Stehag station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1858. Det första stationshuset byggdes 1858 och var en enkel banvaktstuga. 1860 byggdes det andra stationshuset. På 1870-talet byggdes det tredje och nuvarande stationshuset. Fick dubbelspår 1904. Banan elektrifierades 1933.
Från 299 kr
Hette före 10/11 1938 FRIDHEM. Stationen byggd 1865 Stationen öppnade 1865 som en anhaltsstation med en banvaktsstuga, som ombyggdes på 1870-talet och tillbyggdes 1905 som stationshus. Godsmagasinet revs 1981 och persontrafiken var slut 30 maj 1976.
Namnet var före 1921-05-01 ÖSTERBY. Stationen öppnad 1878-01-02, nedlagd 1970-08-01. Anlades som anhalt 1878, och blev station 1918. Sistnämnda år förlängdes bangården, som dessutom fick två nya spår. Stationshus i två våningar i trä .Nytt stationshus 1917
Trafikplats med en- och enhalvvånings stationshus. Mekanisk växelförregling. Från stationen går en linbana till Ulfshytte Järnverk för transport av trävaror från eget sågverk Till 1894-10-01 var namnet SKRÄCKA .Namnet skrevs också ULFSHYTTAN.
Station anlagd 1902. Putsat stationshus i två våningar. Expeditionslokalerna ombyggdes och moderniserades 1946. Mekanisk växelförrgling .Den ursprungliga stationsbyggnaden var i två våningar i trä. Namnbyte från MARGRETETORP enligt kungligt brev 1894-05-11.
Stationen byggd 1901 med stationshus. Hållplats med en- och enhalvvånings stationshus i tegel. Namnet var tidigare Åsum. Efter att ha varit övningsobjekt för Kristianstads brandkår revs stationshuset i januari 1976. Godsmagasinet är också rivet, endast lastkaj finns kvar.
Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985
Barnkoloni på Röksberg vid Mulseryd utanför Jönköping. Översta raden: Ebba (1) lärarinna och Annie Svensson (3) senare föreståndare på ålderdomshemmet. I andra raden står Birgit Neij (2) och Inga Neij (3), de var två i en syskonskara på 13 barn.
En man med skepparkrans sitter vid ett bord, en kvinna och en man sitter på var sin sida om en kamin och en man står vid sidan klädd i regnkläder. I bakgrunden finns en imiterad stenvägg.
Gunnar Svensson, på en stege med ledningstråd på axeln vid ett hus på Barnarpsgatan. Han hade egen elektrikerfirma, EMA. I ungdomsåren var han en av fotograf Gustav Anderssons närmsta vänner och bodde i förmanshuset på Pilgatan 16 i Jönköping.
Direktör H Engströms villa byggdes år 1905 i kvarter Juvelen 3, Kapellgatan 9 - Brunnsgatan 20 i Jönköping. Den är ett välbevarat exempel på jugendarkitektur. Gul sprit- och slätputs och taket täckt med skiffer. Arkitekt var A Atterström
1883-04-28 köper Joseph Bauer huset vid Nygatan 16 i Jönköping där han öppnar en charketuributik. Den var en filial till hans charkuterirörelse vid Nya Torget och sköttes av Sofie Wadell, halvsyster till hans hustru Emma.
1957 tillverkades drickabackar i stor skala till de stora bryggerierna. Framtagning av patentet var Carl Seby, Stockholm och konstruktionen av maskinen gjordes av ingenjör Karl Evert Hansson på Laggkärlsfabriken i Habo.
Barnarpsgatan 44 i Jönköping, det så kallade "Borgarhuset" eller "Minnet". Huset uppfördes med medel från handlanden A. Bergströms testamente på 1850-talet och var ett av Jönköpings första bostadshus av sten.
Medan stenhusen vid Vedtorget och gatuhusen mot Storgatan i Jönköping hyste lägenheter för bättre bemedlade, var Båtmansbacken sedan länge småfolkets och de fattigas bostadskvarter. Här syns västra sidan av Båtmansgränd, sedd mot söder. Husen revs på 1930-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.