Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 128 Hamnen, GG 367 "Vingafors" (Skeppare Einar Utbult ej med på bild) ligger vid kajen, det fyrkantiga lilla vita huset t.v. är frisersalongen. Båten innanför Vingafors är GG 149 Iris. Elverkets hus t.h. från vänster Gunnar Hansson (son till mannen längst t.h. Andre Hansson), näst längst t.v. Alf Corneliusson. Mannen som håller anteckningsboken i handen är John Palm, som är tankbåtsförare på tankbåten "Ägir" som ligger utanför den båt de står på. ( troligen är det GG 664 "Erly" son har bunkrat olja eller trätjära som levererades i fat under kriget, skeppare på "Erly" är Andre Hansson)
Från 299 kr
"Norge. Grue finnskog. Kirkesjöby från söder. Gården brukad av självägande folk." Rökstuga. Enligt uppgift inkommen 2024-09-04 från Rita Karolina Kirkesjöberg vars släkt bodde på gården sedan 1700-talet: Den unga kvinnan som står i dörren till rökstugan är Martha Henriksdotter (f 1895) med sin lillebror Alf (f 1907). Ägaren till huset var då deras far Anders Henriksen Kirkesjöberg (f 1865 d 1944) med hustrun Karen Oldotter Vålbråten (f 1872 d 1947). Före denna rökstuga hus fanns två andra som båda brann upp, och detta hus togs ner och ersattes av ett nytt som inte var en rökstuga år 1947.
Gävle Manufaktur Aktiebolag Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, några bodde i den så kallade flickbyggningen. Det var Gefle Manufaktur AB som ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849 och produktionen gick strålande. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer och då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned 1960. 300 anställda förlorade då sina jobb. Efter nedläggningen stod Strömsbrofabriken tom i många år. Den gamla fabriksbyggnaden blev sedemera Industri-huset Vävaren, som sedan 1970-talet använts som industrihotell.
Fordonet, som var en gåva från det danska postverket till det svenska postverket med anledning av dess 300-årsjubileum,kom närmast från Falköping och gör här ett uppehåll framför postkontoret i Stenstorp, före den fortsatta resan mot Skövde. Huset, som förutom postkontor även innehöll ett konditori, skymtar bakom bussen. Personerna är fr.v.: bbb Karl Larsson (Kroka-Kal eller Krogstorps-Kalle eftersom han kom från gården Stora Krogstorp i Ljunghem), postiljon J.A. Pettersson, okänd dansk kusk på kuglepostvagnen, postmästare Johan Skog, överkontrollör Hernevik från postdir. i Göteborg, en dansk landsvägspostiljon, chauffören från Stockholm, som körde postbussen, samt den svenska landsvägspostiljonen.
Julia Konstantia Bergman. Född 1860 i Öreryd. Var år 1900 änka med fyra barn och bodde i Rudet Nr 2. Kvinnan i vitt heter Julia Bergman, född Granath 1860-1931 Den andra Kvinnan heter Ebba Bergman 1897-1920. Mannen med vita mössan är P O J N Bergman 1886-1959. Den andra mannen är troligtvis Julia Bergmans pappa. Huset på bilden byggdes av Carl Bergman, född1838, död på Rudet 1900. Han brukade Rudet från 1882 -1900, Han var fanjunkare vid Wadsbo kompani vid Skarabotrgs regemente. Kompanichef var von Essen.
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Bostadshus, släktgrupp 9 personer framför huset. Knut Albin Blyckerts 70 årsdag. Han är född 1864. Med på bilden bl.a. Carolina Mathilda Schöllin (Sam Lindskogs moster Tilda), Sam Lindskog och hans hustru Hulda Lindskog. Mannen längst till höger är Tildas och Knut Albins son, Sven Blüchert. Kvinnan stående i mitten är Stina Blüchert, Sven Blücherts dotter. Mannen sittande till höger på bilden kan vara Oskar Johansson (Tildas son) och kvinnan sittande till höger kan vara Oskars fru. Kvinnan längst till vänster är troligen Selma (gift Andersson), Sam Lindskogs syster.
Hemma hos Karasko, 24 december 1965 Familjen Karasko bestående av mor, far och två döttrar firar jul. De är en romsk familj. Modern är klädd i traditionell romsk dräkt. De befinner sig i sitt vardagsrum. Far i huset står upp och håller sin vänstra hand på den dekorerade julgranen. Modern sitter i soffan med en nätförpackning med frukt i knät. På golvet sitter den ena dottern med en nötknäckare i handen. Den andra dottern sitter närmast kameran med en skål fylld med nötter och andra godsaker.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 En liten flickbaby med hätta på huvudet ligger på mage på en filt på en veranda vid Hasselfors bruk. En äldre man går från henne i riktning mot kameran. En kvinna i mörk blus samt förkläde står inne i huset i bakgrunden av bilden och tittar ut genom fönstret. Ute på verandan står två dockvagnar, litet bord med barnstol till samt leksaker. Från taket till vänster hänger en ställning med två herrkavajer upphängda på galgar. Två amplar hänger även från taket. I förgrunden står en blomlåda med blommor i.
Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Spigården (N V) omkring 1917. Fr.v: 1. Johan Johansson 2. h.h. Maria Johansson 3. Artur Wärn (i rummet bakom), bror till nr 2 4. Signe Skog, Lindberga (i rummet bakom) 5. Stina (mor till nr 1) / (sbf 1900 Stina Lisa Nilsdtr f 1843) 6. Astrid Johansson (med kaffepannan), dotter till nr 1 o 2 7. Johannes, far till nr 1 / /sbf 1900 Johannes Karlsson f 1843) 8. Nils Johansson 9. Miriam Johansson, dotter till nr 1 o 2 10. Erik Wärn, bror till nr 2 Huset brann 1953. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Järnvägsbro i Långebro, Kristianstad, vid tiden omkring (eller kanske något före) sekelskiftet 1800-1900. Bilden är tagen från östra sidan av Helgeå i riktning mot stadsdelen Hvilan. Längst till höger skymtar ett hörn av Finlands Bryggeri. Ända fram till 1919, då en järnvägsbro över ån tillkom, hade Östra Skånes Järnvägar slutstation, Långebro Station, på åns västra sida. Vid seklets början gick hästdragen omnibuss mellan denna station och stadens huvudstation. Bilden överlämnades i februari 1971 av T. Wilner, som hade sitt födelsehem nära den punkt från vilkn bilden tagits (Olssonska, sedermera Schmiterlöwska huset).
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
'Vy sedd från Göteborgs Naturhistoriska Museum ut över Göteborgs stad, Vy mot Linnéplatsen. I förgrunden ligger det gamla huset på Linnéplatsen 1-5, hörnet Övre Husargatan. Längst till vänster Linnégatan 78. Nästan hela detta kvarter revs genom sprägning i slutet av sjuttiotalet, vilket var den största rivning som ditills hade genomförts i Sverige. De lägre taken är Barnbördshuset, vilket står på fasaden och det högre taket är Gamla Seminariet. Husen på Guldheden är Raketgatan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
'Bildtext: ''III. 30. Västkustlandskap.'' Vy med klippa vid havet. Liten stuga på toppen av berget, 3 kvinnor stående intill huset. Nedanför båt med segel och människor ombord. Se även fotonr. 5139: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.