Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Från 299 kr
Liten byggnad med snickarglädje längs vindskivorna, med flaggstång fäst vid närmaste gaveln, och krysspröjsade lufter upptill i fönstren. Fyra män står vända mot fotografen utanför huset. Troligen ett kontor vid stenbrottet eller möjligen något relaterat till järnvägen. Varbergs fästning skymtar i bakgrunden.
Sedan mitten av 1950-talet markera fastigheten Drottninggatan 24 korsningens sydöstra hörn mot S:t Larsgatan i Linköping. Fasaden annonserar husets initiativtagare i föreningarna KFUM och KFUK. Även tydligt markerat var man fann den långvariga textilbutiken Anna-Claras och vägen mot SAABs utlokaliserade kontor. Foto omkring 1965.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Gävle Galvan. Företagets kontor Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Vägstation P5, Timmele. Vy mot vägstationens huvudbyggnad med kontorsdel och förråd i markplanet. Framsidan med ingång till förråd och kontor. Mot väggen manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Cykelställ med cyklar. Förrådsbyggnad till vänster. Vid gavel Vid gaveln upplag av vägmärken, bland annat vägmärke "Annan fara" med tilläggstavla "Vägarbete", skottkärror.
Vägstation R1, Mullsjö. Vägstationens huvudbyggnad, nybyggd, markberedning pågår. Från vänster garage, kontor, verkstad. Trappan upp till kontoret med smidesräcke med smidd text "VoV". Under 1950- och 1960-talet fick många nybyggda vägstationer dessa räcken. Personbil på garageplan, tre manspersoner vid gaveln. Portar till verkstaden på gaveln.
Vägstation Y14, Ramsele. Vägstationens huvudbyggnad med garage i souterrängvåning, kontor och förråd i markplanen. Ingång på gaveln till kontoret. Bensinpumpar (bränslepumpar) en av märket Ljungmans, modell Vici. Brevlåda på en av pumparna. Invid väg med vägmärket "Tättbebyggt område" med ortnamnsmärke "Ramsele". Personbil Volvo PV på övre garageplan.
Vägstation Y13, Bredbyn. Vy över vägstationen med förrådsbyggnad och huvudlängan med verkstad, kontor och garage. På garageplan sandspridare, ångpanna (trumtiningsaggregat), spetsplog, enaxlig liten släpkärra och två personbilar. Vid förrådsbyggnaden manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Vid förrådsbyggnadens bortre hörn bensinpump (drivmedelspump). I bakgrunden till vänster skymtar den gamla vägstationen.
Vägstation P15, Tösse, filial Mellerud. Vägstationens huvudbyggnad med från vänster garage, kontor, verkstad. Ingång till verkstaden på gaveln. Bortanför denna byggnad kombinerad förråds- och garagebyggnad, samt ytterligare en förrådsbyggnad. Bensinpumpar (drivmedelspumpar) personbil framför bensinpumpen. Flaggstång på garageplan. Nätstängsel med kraftiga trästolpar.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Vy från Ljungstedtska skolans övre våning mot nordväst. De bägge större byggnaderna i fonden är kanske inte självklara ens för den som är förtrogen med Linköping. Bakom det nakna grenverket skymtar stadens vid tiden nya teater. Den massiva huset till höger är Brandstodsbolagets kontor med huvudfasad mot Vasavägen. I förgrunden Klostergatan.
För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad för byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Kameran hamnade lite på sned men för den intresserade blev det ändå ett tacknämligt resultat. Vy längs Platensgatan i Linköping i riktning mot söder och stadens centrala delar. Till vänster Östgöta Brandstodsbolags kontor och till höger stadens teater. Året var 1906.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.