnummer 78 och 699. på höger sida finns ett högt staket med blomkrukor placerade ovanpå. Lite längre fram på höger sida, högt upp sitter en reklamskylt för Stomatol. I bakgrunden korsas S:t Larsgatan av Storgatan och man ser tornet på Östgötabanken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.