Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Den var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket ses till höger i bild. Gaveln på huset i mitten tillhör prästgården.
Bostadshus med tillhörande ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografi taget den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson i huset. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Vitmålat bostadshus med adress Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografi taget den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson i huset. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 128 Hamnen, GG 367 "Vingafors" (Skeppare Einar Utbult ej med på bild) ligger vid kajen, det fyrkantiga lilla vita huset t.v. är frisersalongen. Båten innanför Vingafors är GG 149 Iris. Elverkets hus t.h. från vänster Gunnar Hansson (son till mannen längst t.h. Andre Hansson), näst längst t.v. Alf Corneliusson. Mannen som håller anteckningsboken i handen är John Palm, som är tankbåtsförare på tankbåten "Ägir" som ligger utanför den båt de står på. ( troligen är det GG 664 "Erly" son har bunkrat olja eller trätjära som levererades i fat under kriget, skeppare på "Erly" är Andre Hansson)
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 En liten flickbaby med hätta på huvudet ligger på mage på en filt på en veranda vid Hasselfors bruk. En äldre man går från henne i riktning mot kameran. En kvinna i mörk blus samt förkläde står inne i huset i bakgrunden av bilden och tittar ut genom fönstret. Ute på verandan står två dockvagnar, litet bord med barnstol till samt leksaker. Från taket till vänster hänger en ställning med två herrkavajer upphängda på galgar. Två amplar hänger även från taket. I förgrunden står en blomlåda med blommor i.
Vy österut på Frölundagatan 8, 6 och 4, okänt årtal. Längst till vänster skymtar kontorshuset till Fässbergs Trävarubolag. På nr 8 fanns OA Bengtssons Eftr. (speceriaffär) i Gösta Anderssons regi. Nr 6 inhyste senare doktor Sandströms mottagning. Karlssons mjölkaffär, Butik Allehanda och bostad åt bröderna Ebbe och Göte Kristoffersson med familjer. Nr 4: Betaniakyrkan med i källarplanet ett skomakeri samt Mölndals Läderhandel. Till höger skymtar huset som senare huserade H E Adamssons butik. När vi inte längre kan se den vackert stenlagda gatan, så blir det platsen för Mölndalsbro. I bakgrunden skymtar Störtfjället.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Alexander Magnusson med familj Enligt församlingsboken så ägdes gården före 1915 av Alexander Magnusson, Väne-Ryr 1853-11-16 (änkeman 1912-02-10). Enligt församlingsboken fanns våren 1912 på Nyböle förutom Alexander äldsta dottern Selmas son David, Väne-Ryr 1899-12-30 och Alexander Magnussons yngste son Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 . Sonen Harry Magnusson, Väne-Ryr 1883-05-22 gift 1912-06-24 med Lovisa Öberg, Pernå Finland 1883-07-20, sönerna Mårten, Väne-Ryr 1897-11-13 och Erik 1894-06-24 och dottern Ester, Väne-Ryr 1891-12-22. Anmärkning: Huset byggt 1896 (ev 1898) står på stenfot (gaveln) enligt Leif Ryrå är bilderna tagna före 1915 för då köpte hans farfar fastigheten och etablerade bl a slakteri i uthuset nära bostadshuset. (Fiskartorpet avstyckades efter det att Ryrå köpt Nyböle)
Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot Albert tillsammans med två av sina systrar. I bakgrunden det gamla boningshuset och till vänster på bilden syns flera bikupor av halm. Enligt sonsonen Rune Magnusson så var det frun i huset Eleonora som hade hand om bina och biskötseln.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.