Bilder från Wijklunds järnhandels innergård. Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Från 299 kr
Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Upptill i vänstra kanten ses gaveln på korsvirkes magasinet inom tomt 51-53 (Bron 4) och i den diffusa bakgrunden bl. a. S:t Laurentii kyrka. På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxaktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. 3:e huset på vänster sida är det sk. Hotell "Codrington". Text på baksidan: Pelle Lundberg med hund, mannen längst ned till höger "Skrivare Bengtsson". Bild text i boken " Ur Falkenbergs stads historia" Storgatan 1880. Nederst till vänster Pelle Lundberg samtalande med Susanna Bratt.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Vykort, "Varberg. Utsikt från fästningen." I centrum ses trädgårdsmästare Jeppa Persson Förstbergs plantskola i Damlyckan med bostadshuset till vänster, alldeles intill Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886. Villan uppfördes 1896 på Södra Hamnvägen 12 i nuvarande kv Skepparen. På andra sidan järnvägen och Strandvägen ligger Edvard Mathssons fotoateljé, senare s k Lottastugan, Badhusparken (Societets-). Längre ned längs järnvägen ligger "Freds" banvaktarstuga och till höger i bild ses delar av Platsarna. Huset där Slottsgatan idag går upp står ännu kvar. På berget i fjärran skådas vattentornet. Järnvägen söderut fick ändrad sträckning år 1920.
Vid tiden för förra sekelskiftet hade den växande utbredningen av Linköpings centrala delar nått Linnégatan i söder. Vid tiden lades tomter ut i det så kallade Munkgärdet, där omgivningen då var i det närmaste obebyggd. När kvarteren mot dagens Torkelbergsgatan väl var fyllda med hus kom utbredningen att stanna av. Gamla Idrottsplatsen, Folkungavallen och det planerade Tinnerbäcksbadet stod i vägen för bostadsändamål. I hörnet av Repslagaregatan och Tinnerbäcksgatan (senare omdöpt till Torkelbergsgatan) lät folkskoleläraren Oscar Löwendahl uppföra bildens fastighet. Lagfarten löstes i början av år 1912 och huset stod klart kort därefter. Sedan en tid rivet till förmån för ett större flerfamiljshus. Foto 1974.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Bostadshuset till gården Haga stod inflyttningsklart för familjen Eriksson år 1879. Det höglänta området kallades Lövhagen och den benämningen kom med tiden även att gälla för gården. Området är dessutom närmast detsamma som staten år 1905 lät inlösa för etableringen av Östgöta Trängkår, vidare T 1. Mangårdsbyggnaden till Haga lämnades obebodd från 1911 och inrymde en tid regementets museum. Huset revs sommaren 1983 men den lilla flygelbyggnaden i bildens förgrund sparades och står ännu i skrivande stund kvar. Detsamma gäller för den militära förrådsbyggnaden som skymtar i bakgrunden. Sedan regementets avveckling inrymmer den livsmedelsbutik.
Norra Långgatan 41. Biskopsgården. Denna byggnad som uppfördes omkring1841 ägdes och beboddes 1855-1876 av biskopen Paul Genberg. Därefter var huset bostad några år åt den geniale uppfinnaren och greven Pehr Ambjörn Sparre. Dennes son var konstnären Louis Sparre gift med friherrinnan Eva Mannerheim. konsul Oskar Kreüger och hans maka grevinnnan Ebba Sparre. De hade här sitt hem under många år. En av deras söner Henrik Kreüger föddes här den 1882-06-24. Framstående byggnadstekniker. Fil och Tekn. Doktor blev han professor och rektor vid Kungl.Tekniska Högskolan och där efter preses i Kungl Överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna den förste innehavaren av detta ämbete.
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
Vad som identifierats som gossen Bror Sandersson i 10-årsåldern. Möjligtvis porträtterad av sin äldre och fotointresserade bror Gideon. Inte heller är platsen med säkerhet bestämd, vilket kan sakna betydelse, men familjens hem vid Djurgårdsgatan 19 är ett rimligt antagande. Gossens far drev den framgångsrika firman Alfr. Sanderssons Linjeringsmaskinfabrik och från år 1904 var företaget förlagt till den nämnda adressen. I förstone bodde familjen i gårdens ännu bevarade lusthus, men under 1909 skulle det gulputsade och likaså bevarade huset utmed gatan stå färdigt. Bror kom vidare att ta över företaget i kompanjonskap med sina bröder. Foto omkring 1905.
Det första tecknet av bildens hus ger skuldebrevets underteckning per den 1 april år 1900, och kort därefter uppfördes byggnaden utmed Snickaregatans dåvarande bredd. Liksom många andra hus från tiden gavs Snickaregatan 19 en kort omloppstid. Idag sedan länge rivet för ökad gatubredd och vidare utrymme för parkeringshuset Druvan och den i senare tid utlagda Wavrinskys gränd. Vid sidan av det gamla huset kan inte bröderna Starcks Beviks förbigås i sammanhanget. Reservdelslagret har utvecklats och expanderat och är alltjämt i ett självklart medvetande bland motorintresserade.
Gatuvy från Västra Vallgatan i Varberg, två bilder. Porträtt av en man, möjligen "Mauritz i Sp" (notering i negativalbum), där Sp står för Spannarp. Han var en slaktare som stod på torget med sina varor. Mannen är klädd i överrock och hatt. På den lilla byggnaden till höger på bild 1 sitter en butiksskylt för "SKRÄDDERI AFFÄR KLAS GLANS", kv Gästgivaren. Bebyggelsen bakom butiken ligger i kv Läkaren. Mellan kvarteren går Bäckgatan och på bild 2 ser man hörnen av Gerlachska huset samt prästgården närmast i bild.
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Bostadshusets baksida med dess vitmålade träfasad och fyra fönster med roströda karmar (annan vinkel än 2024_1535), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Höger fönster på övervåningen står öppet. Närmast i bild, framför huset, står en stor buske som skymmer utsikten för de två nedersta fönstren. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)
Fastigheten Portlösa bildar sedan 1857 fond mot Hospitalstorgets västra sida. Sitt folkliga namn har huset erhållit av byggnadens långa fasad som länge saknade dörr mot torget. Fastighetens norra del mot Nygatan erbjuder ett gott handelsläge och en rad butiker har avlöst varandra genom åren. In i vår tid klingade Hattkompaniet välbekant. Möjlig grundare, under alla omständigheter långvarig innehavare, var Julia Bäcklin som både privat som i affärssammanhang kallade sig Gullan. Hon hade inflyttat till Linköping från Stockholm 1927 och redan året därefter är hennes firma upptagen i adresskalendern. En mer sentida innehavare var Elna Gystam.
Bakom staketet hukar den ryggåsstuga som trots sitt centrala läge i Linköping kom att få stå kvar långt in i 1900-talet, enligt uppgift till 1935. Tidigare ett svårbegripligt faktum då ett flertal äldre fotografier visar stugan i ett läge längre ut mot gatan och till hinder för passerande längs Klostergatan. Den aktuella bilden från omkring 1920 förklarar rimligtvis varför huset kunde stå kvar till mitten av 1930-talet. Det tycks helt enkelt ha flyttats ett stycke in på gården och lämnat vägbanan fri. Stugan låg tills den slutligen revs invid Baptistkyrkan. Foto omkring 1920.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.