Pilens backe i Linköping sedd från Sankt Korsgatan. I den timrade gården till höger bodde familjen Pihl mellan åren 1809 och 1825. På 1950-talet flyttades byggnaderna till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vy mot norr.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Torggatan 4 i Linköping. Vy mot söder. Innanför den vänstra dörren kunde man vid sekelskiftet få hyra fru Joachimsons stenmangel för 2 öre timmen.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av förre gästgivaren Per Fredrik Jansson och gav husrum för ett flertal personer. Vilka barnen på bilden var har därför inte kunnat utrönas. Dock känns trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg igen, som i bakgrunden tittar upp mot fotografen. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. Familjen bodde granne med Wallenbergska gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15.
Fager idyll i Sandvik 1902. I fonden bostadshuset till hemmanet Lilla Sandvik.
Livgrenadjärerna håller militärövning år 1900. Platsen är ägorna till Bröttjestad i Slaka, inte långt från regementets läger vid Malmen. Här i en framryckning längs med Slakaån.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Utblick mot centrala delarna av Linköping 1902. Bilden togs från höjden väster om Barnhemsgatan där fotografen hade sin ateljé vid tiden. Närmast ser vi del av Djurgårdsgatan i höjd med Wallenbergska gården, vars huvudbyggnad skymtar längst till höger. I fonden ses tak och torn på bland andra Jonn O Nilsons hus, Stora hotellet och Sankt Larskyrkan.
Gårdsinteriör från Nygatan 56 i Linköping. Vid trädgårdsmöblemanget sitter husets ägare med familj, bokhållare Johan Emanuel Ahl med hustrun Albertina och deras barn. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Utsikt mot Motala ström på dess flöde mellan Norsholm och Kimstad. I fonden skymtar Tångestad med huvudbyggnad i klassicerande stil från 1800-talets mitt.
Gustavsholm under Mjellerum söder om Kisa. Vid tiden för bilden beboddes stugan av makarna Karl Johan och Anna Lovisa Andersson.
Ett svalkande dopp med stil. Motiv från Roxenbaden i Sandvik vid sjön Roxens norra strand. Året är 1904.
Motiv från området Sandbäcken i Linköping. Byggnaden har kunnat bestämmas motsvara fastighetens stall. De bägge synliga förbindelser över Tinnerbäcken har över tid försvunnit men ersatts med andra. Just dessa fanns ännu kvar vid planläggningen av 1914 års stadskarta.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
På adressen Nygatan 60 i Linköping låg denna panelade stuga. Området kom senare att helt omdanas när Drottningatans västra ände gavs ny sträckning för att nå Storgatan. Byggnaden på bilden flyttades i sammanhanget till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Åttingstugan under Brokind var uppenbarligen ännu bebodd när fotografen passerade en sommardag 1904. Källorna ger dock inga tydliga besked om vem eller vilka som vid tiden drog nytta av det vackra läget. Eggebynäs Lillgård, som var gårdens egentliga namn, var del av godset Brokinds ägor. I mitten av 1800-talet hade egendomens ägare inlett en rationalisering av området. Gårdarnas brukare avhystes eller fick se sig bli drängar när bruket av byns mark lades direkt under herrgården. Vem som kvinnan vi skymtar än var, räknades hon således till godsets arbetsfolk utan rätt att i någon större utsträckning bruka jorden.
Fotografen meddelar oss för denna vy "Parti av Stångån vid Hjulsbro". Tills annat framläggs tolkas hans motiv visa Stångån mot söder, några stenkast uppströms platsen för nuvarande Hjulsbrobadet. Gärdesgården skulle då bildat gräns mellan gårdarna Hageby (prästgård) och Docketorp.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Två flickor på strandvägen mellan Stackstorp och Häradsskälet utmed Norrsjöns norra sida. Bebyggelsen till höger tillhör Sjöbacka gård. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.